Bostadsbubbla i Sverige?

Ett alternativ kan vara att sälja nu, bo i sin sommarstuga till september och sedan åka på långsemester över höst/vinter. Då cashar man ut rätt nära toppen och kan komma tillbaka och köpa under nästa år när man förväntar sig lägre priser, samtidigt som man slipper dubbla boendekostnader.

Alternativt likviderar man bostad som man inte använder, när holding cost blir högre med stigande räntor och fallande priser.

Svensk bostadsmarknad är väldigt känslig för utbud, ökar det 10% får det stor effekt på budgivning och därmed priserna. Det ser skakigt ut redan nu innan rörliga räntorna höjts nämnvärt, luften har verkligen gått ur marknaden efter pumpandet i Q1.

Marknaden påverkas av de personer som vill sälja och köpa bostad. Det kan vara få personer i relativa termer, som gör att det blir nedgång när de tvingas sälja, men om de håller ut likt aktörerna med kommersiella fastigheter gjorde under förra nedgången, så klarar de sig genom denna psykologiska pärs.

De som kommer tvingas att sälja är de människor som tvingas köpa för att lösa bostadsbristen. En politik där politikerna lämpat över kostnaderna för byggandet, och boende, på enskilda medborgare. Där ökning av efterfrågan på bostäder är elefanten i rummet.

Det man måste beakta är de personer som inte tänker sälja. Folk som bor, och inte ser på bostaden som en investering eller kassako. Dessa personer påverkar inte priserna. Har man bott en längre tid i en bostad köpte man vid en tid, då det inte krävdes lika hög belåning för att skaffa bostad som under de senaste åren.

Den enda fördelen med att bli äldre i Sverige är att man kom in på bostadsmarknaden i tid.

Det är finns alltid människor som är tvungna att sälja, men aldrig någon som de facto måste köpa. Diers are not buyers, t.ex. Det är få som bor på gatan och de som gör det kan rent teoretiskt fortsätta med det. Omsättningen kommer att minska, men köpare har ytterst övertaget i en fallande marknad. Om det inte var på det viset skulle bostadspriser inte kunna falla eller krascha, vilket de ju gör ibland.

Det finns också många som ska sälja ett relativt sett dyrare objekt för att köpa ett billigare. T.ex. pensionärer som har tänkt flytta till en mindre lägenhet och har planerat att få ut kapital när de byter ner sig. En del vill minska sina räntekostnader, andra vill hjälpa yngre generationer med insats eller bara leva gott. För dem är det rationellt att sälja snabbt om priserna går neråt eftersom deras dyrare objekt kommer förlora mer i värde nominellt än det billigare de ska köpa. De nominella kronorna är pengar som de hade kalkylerat att få i handen.

Rent anekdotiskt så ser det ut att komma ut väldigt många villor till försäljning i det dyrare segmentet i den välmående stockholmsförort jag bor i. Det kan vara spekulationsköp, men mer sannolikt är det ägare som vill realisera prisuppgången genom att flytta till ett mer medelmåttigt objekt. Även en måttlig procentuell nedgång är mycket pengar när det handlar om 15-20 miljoner.

Vad är det eyrqre segmentet exakt?

Hjälper en vän att kolla villor och skulle säga att nästan alla som säljer villa idag är 60-75 åringar som inte pallar ha kvar den. De hade sålt oavsett läge i världen

Var proppat i dessa trådar med folk som skulle göra samma genidrag under corona då marknaden ju skulle ned 50-70% på ett halvår. Först var det till hösten, sen till vintern, sen nästa år och till slut höll de tyst

Jag har inte samma uppfattning som dig, om de unga jag känner som har köpt bostäder de inser är för dyra. De har känt sig obekväma med det. Men de har en bra förklaring om att det är det enda sättet att få en bostad, och de vill leva som vuxna. Alltså, de vill inte bo hemma hos föräldrarna när de närmar sig 30 år.

De jag känner som vill hjälpa de yngre belånar sina fastigheter om de inte har andra pengar. Men sälja gör de inte av de skäl du nämner. De jag känner som har dyra bostäder, har vant sig med att bo bra och tar det för givet, och trivs. Det segment av bostäder du nämner har ägare som ofta inte har bostaden som enda tillgång. Den höga reavinsten innebär att din kalkyl inte är övertygande om hur de tänker, under en nedgång.

Ett begränsat bestånd av dyra bostäder i dyra områden, är en annan marknad än den marknad där folk flest köper bostad. Folk har svårt att sänka sin standard, om de har ekonomi att bo kvar i dyra bostäder.

Sen ska man kolla vidare om de sålt villan och till viket pris. Jag har noterat att flera dyra objekt annonseras flera gånger, med olika mäklare tills de uppnår det pris de vill ha.

60-75 åringar tar tid på sig, och ger inte bort sin egendom. De håller flera alternativ öppna.

Som jag nämnde, 15-20 miljoner för en normalstor villa. Har kommit ut väldigt många de senaste veckorna jämfört med vad det brukar vara. Men det kan ju vara en slump, såklart.

Självklart finns det sådana som du beskriver. Jag bara förklarade varför bostadsmarknader kan falla eller krascha trots att det finns massor av människor som inte vill sälja. Om det enda som hände vid en prisnedgång var att folk slutade sälja sina bostäder tills dess att priserna återhämtat sig så skulle ju bostadsbubblor aldrig kunna spricka, eller priser kunna falla nämnvärt. Men det gör de ju med jämna mellanrum.

Du resonerar som en socialist. Du är väl en.

Systemet är socialistiskt. liksom-fb poserar som falsk borgerlig. Han är inte borgerlig. Han är för sänkta räntor och räntor som dröjer kvar på noll i all evighet. Resultatet blir som du påpekar "svårt med boende" samtidigt som en annan del av befolkningen tjänat litegrand på samma politik. De rikaste har tjänat de riktigt stora summorna på lågräntepolitiken.

Jag antar att du är för lågräntepolitiken. Då är du för den politik du själv beskriver som orättvis. Rätta mig gärna om jag har fel vad du står för. Står du för ökade räntor har jag ingen större anledning att skälla ut dig för att vara hycklare.

De där få som tjänat bra på lågräntepolitiken har ofta haft tur. Ingen rättvisa eller orättvisa i det. De har inte fattat att räntorna skulle gå ned till noll. De kriminella däremot, det är de på insidan som tjänat stora pengar på information inifrån systemet och känt till utvecklingen.

Kallar du det här för orättvist inträdde just iallafall lite rättvisa.

Dina antaganden styrs av dina skygglappar och blir ofta fel. Jag röstar på SD och innan dess M sedan 30 år.

Jag är emot lågräntepolitiken, som gör att pengar har Noll värde. Så mycket bättre med räntor på 5% när man verkligen tänker efter om man behöver det exrta sovrummet eller inte ifall farmor kommer en dag per år. Men så har jag inte heller några lån och storrt kapital på banken.

Det är minst en miljon svenskar som tjänat 1 mkr netto på sin bostad under lågränteperioden. De/vi är födda 1960-80, man kan säga att vi hade tur men finns även lite skicklighet eftersom vi inte hyrt vårt bostad som ger noll-vinst. De födda på 1990-talet är chanslösa, innan bostadsbubblan spricker.

Sagt av en 20 åring utan barn och familj och arbete att ta hand om.