Folk som gillar ”riktigt stark mat”. Vad är det för fel på dem?

Har alltid undrat över förtjusningen över att äta så jävla stark mat så att hela käften domnar bort. Vad är vitsen med det?
Varför köpa svindyr och svinstark resturangmat som man ändå inte kommer känna smaken av efter första tuggan?
Lite hetta är väl ok, men blir det för starkt försvinner ju alla andra smaker? Förklara er för fan!

När man lär sig att äta stark mat så kommer man att förstå varför. Smakerna gifter sig och det starka ger en skjuts man inte hade fått utan.

Nu lagar jag iofs mest stark mat hemma, då jag anser att t.ex. thaimat för 130kr är ett rån.

Vad som är för starkt blir subjektivt och inte ens jag vill äta någon gryta med Carolina Reaper.

Jag bryr mej inte om vad folk äter, det störiga är dock att många av dom som gillar stark mat tror det är något att vara stolt över och kan inte hålla käften om hur stark mat dom minsann klarar av.
Håll käften och ät bara.
Det är ingen grej att äta starkt.
Du är inte cool bara för att du gillar stark mat.

Älskar stark mat.
Har odlat chili i många år , är svag för habanerosorter. Gärna citrus.
det är så jävla gott.
Men kan köpa frågeställningen.
Var på nåt steak house runt Odenplan för ett tag sen.
En dyr köttbit blev nerstänkt med nån bögmacho skitsås.
Det gick verkligen inte att äta

Inget vidare fel, vissa gillar stark mat.

Jag gillar stark mat helst ska det brinna i hela ansiktet.

Varför vet jag inte, antagligen medfött.

Hetta är gott! Håller med om att det finns en gräns när mat bara kan vara stark för att vara det. Men när man är uppvuxen på typisk mild svennemat så får man en större uppskattning för starkare mat när man utvecklar och mognar smaklökarna med åren. Svensk husman och burgare i all ära men finns bra mycket godare kök! Åt etiopiskt för inte så länge sen, kan starkt rekommendera. Sen är ju indiskt aldrig fel!

Jag är en av dessa dårar som ägnat för mycket tid åt att pressa i mig för stark mat. Jag har köpt coola såser från internet, köpt fröer och odlat mina egna chilifrukter och kokat såser på och även käkat färskt.
En del i det har varit att jag skulle vara en tuff tuffing. Jag har tryckt i mig färska reapers och bhut jolokia och gjort "astuffa" såser där jag kokad ned etc. även smakat på några extrakt av någon form.
Dock kan jag fortfarande njuta av stark mat och den härliga känslan när svetten börjar bryta ut i nacken och nästan börjar rinna. Jag är jag inte lika extrem som jag försökte vara som ung. Nu mera har jag inte samma kicksökande i mitt starkmatsätande.

Håller med att det inte är någon att skryta över. Ser det mer som en vane-sak. Vissa är uppväxt med det. Andra har gillar det och blivit van. Unik eller häftigt är det absolut inte.

Jag gillar kryddstarkt, men inte hetta direkt. När jag var yngre lagade jag oftast starkare mat. Idag gör jag inte det, har ingen direkt förklaring varför. Men jag är inte sugen, vill hellre få fram andra smaker

Det är för att du inte har lärt dig äta starkt. Tyckte som du förut men man vänjer sig och sen känns det som att något fattas när det inte är starkt i vissa maträtter och jo man känner smakerna av allt.

En klassiker från 90-talet:

https://www.youtube.com/watch?v=JrsvU84eYJw

”Vadå, tycker du den apostlagärningen är apokryfisk?”

”Det är tufft att gilla stark mat.”

Jag gillar thailändsk, indisk och koreansk stark mat, men allt på bordet ska inte vara starkt, det ska vara balans. Chili är centralstimulerande och smärtstillande.

Smaklökarna vänjer sig över tid. Det tar ungeför 3 veckor så känns det inte lika starkt.