Den STORA tråden om hen, hän och h*n [Sammanfogad]

Eventuellt i just det exemplet, men "vem är det" är ett vedertaget uttryck. Men ta ett exempel som "Det här är er nya klasskamrat Kim. Det flyttade hit för en vecka sedan."

Det ser oerhört märkligt ut.

Har aldrig någonsin sett hen användas om ett föremål.

Jag försöker inte göra alla till lags. Eller ja, jag lägger iaf inte ner nämnvärt med energi på det i en situation som denna där jag måste välja vilken av de grupper som kommer ta illa upp som jag tycker är löjligast.

Fan! Jag hade tänkt avsluta hen här.
Ser du, hen fungerar hur bra som helst. Ingen egentlig motsägelse, även om det kan kännas ovant. Men avsaknaden av kön gör det begripligt. Det går förstås även att misstolka utifrån konventioner. Men det är inte vad jag pratar om.
"hen" går inte att associera med en verklig människa. Det är bara en abstrakt könlös figur.
Hade jag använt hon eller han, hade det blivit något helt annat och skulle aldrig fungera som ersättning för "det".

"Det här är er nya klasskamrat Kim som flyttade hit för en vecka sedan" OBS "Det" i början. Nedvärderande?
Mindre krystat. Sedan skulle jag väl se efter om det var en flicka eller pojke. Var jag osäker och hade inga andra data, skulle jag faktiskt fråga, även om det är oförskämt. Men det är jag, även om det är bättre i längden.
Använder du "hen", säger även du, att det inte går att säga vad "det" är och kan kännas lika oförskämt för ett barn.
"Ser dom inte att jag är en flicka/pojke?", med tårarna i ögonen.
.

Ja precis, men tyvärr finns det folk som vägrar se helhetsbilden.
LBTQ-gänget vill rasera kärnfamiljen.

Det ser oerhört märkligt ut. Föremål är den eller det, med undantag för några där det även går bra att säga han eller hon. Om vi någonsin får se hen om föremål så kommer det med största sannolikhet att börja med de föremål som vi ändå brukar ge ett mänskligt kön. Båtar exempelvis.

Det går alldeles utmärkt att associera hen med en verklig människa.

Så kan man göra, men då handlar det om en hel omstrukturering av meningen. Observera att du även här har bytt ut det på ett sätt att det skulle bli märkligt att ersätta med han/hon/hen. "Hon här är er nya klasskamrat Kim som flyttade hit för en vecka sedan" låter märkligt.

Det beror helt på vad barnet har fått för uppfostran. Om föräldrarna konstant trycker på att könsroller är det viktigaste som finns och att ordet hen inte får användas kanske det blir problem, men Finland har såvitt jag vet inga sådana problem med deras könlösa pronomen "hän".

Vad är det som är så svårt med att säga "han eller hon sa det och det ..."?

Inte alls. Båtar är hon, liksom Sola i Karlstad. Skulle i så fall vara för en extrem PK-fanatism. Alltså ingen normal språkutveckling, utan en språklig omkonstruktion utifrån en ideologi.
Men som du själv säger, kan man förstås avköna båtar, ting. Det skulle vara en början till att kalla ting för "hen".

Jaså, vilken bild kommer upp i ditt huvud när du tänker på "hen" och hur skulle du beskriva den?

Jag omkonstruerade det, för att jag ansåg exemplet dåligt. Jag behövde inte använda ett pronomen i den meningen, Man använder sällan pronomen direkt. Men "Det" i början, passar bättre än "Hen" där. Varför tvinga in "hen" i meningen om det inte behövs.

Det handlar förstås om barnet har växt upp i en PK-familj som tvingat på det ett könlöst pronomen och därigenom tvingat det att förlora en bit av sin egen identitet och ger det en rättelse, varje gång det kallar en kompis för han eller hon, när barnet ska beskriva något som har hänt.

Frågan är vad finnar associerar "hän", är det, "hen" eller den? Är det ett ord man använder fast man vet könet, eller när det är okänt. Hur var det tidigare, före de könsavskaffande teorierna fick fäste.

Jag vill påstå, min egen åsikt, att man skiter i vad majoriteten av barn tycker om att ses som könlösa. De ska bara indoktrineras i det här, böjas under åsikterna, Läras att man och kvinna, pojke och flicka, är exakt lika, fast det faktiskt är olika. Barnen är bara ett medel i könskampen. Målet är det nya "Utopia" som ska skapas.
.

För i tiden hade tom klockan ett kön - vad är klockan? Hon är .....

Solen samma - ett fruntimmer!

Man har ju lyckats få orkaner att ha växelvis namn i USA, kanske en sådan lösning - att man intermittent tex vart 5:e år har en ordning där sinnessjuka idioter får bestämma eller inte?

Varför ska jag betänka det?

Ingen aning. Tycker du att diskussionen tjänar på att vi förlorar oss i hypotetiska scenarier du själv har fantiserat fram och i så fall varför?

Finskan har alltid haft ett enda pronomen för människor i tredje person: hän, oavsett om genus är känt eller ej. Det är inget nytt. För svenskans den/det (dvs pronomen i tredje person singular för icke besjälade ting) använder man på finska se. Det finns inga uppgifter om att finsktalande barn skulle ha mer problem med sin könsidentitet än andra barn, så vi kan nog avskriva hypotesen att barn måste skyddas mot icke-binära personliga pronomen. Jag menar, det har ju uppenbarligen gått utmärkt med "jag", "du" och "dem" i alla tider trots att de inte heller är genusutpekande.

Det är jag faktiskt inte säker på, men som vanligt kan jag förstås ha fel. Tiden får utvisa det.

Är hän, 'hon eller han', eller 'varken hon eller han', vilket jag anser blir tolkningen av ordet "hen". Jag har inget mot ett gemensamt ord för båda könen. Men jag anser inte att "hen" handlar om det. Behovet av ordet har uppstått ur idén om att man kan bestämma sitt eget kön och handlar inte om ha ett gemensamt ord, utan att slippa använd ordet hon eller han.
Man använder det på bägge könen, även när man vet könstillhörigheten. Det behovet har inte funnits tidigare, utan uppstått ur de nya idéerna idag. Jag tror inte det använts så i Finland, även om kanske har börjat använda det så i tidens anda.
Jag menar att det handlar om en idé om en sorts Multi-unisex-människan, inte att skapa ett nytt ord för någonting som aldrig har behövts tidigare. Sen är förstås Finskan rätt unik i många avseenden.
Min åsikt om det hela.

Avsaknad av könsbestämda personliga pronomen är inte unik för finskan utan går att hitta i bl.a. turkiska, persiska och swahili. (Å andra sidan finns det ju språk som thailändska som har könsbestämda pronomen även i första person. Den som känner sig kastrerad efter att ha blivit omnämnd som hen kanske kan fundera över hur många gånger i livet man inte förminskat sig själv med ett könsneutralt jag.)