Bostadsbubbla i Sverige?

Som man ropar i skogen får man svar heter det. Vill man inte att inflationen skall vara för hög så mäter man så att den inte blir så hög helt enkelt.

Slopad reavinstskatt på bostäder var en del av kombon som jag föreslog. Dock är det fastighetsskatt och slopat ränteavdrag som sänker priserna.

Det tar 100 år att betala dubbelt om räntan är 1%

Slutsatsen blir ju att KPI är ett värdelöst mått på inflation.

Kopplingen penningmängd/inflation är ganska uppenbar och har alltid varit uppenbar. Kopplingen penningmängd/KPI är inte lika uppenbar för KPI styrs av så mycket mer än inflation/penningmängd. Under en jävla massa år har penningmängden kunnat ökas pga att de har använt KPI som mätinstrument vilket har "boomat" ekonomin enormt men nu står vi nog vid en eventuell "bust" av detta idiotiska system.

KPI är ett mått på konsumentpriser, inget annat.

Ber om ursäkt om det redan har behandlats i tråden men fattar någon hur Nordea tänker eller är jag ute och cyklar?

"Nordea som släppte sin rapport Nordea Economic Outlook på onsdagsmorgonen, gör en ganska dyster bedömning angående de stigande räntornas konsekvenser för bostadspriserna framöver.

Vi tror att bostadspriserna har toppat och att de faller med som mest 10 procent från toppen till botten, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på banken.
Han vill inte beskriva det som ett ras.
Men för den delen en tydlig sättning och den största nedgången vi sett på många, många år."
https://www.di.se/nyheter/bankerna-ser-boprisfall-i-korten-storsta-nedgangen-pa-manga-manga-ar/

2017-2018 föll väl priserna med ca 10 procent? Så vad menar Nordea med många många år?

Fastighetsprisindex:

2021 985
2020 843
2019 791
2018 770
2017 770
2016 711
2015 656

Något prisfall synes icke. (Här antar jag att Nordea uttalade sig om Sverige).

Hur ser logiken bakom det ut?

Hur mäter du upp det?

Eller betyder "uppenbar" att du tror och känner och verkligheten inte är inblandad?

Trivial falsifiering. M1 ökar och hushållens buffertsparande ökar lika mycket. Omsatt M1 påverkas inte det minsta.
Kopplingen mellan M1 och inflation ovan är 0 och intet.


KPI mäter priserna från näringslivet till hushållen.
Ändras penningvärdet det minsta syns det direkt.

Brukar slö surfa på Hemnet för att hitta något fynd som är någorlunda prisvärt och senaste veckorna så blev allt helt plötsligt en hel del dyrare och gick från små dyrt till riktigt dyrt. Små förändringar i räntan ger flera tusenlappar högre sammanlagda månadskostnader och det värsta har inte synts än utan bara den privata delen av lån - inte hur föreningars lån påverkas. Skulle aldrig köpa till de priser som är aktuella nu även om jag inte trivs något vidare.

Mycket av KPI ökningarna vi nu ser är ju utbudsdriven dvs nedstängningar i Kina, transportproblem, brister av insatsvaror etc. Är detta då verkligen inflation? Och när det är tvärtom att utbudet ökar pga kinesisk tillväxt/effektivisering/manipulation av valuta är det då deflation när priser sjunker?



Eftersom KPI inte är ett mått på inflation (utan påverkas av en massa andra saker) så vet vi inte exakt hur mycket i prisförändringen i konsumtionsvaror som utgörs av inflation.

I andra marknader t.ex bostadsmarknaden så kan man se effekterna mer tydligt då denna marknad inte är lika beroende av t.ex kinesiskt produktion då man oftast betalar en enorm premie pga läget. Där ser man tydligt att omsättningshastigheten av M1 spelar mindre roll för prisuppgången utan det är den faktiska mängden som korrelerar mer. Samma kan man se på guld, börsen etc. (Penningmängden har ökat snabbare än tillväxten vilket har gett bl.a historiskt höga PE-tal osv)

Det är ju ganska logiskt egentligen. Om vi har 1 MKR i M1 och köper ett hus för 1 MKR så är omsättningshastigheten 100%. Om vi ökar till 2 MKR och köper hus för 2 MKR så är omsättningshastigheten 100%. Omsatt M1 (i procent) måste inte öka för att skapa inflation.


Det gör det verkligen inte. Konsumentpriser kan minska trotts minskat penningvärde då konsumentpriser styrs av väldigt många andra faktorer. Att som RB sätta penningmål via KPI är korkat och det kommer vi se nu när de måste tvinga oss in i en recension för att få ner KPI dvs de måste minska KPI från efterfrågandesidan när det är utbudssidan som är problemet.

De stora problemet som varit de senaste 20 åren är att utbudssidan via globalisering har haft en enorm deflaterande effekt (på KPI) vilket har gjort att riksbanken har stimulerat efterfrågan samtidigt med expansiv penningpolitik. (Vilket har även stimulerat efterfrågandesidan på andra saker som inte ingår i KPI och som därmed inte har en prissänkande effekt dvs t.ex bostäder)

Nu när det blir tvärtom så kan de inte gå ifrån denna typ av politik utan att tappa trovärdighet. Därav så måste de tvinga oss in i en lågkonjunktur med sjunkande fastighetspriser om de vill få ner "inflationen" enligt KPI.

Förr när lånet inte var kopplad till inkomsten var deras högst rimligt att prata om lån på huset dom bankomat.

Nu är det bara tramsigt. Tjänar man 80k får man låna 5 msek, varken mer eller mindre. Spelar ingen roll om man är huslös eller sitter på en bostad värd 40 msek

Fast om så är fallet var inflationen högre än vad de sade redan innan när den sades vara 2%. Like for like är det mao ingen skillnad

Det effektivaste sättet att minska inflationstrycket är att sänka skatter och ta bort inblandningsplikten för bensin och diesel, sänkt skatt på el skulle också hjälpa.
Det i kombination med räntehöjningar och borttagna finansiella stödköp skulle få med inflationstakten.