Bostadsbubbla i Sverige?

Nej, inte alls. Men Fastighetsskatt är det. Du har inga inkomster av din bostad (Dock utgifter). Du måste ta av lönen för att betala plundringen.

Att beskatta husköp kommer inte dämpa hans vilja att arbeta på samma sätt som att beskatta arbetet gör. Detta då han kan använda sina ihopsparade pengar till en massa annat.

Han lade till "om det blir som vi tror". Det kan ju vara ganska viktigt att ha i minnet. Finns ju en del som inte är så imponerade av RB's prognoser. De lär väl i konsekvens därmed avfärda denna prognos likaväl.

Jag noterade inte att han nämnde räntefallet i USA för långa räntor. Det kan i sig vara för kort för att det skall vara värt att nämna. Men det uttrycker minskade förväntningarna på CB's räntehöjningar.

Det är många som räknar med att ränta och inflation skall stabilisera sig runt 2 %.
Men jag vet inte om jag sett något bra resonemang för det. Möjligen handlar det bara om att det inte finns något resonemang alls utan, man måste bara anta något.

Vad gäller energipriser så lär den ökningen bara stanna av. Och då blir deras bidrag till KPI 0%.

Som du säger så är inte RBs prognoser någonting man ska ta för en sanning, eftersom de fram till för några månader sedan sa att den första räntehöjningen skulle komma vid 2024.
Samtidigt så kan du kanske köpa att OM det stämmer så skulle det ha en rejält negativ effekt på bostadspriserna? Eller tror du fortfarande inte att räntan har någon betydelse för priserna?

Liksom-idiot är ett välkänt troll i denna forumdel, inte värt att hålla på och tjafsa med kretinen.

Fastighetsskatt togs ut med hänvisning till att fastighet/bostad skulle ses som en finansiell tillgång. Därav fick man även ränteavdrag om denna var finansierad med lån.

Exempel som gör det hela tydligt är om man har 10 miljoner, får 3% avkastning, då betalar man 0.9% skatt på det underliggande kapitalet (30% skatt på 3% avkastning). Köper man istället en fastighet för denna summa pengar så ersättes kapitalbeskattningen med fastighetsskatt.

.

Rekordmånga svenska boköpare i Spanien: ”Huggsexa”


https://www.di.se/nyheter/rekordmanga-svenska-bokopare-i-spanien-huggsexa/

Den spanska bostadsmarknaden trotsar än så länge konjunkturoro och höjda räntor och från svenskt håll är intresset rekordstort.

”Det är huggsexa om de mest attraktiva bostäderna”, säger Fredrik Kullman, vd på Bjurfors.

Priserna ligger nu nära tidigare toppnivåer men mäklare Di talat med är delade om utvecklingen framåt.

Som jag sagt i 2 år nu.
Smarta pengarna flyr Sverige.

Hur mycket kostade ränteavdraget 1979- 1991 när man fick dra av 50%?
Räntorna var ju inte direkt låga då heller.

Det du citerade kan vara det mest idiotiska jag någonsin läst från en användare som är minst sagt känd för att skriva korkade saker.

Svårt att jämföra då skattesystemet var väldigt annorlunda. Lånen var dock bara en bråkdel av dagens nivåer.

"I figur 9 nedan ser vi hur bostadsinstitutens utlåning har förändrats mellan åren 1970 och
2003. Från 70-talets början ökade bolånestocken med 6 till 15 miljarder kronor årligen.
Utvecklingen fortsatte under första halvan av 80-talet med utlåningsökningar på mellan
17 och 40 miljarder kronor årligen. I förhållande till befintliga stockar innebar utlåningsökningen från 1970 och fram till mitten av 80-talet årliga procentuella ökningar på omkring 15 procent. Från andra halvan av 80-talet ökade utlåningen betydligt och kulminerade under åren 1989 till 1991 med en utlåningsökning på cirka 130 miljarder kronor
årligen eller runt 20 procent i årstakt. Utlåningsökningen under dessa år förklaras främst
av den höga nyproduktionen av bostäder och finansieringen av dessa, se figur 1 ovan.

https://www.lantm.lth.se/fileadmin/fastighetsvetenskap/utbildning/Fastighetsfinansiering/Bolanemarknaden_i_Sverige.pdf


1985 var nog hela bolånestocken runt 200 miljarder, räntan kanske 10% och om avdraget då var 50% så blir det ju 10 miljarder. När skulderna ökade framåt 1991 ändrade man ju även hela skattesystemet, bland annat genom att sänka ränteavdraget.

Ingves sa väl också att reporäntan skulle vara oförändrat till andra kvartalet 2024, så sent som i Februari.

Och du ger denne man trovärdighet? Okej. Vi har nog olika definitioner vem vi ska lita på. För att inte nämna i princip alla andra "prognoser" Riksbanken och Ingves har gjort.

Den prognosen om räntebana du nämner har jag förståelse för. När man ser till vilken data de hade då.
Jag ville bara påtala att det finns betydande osäkerhet nu, och det är höljt i dunkel var världen tar vägen.

Bara en sådan sak som att långa räntan toppade 9 Maj och har fallit sedan dess. Hur många lyckades förutse det?

Därav att det finns en betydande osäkerhet i framtida realräntor.

Vi får hålla isär några saker.

1. Bostadspriser kommer stiga pga stigande ränta iom att producenter åker på en högre räntekostnad. Den måste kunden betala. Dvs högre priser på nyproduktion.

2. Adress-priserna. De framförallt i centrala Stockholm som de flesta ojar sig över.
Det är lite oklart hur de påverkas.
(Talar vi om BNP-fall skulle jag säga att de faller något. Och börsfall lär också leda till fallande adress-priser. Men nu var ju frågan ränta).

För ränta behöver man ha en sak i minnet. Ökar räntan säg 1000 MSEK då åker dessa 1000 MSEK från låntagare till långivare. Och här är långivarna INTE bankerna, utan bankernas långivare. Dessa 1000 MSEK går rakt igenom bankerna helt opåverkade. (Den bank som försöker öka sitt räntenetto tappar bara market share).
Många i forumet har svårt att fatta detta. Trots att det är väldigt trivialt och okomplicerat.

Dvs det som händer är att Nisse åker på mer utgiftsränta, och Fia erhåller den.
Frågan blir då vad Fia gör med ränteintäkten.
* Nisse byter ned sig och köper Fias bostad som byter upp sig?
* Nisse bor kvar och drar ned på utgifterna. Fia byter upp sig?
* Nisse byter ned sig. Och Fia byter ned sig? (Men varför).

Det finns en rad olika möjligheter. Och det är lite svårt att sia om vilka trender som vinner.

Hur många insåg att folk skulle köpa på sig dyrare bostäder iom corona??
Forecasten var ju att BNP skulle falla och att bostadspriserna skulle falla. Istället steg bostadspriserna rejält. Även om jag också trodde på stillastående priser eller svagt fallande så förstod jag problemet med boyta. Dock hade jag inte väntat mig att folk skulle agera på en tillfällig pandemi. Men det gjorde dom. Mitt prat om boyta avfärdades totalt här i tråden då. Bara som indikation på svårigheten att avgöra hur folk kommer agera.

(Korrelationen mellan ränta och bostadspriser saknas. Däremot går det hitta en mellan börsindex och bostadspriser. Eller adresspriser är kanske mer korrekt).