Många föreningar presenterar sedan länge dessa nyckeltal i årsredovisningen. De föreningarna har inte lägre försäljningspriser än grannföreningen som inte har gjort det, så jag tvivlar på att det gör någon skillnad överhuvudtaget.
Det är ju eftersom nästan ingen verkar läsa. När jag köpte exempelvis fanns två identiska hus i nästan identiska föreningar. Bägge 4r med hög kvalitet och lagom stor tomt. Bägge byggda i början av 90-talet och med föreningar som hankat sig fram med höga lån på randen till att gå i konkurs. Lån/Kvadratmeter skiljde sig knappt. Skiljer ett par hundra meter mellan husen så läget är identiskt.
Enda skillnaden är att ena föreningen tvingats ta tag i situationen och börja amortera av banken. Avgift på 8500/månad. Andra föreningen låg lite efter och där hade huset en avgift på 4500 kr/mån. Avgiften och amorteringen var enda skillnaden. Priset för huset som jag köpte blev lite över 600 kkr. Andra huset såldes för 2.5 miljoner.
Nu 10 år senare ligger vår föreningen före med amorteringen och har lägre lån och avgifter Husen är även dyrare i vår förening
Det är ovidkommande om kreti och pleti inte granskar ekonomi. Ska de ta ett bolån så gör banken det, och banker är mycket restriktiva med föreningar som är instabila.
Bankerna kontroller nog föreningens ekonomi främst utifrån risken för betydande avgiftshöjningar i relation till köparens KALP. Men har svårt att tro att de räknar på vad det kan göra med marknadsvärdet på bostadsrätten.
Bostadsminister Johan Danielsson meddelade nyligen att regeringen utreder en ny förköpslag för att minska och motverka segregationen. Förköpsrätt innebär att kommunen får ta över och köpa fastigheten på de villkor som säljaren och köparen har kommit överens om.
Bostadsminister Johan Danielsson meddelade nyligen att regeringen utreder en ny förköpslag för att minska och motverka segregationen. Förköpsrätt innebär att kommunen får ta över och köpa fastigheten på de villkor som säljaren och köparen har kommit överens om.
Nu är ju avsändaren något partisk och vinklar möjligen för att få systemet att låta mer absurt än det verkligen är - men varför skulle ett sånt system ens behövas? Varför skulle kommunen inte bara kunna vara med och buda som alla andra istället för att låta någon annan köpa och sedan göra denne hemlös genom att kapa köpet...?
__________________
Senast redigerad av apa123456 2022-06-15 kl. 10:25.
Det är det minsta problemet. Det bara dräller i landet av byggrätter.
En del har spytt ut lögner i media (mest tidigare tror jag) just som du antyder, att kommunerna skulle obstruera byggandet.
Kommunförbundet lackade ur på detta till slut och presenterande för de ca 20 största städerna hur mycket byggrätter som kommunerna gett ut och hur många av dessa som faktiskt bebyggts inom rimlig tid.
Stockholm var väl bäst där kanske 2/3 bebyggts. Lund var sämst där 20% bebyggts.
Jag må vara kritiskt till offentlig sektor men då är det på sakliga grunder. Kommunerna är inte dåliga på att få fram byggrätter. Det är inte ett problem. Det är en amsaga.
Jag har väl aldrig påstått att kommunerna skulle vara snåla med det, tvärtom. De delas ut som konfetti för fan.
Vad byggs? Och av vem? Det är väl det intressanta?
Tror du verkligen att man kan bygga vad man vill bara för att man fått köpa en tomt? Så funkar det inte
__________________
Senast redigerad av Alpoxen 2022-06-15 kl. 11:42.
Det finns många faktorer men den första jag kommer på är att du måste värdera materialet som huset består av, i befintligt skick kan jag tillägga, vilket är fullständigt omöjligt. Utöver detta så finns det (för många) faktorer som inte har ett hårt värde. Markvärde är exempelvis något som är högst beroende av yttre faktorer som ständigt förändras och som gissas fram ganska godtyckligt.
Varför måste den ligga i Stockholm? Det är väl ändå bostäder vi diskuterar i tråden och inte bara mark?
Nej då Skanskas monopol gäller verkligen inte bara Stockholm.
Stockholms kommun är däremot den mest inkompetenta kommunstyrelsen i Sverige utan tvekan. De har totalt misslyckats i allt. Vi borde ha förutsättningar tycker man men vi har sämst vård, den kommunala skolan har man för länge sen släppt greppet om, en koalition av borgare och en idiot till miljöpartist som tror att han ska rädda världen, denna jävla idiot. Han säljer ut allmännyttan och tror att han kompenserar medborgarna genom attt översvämma stan med elcyklar. Den jävla imbecillen skulle jag faktiskt kunna mörda.
Vad har solceller och järnväg med energieffektivitet att göra?
Solceller och järnväg är bara ett förslag för hur vi skulle ytterligare kunna effektivisera processen. Skulle man bygga en fabrik likt den jag föreslog så hade det varit gynnsamt att kunna kombinera den med ett logistiskt nätverk som kan skeppa ut modulerna till övriga landet på ett smidigt sätt. Solceller är mest för jag anser att vi behöver sluta se hus som bara någonstans att bo utan något som bör kombineras med andra element så som energiproduktion (Solceller), matproduktion (exempelvis något sånt här; https://www.youtube.com/watch?v=IVPDfnH39sg) eller annat.
Citat:
Ditt svammel är bara lågbegåvat rödgrönt nonsens.
Om du med rödgrönt menar att vi återgår till det gamla samhällsbyggande Sverige där vi låter förnuft gå före känslor och signalpolitik så håller jag med dig fullständigt. Lågbegåvat skulle jag nog inte vilja hävda att det är då jag är nog tämligen bättre utbildad i sakfrågan än vad du och många andra här är.
Citat:
Tror du att sågat trä eller betong som brinner på plats släpper ut mer CO2 än om de prefabriceras?
Det är inte utsläpp per sågat trä eller betong som är aspekten som avgör, det är faktumet att det förkommer avsevärt mindre spill vid produktionen av prefabricerade moduler än vad det gör vid traditionellt platsbyggda hus. Exakta siffror över spill är svåra att få fram då varje byggprojekt är annorlunda men siffrorna jag sett är ganska substantiella, särskilt när man applicerar dom på en nationell nivå, där vissa byggnadsmoment helt och hållet i många fall kan tas bort helt och hållet eller få en betydlig sänkning i form av tidsinvestering även när man beaktar produktionstiden i fabriken.
Nedan kan du se några siffror framtagna rörande materialspill som hade kunnat reducerats i ett antal byggnadsprojekt från "Quantifying Advantages of Modular Construction: Waste Generation" pdf finns här: https://www.mdpi.com/2075-5309/11/12/622/pdf?version=1639464006 som kom fram till att
Citat:
Overall, modular construction reduces the overall weight of waste by up to 83.2%, for the cases considered. This corresponds to a 47.9% decrease in the cost of waste for large structures.
Anledningen till att man prefabricerar är att man kan massproducera samma hustyper, utsläppsgenererande är det möjligen något något mindre utsläpp vid transporter.
Om man nu tror att CO2 är ett problem öht.
Anledningen till att man prefabricerar är för att man kan bygga hus eller huselement i fabrik vilket inte endast innebär att man bättre kan reducera resursspill (som jag redovisat ovan) men även ett flertal andra fördelar så som; Tätare klimatskal, tidseffektivisering både i form av arbetstid per projekt men även sänkta pendlingstider då det dels krävs mindre arbetskraft på byggplatsen och dels färre timmar per person, bättre kontroll av kostnader, bättre kontroll av arbetskraft m.m.
Det finns tämligen brutala ekonomiska fördelar med min modell. Att det sänker klimatutsläpp är bara en bonus. En modern fabrik som kan bygga hus kan användas till att även bygga annat. Utöver detta så kan man skala upp eller ner produktionen efter behov och se till att vi aldrig någonsin igen får en bostadsbubbla. Den enda nackdelen är att vi inte kommer behöva ha en lika stor byggnadssektor som vi har idag och en del kommer att behöva skolas om eller gå arbetslösa. Att acceptera ineffektiva arbetsprocesser för att folk ska ha något att göra är väl om något den nuvarande rödgröna politiken. Dessutom, med tanke på hur många på våra byggarbetsplatser idag är importerad arbetskraft från östeuropa är jag osäker på hur många svenska jobb som försvinner.
Citat:
Våra enorma likriktade byggprojekt är nog ett större problem än någonsin platsbyggda och mer unika byggen.
Och tekniken som kan användas för att bygga hus är oändligt bättre lämpade till att anamma dessa utmaningar än vad föråldrade byggnadsprocesser. Faktum är att komplicerade byggnadsmoment redan idag byggs i fabrik med hjälp av teknik för att sedan fraktas ut till byggplats.
Citat:
Hela ditt inlägg är byggt på samma sossetrams som gett oss den kreditbubbla som vi ser håller på att brista.
Återigen, om du menar att vi tar steg tillbaka till gråsossarna där vi lät effektivitet och logik gå före känslor och fluff så tar jag det där som en komplimang. Bubblan du pratar om hade inte varit möjlig på samma sätt med min modell. Samhällsbyggande är ett framgångskoncept som vi i Sverige för många år sedan frångått för att lämna utrymme till signal och identitetspolitik. Tidigare socialdemokratisk politik var inte bara rimlig utan den la även grunden till ett sannerligen framgångsrikt samhälle. Dagens sossar är något helt annat.
Ska tilläggas här att bostadsbristen har lika mycket bidragit till bostadsbubblan som oansvarigt lånetagande och detta i sig är ett utmärkt exempel på att privata byggherrar varesig vill eller kan agera väl som ensamma aktörer på byggnadsmarknaden. Att bygga hus är inte bara att bygga hus utan det är att bygga samhällen och detta är en uppgift för stater och inte byggherrar som försöker suga ut så mycket pengar så möjligt.
__________________
Senast redigerad av Teu 2022-06-15 kl. 12:44.
Många föreningar presenterar sedan länge dessa nyckeltal i årsredovisningen. De föreningarna har inte lägre försäljningspriser än grannföreningen som inte har gjort det, så jag tvivlar på att det gör någon skillnad överhuvudtaget.
Jaja det vet jag väl, det var från den jag räknade ut föreningsskulden per m2 för min bekant, men det tog sin lilla tid att hitta rätt siffror och räkna på ett visst sätt, siffrorna är inte tydliga för gemene man och de flesta 80-90-talister vet inte ens om föreningen har en skuld per lägenhet.
I Norge står föreningsskulden (Fellesgjeld) per m2 listat i bostadsannonsen
Vid 2 procentenheter högre ränteläge – något som redan är fallet vid omläggning av många vanliga föreningslån – kommer den starkaste fjärdedelen av landets föreningar att behöva höja årsavgiften med i snitt 5 procent, medan den svagaste fjärdedelen måste höja med i snitt 40 procent.
Den räntekänsligaste fjärdedelen måste höja i snitt med 40% (!), undrar då hur det ser ut för den känsligaste decentilen?
Vid 2 procentenheter högre ränteläge – något som redan är fallet vid omläggning av många vanliga föreningslån – kommer den starkaste fjärdedelen av landets föreningar att behöva höja årsavgiften med i snitt 5 procent, medan den svagaste fjärdedelen måste höja med i snitt 40 procent.
Den räntekänsligaste fjärdedelen måste höja i snitt med 40% (!), undrar då hur det ser ut för den känsligaste decentilen?
Stämmer nog rätt bra.
Min snuskstarka förening höjde precis 4% för första gången på flera år och åberopade främst elkostnader. Lånen är obefintliga i sammanhanget.
__________________
Senast redigerad av SocialtKontrakt 2022-06-15 kl. 16:29.
r med hög kvalitet och lagom stor tomt. Bägge byggda i början av 90-talet och med föreningar som hankat sig fram med höga lån på randen till att gå i konkurs. Lån/Kvadratmeter skiljde sig knappt. Skiljer ett par hundra meter mellan husen så läget är identiskt. 
Husen är även dyrare i vår förening 
