Citat:
Ursprungligen postat av
schizophrenia
Heberlein verkar inte bara ha problem med sitt eget åldrande, och konsekvenserna av det, utan även med det faktum att männen i hennes omgivning också åldras, och vad det kan föra med sig. Om hon är så här naiv över hur livet utvecklar sig över tid lär hon råka ut för långt fler (för henne) obehagliga överraskningar. Hon är 50+ nu, och ska hon fortsätta så här kan vi nog förvänta oss ytterligare "chockerande" upptäckter från hennes sida när hon blir 60+, 70+, o.s.v. Har hon trott sig vara immun mot åldrande?
Heberlein kom underfund med att hennes banala uppfattning om mannens sexualitet som okomplicerad inte höll, och för att lära sig mer sökte hon sig till Flashback, enligt vad hon skrev i SvD. Den tidigare vetenskapliga litteratur inom teologi och filosofi hon har tillägnat sig genom åren gav tydligen inte de svar hon behövde om dessa livets mysterier, och vad återstår då, jo Flashback.

Jag roas av Heberleins reflektioner om åldrandet, efter att vi alla har matats i media om ungdomen som normaltillståndet. Om jämlikhet till varje pris, trots att skönhet är en orättvis tillgång, men förgänglig. Först tog Heberlein upp det pinsamma om att skönhet är förknippad med ungdom. Stiliga damer som Heberlein efterfrågas inte då ungdom är kult i det feministiska konungariket.
Jag känner med henne, och ser hennes lidande. Det är som att förlora en tillgång man tog för givet. Har man sett bra ut, är det ett straff att bli ful. Likt att bli fattig och inte kunna unna sig roliga saker. Ett tillstånd som inte går över, men som Heberlein inte kan förlikas med.
Nu noterar hon att potens är lika förgängligt som skönhet. Men hon borde reflektera om allt som skrivs om Viagra, Thailandsresor, trafficking och prostitution, så fattar hon.
Nu återstår bara en reflektion från henne om alla äldre och feta personer som faktiskt är oattraktiva, som ingen vill ligga med, då de luktar inte gott länge när kroppen förfaller.