Nebido och AAS (Tråden om TRT /mod)

Att Aveed, som är nebido fast med annat namn, kostar så mycket i staterna har att göra med ett system med läkemedelsliscenser. Alla nytutkomna läkemedel kostar till en början betydligt mer än vad själva produktionskostnaden är och det finns ett sorts prismonopol på dem. Anledningen till detta är för att läkemedelsföretagen ska kunna få ersättning för utvecklingskostnader och göra vinster.

Att västvärlden så sakteliga går över till nebido är för att stickfrekevensen belastar sjukvården i långt lägre utsträckning än vad behandling vad testo C gör. En andra faktor är att läkemedelsbranschen pushar läkemedelt hårt eftersom det ger dem klirr i kassan.

Och nej, nebido är inte optimalt för alla. Även om det funkar ok för många om stickfrekvensen blir dräglig. Den stickfrekvens som sålts in av tillverkaren saknar för de allra flesta användare verklighetförankring. Väldigt få personer får adekvata nivåer då läkemedelt ges var 12:e vecka.

Det andra Sockerflickan babblar om är bara trams.

Hur ofta medicinen ska tas bestäms av den behandlande läkaren och inte av läkemedelsbolaget.

Din egenproduktion minskar.

I början av behandlingen:

Egenproduktion 10 + gel 10 = 20.

Efter en tid in på behandlingen:

Egenproduktion 4 + gel 10 = 14.

"Om man tillför kroppen testosteron utifrån minskar hypofysens stimulering av testiklarnas bildning av testosteron."

https://www.google.com/search?q=hypofysen+testosteron&oq=hypofysen+testo& aqs=chrome.1.69i57j0i512j0i22i30.15349j0j7&client= ms-android-motorola-rvo3&sourceid=chrome-mobile&ie=UTF-8

Givetvis?

"Givetvis behåller man sin endogena produktion om man inte har testosteron i omlopp under natten när den huvudsakliga produktionen sker i pulserande LH frisättning från GNRH."

Du menar alltså att egenproduktionen av testosteron inte minskar om patienten använder gel?

Har du någon trovärdig källa till detta?

Injektionsintervallet sätts mycket riktigt av förskrivande läkare men det finns också olika bestämmelser och riktlinjer som inverkar på läkarens beslut.

En bestämmelse som exempelvis gäller i Sverige är att Nebido (+ gel) är de enda två läkemedel för trt som tillåts och ingår i högkostnadsskyddet (förutsatt att man inte har en privat egen liscens för exempelvis testo E). Den bestämmelsen härstammar i sin tur från läkemedelbolagens forskning som visar att med deras nya uppfinning nebido så klarar sig de flesta män med en injektion var 10:e till 14:e vecka. När den forskningen presenterades så försvann testo E kvickt från högkostnadsskyddet och ersattesmed nebido eftersom nebido bedömdes belasta sjukvården mindre.

Sen upptäcker det fåtal reflekterande läkare som existerar inom landets gränser att den där forskningen inte riktigt stämmer överens med patienters verkliga behov och de sätter kortare intervall. Tyvärr är det dock inte så att reflekterande läkare dominerar inom endokrinvården utan tusentals män behandlas enligt de rekommendationer som anges i FASS:


https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20040607010532

Utöver de bestämmelser jag nämnt ovan så finns det också lokala riktlinjer utfärdade av enskilda Regioner/landsting som kringskär läkarens rätt att sätta precis vilka injektionsintervall som helst.

"Cypionat 100-150 mg/vecka är standard utomlands"

Kan du definiera "utomlands"?

Jag provar igen: Hur ofta medicinen ska tas bestäms av den behandlande läkaren och inte av läkemedelsbolaget.

Jag förtydligar: Den behandlande läkaren sätter ett intervall och justerar sen intervallet tills man hamnar på en bra nivå.

Jag vet faktiskt inte vad det är så svårt att förstå med detta?

Tackar för ett konkret svar, men i staterna får de flesta sätta test e/c själva som jag förstått det hela?

Varför skulle inte Sverige kunna införa de då? Då slipper ju vården har den belastningen helt.

Dra kurs för patienter med trt och lär ut hur man injicerar.

Då borde de ju bara bli ett väldigt lågt antal som fuckat upp och faktiskt fått infektion eller dylikt.


Aveed däremot har ju funnit som registrerat sedan runt 2007 tror jag. Men absolut så är de annorlunda kring läkemedel etc i staterna.


Gällande testo E i Sverige, vad gäller för det? Hur lyckas man få till det? Eller är de så att det är helt ur systemet med avregistrering osv?


Många frågor, men vet att du är kunnig inom området.

Pingu

Mja inte riktigt så enkelt men ungefär. Vår kropp har en standardfysiologisk nivå där testosteronet är ”perfekt”. Tillsätts en liten mängd exogent testosteron sker ingen nedreglering. Detta har jag själv experimenterat med mycket för ett par år sedan. Man märker snabbt när man blir avstängd eftersom kulorna blir mjukare och mindre ganska snabbt och säden blir inte lika fyllig och mindre i volym.

Kroppen vill alltid hålla ett jämviktsläge hela tiden, säg att en mans optimala totala T nivå är 30 nmol/L.
(Detta är olika och regleras genom genetisk uttryck och SHBG nivå styr det fria Testot).

Ligger man på 15 nmol/L kan man alltså
dosera mycket små doser för att hamna på perfekta nivåer. Problemet med gel är att man snabbt ökar i nivå direkt eftersom doserna är för höga och vi landar inte allt för sällan på nivåer runt 40-50 nmol/L i början. Det är här vi börjar få shutdown av hpg-axeln och kroppen går bananas först genom att aromatisera till östrogen men även genom att minska gnrh uttryck och LH.
Man sänker snabbt sin egenproduktion och till slut hamnar man på nivåer som innan ungefär. Har läst om detta hos så många människor och är orsaken till att gelen ”tappar effekt”.
DHEA och pregnenolone-syntes minskar också.

Med injektioner skickar man in suprafysiologiska doser som totalt hämmar HPG axeln ganska fort.
LH blir noll, testiklarna atrofierar men totala T håller sig ganska konstant.

Nasal mikrodosering av T verkar bäst för att optimera sin nivå utan att stängas ned.


Varför detta inte används mer i vården kan man fråga sig. Man kan hålla testiklarna igång och alla föregående hormoner till testosteron, man slipper injektioner, det är billigt och effektivt.

Har du någon länk till citaten i ditt inlägg?

https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fendo.2020.572465/full

Här ser man även att cypionat och enanthate förskrivs i världen i mycket större grad än undekanoat.
73 % mot 0,18%.
Till alla er som hävdar något annat....

Vad det är du har svårt för vet jag inte riktigt men nått är det. Testa och läs mitt inlägg en gång till och lyckas du inte reda ut trådarna själv finns det säkert personal på boendet du bor på som kan hjälpa dig att förstå eller i vart fall trösta dig.

Behandlande läkare bestämmer i regel hur ofta en medicin tas. Men väldigt få sådana beslut fattas i kontextuella vakum. Läkares beslut gällandet detta påverkas av en rad olika faktorer:

- En faktor kan vara rådande evidens.
- En andra faktor kan vara lagstiftning.
- En tredje faktor kan vara lokala riktlinjer.
- En fjärde faktor kan vara rekommendationer från läkemedelsbolag.
- En femte faktor kan vara personlig övertygelse och egna erfarenheter.
- En sjätte faktor kan vara inrådan eller direkt order från senior kollega, exempelvis överläkare, eller från chef.
- En sjunde faktor kan vara okunskap om eller rädsla för eventuella biverkningar vid sättande av behandlingsintervall som avviker från rekommendationer.
- En åttonde faktor kan vara lokala och informella behandlingstraditioner. Etcetera.

Vill man inte ta mitt ord på det kan det vara värt att veta att det finns ett helt vetenskapligt fält, medicinsk sociologi, som producerat mängder med litteratur på temat formeringen av praxis inom sjukvården:


https://sv.wikipedia.org/wiki/Medicinsk_sociologi
https://en.wikipedia.org/wiki/Medical_sociology