2022-04-09, 00:45
  #85861
Medlem
pop-ikons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DViking
Bankerna behöver matcha in- och utlåning, annars skulle de inte behöva hålla på med obligationer och bry sig om styrräntan och stibor etc. Det är väl sant att de momentant "skapar pengarna" men sedan måste de matchas, inte bara ifall banken vill. Det är 2400 miljarder säkerställda obligationer utgivna för bolån (mtsv 60% av utlåningen), om bankerna inte behövde dem skulle de väl bara skippa det och tjäna ännu mer?

Men vad de då "matchas" med är till absoluta majoriteten skapat på samma sätt, lika påhittade siffror, som en gång uppstått i samma eller en annan bank. Med en associerad räntekostnad...
2022-04-09, 08:26
  #85862
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av liksom-fb
Jag ignorerar det mesta av FriedrichvonHayek yrande. Men ovanstående var så mycket fel att jag vill uppmärksamma det.
Banken sitter kvar med hela risken. Ställer låntagaren in räntebetalningarna är det bankens ägare som måste betala kreditförlusten.

Säkerställda obligationer innebär bara att om banken konkar så har obligationsinnehavarna rätt till värdena i de bostäder som utgör säkerhet för lånen. Annars skulle staten eller andra fordringsägare kunna norpa dom. Till förlust för obligationsinnehavarna.
Det är ett skydd för obligationsinnehavarna. Och därmed blir räntan lägre och bankens ränteutgifter lägre.

Ja det är rätt, bankens ägare får ta förlusten men om banken hamnar på obestånd pga inställda betalningar så övergår säkerheten till obligationsägaren.

Det intressanta är att samtliga banker kommer på obestånd om värdet av fastigheter på marknaden sjunker kraftigt då säkerhetsmassan i obligationerna inte räcker till.


Citat:
Ursprungligen postat av liksom-fb
Detta saknar helt verklighetsförankring.

Absolut inte. Jag skrev slarvigt ta över risken, skulle skrivit tar del av risken. Säg en stor kris där 50% av låntagarna ställer in betalningar samtidigt som bostäders värde sjunker. Vem får ta den stora smällen då? Jo de som äger obligationen så klart dvs pensionsinstitut etc.

Citat:
Ursprungligen postat av liksom-fb
Detta är gravt fel. Obligationerna har inget med kapitaltäckning att göra.

Vad fan pratar du om. Banker har kapitalkrav i förhållande till riskvägda exponeringsbelopp där säkerställda obligationer ingår. Jag har för mig att de har (eller har haft) ett 10%-igt krav dvs om totalt kapitalrelation är 8% så är det för säkerställda obligationer 0.8%.

Citat:
Ursprungligen postat av liksom-fb
I allt svammel kan jag bara uppmärksamma att kontanter idag är fordringar på Riksbanken. Dvs Riksbankens skulder till innehavaren av kontanterna.

Varför "uppmärksammar" du om saker som alla redan vet och som hade noll med det jag skrev att göra? Hur stor del av våra pengar utgörs av kontanter? Med digitala riksbankspengar så blir det digitala kontanter istället som det är idag med elektroniska pengar dvs skuldsedlar (IOU). I ett sådant system så behöver vi inte öka skulder för att öka likviditeten som vi måste göra i dagens system. Var har jag fel i detta?

Edit: Bara ett tillägg för att belysa hur sjukt det monetära systemet är. Från 2002 till idag dvs på 20 år så har penningmängden (M1) ökat med 426% och M3 med 310%. Samtidigt så påstår de att vi har haft inflation på 30% under samma period och en real BNP-tillväxt på runt 50% (hittade inte siffror för 2021 och fram). Inte konstigt att vi har tillgångsbubblor.

Jag får hoppas att folk vet vem de ska hänga när skiten kraschar, banker och politiker.

Edit2: Och under samma period så har real lönetillväxt varit kring 37% och bostadspriser har ökat med c:a 260%. Ser man inte det sjuka sambandet så är man blind.
__________________
Senast redigerad av FriedrichvonHayek 2022-04-09 kl. 09:20.
2022-04-09, 08:30
  #85863
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av liksom-fb
Vi tar ett enkelt exempel där du går till banken och tar ett blancolån på 10kSEK.
När du går ut från banken har du en skuld på 10 kSEK. Men du går väl inte tomhänt därifrån. Utan har väl en tillgång också. Och det får du med 10 kSEK mer på ditt lönekonto.

Och då har din balansräkning svällt med 10 kSEK på båda sidor. En skuld till banken och en fordran på banken. Båda på 10 kSEK.

Bankens balansräkning sväller också med 10 kSEK på båda sidor.
En tillgång i form av din skuld.
Och en skuld i form av dina kontotillgodohavanden.

Samma sak när du tar ett bostadslån men med små skillnader.
När du går ut från mäklarkontoret så har du åkt på en skuld till banken på 2 MSEK.
Men du fick aldrig 2 MSEK på ditt lönekonto. Det åkte istället omedelbar över till säljarens bankkonto.

Dvs banken lånar 2 MSEK av säljaren och lånar ut 2 MSEK till dig.
Eller med andra ord: Banken har en fordran på dig på 2 MSEK och en skuld till säljaren på 2 MSEK.


Det är inget komplicerat. I grunden när man lånar skuldsätter sig båda sidor mot varandra med lika belopp. Vi husförsäljningen använder du din fordran på banken som likvid i bostadsköpet.

Notera att vid alla transaktioner (som inte är gåvor) skall båda parters balansräkningar påverkas lika mycket på båda sidor.
Det som inte går ihop för mig är att banken lånar 2 miljoner från säljaren. Möjligtvis har det med hur det det bokförs i balansräkningen?

Hur menar du att banken lånar av säljaren?
Om jag säljer min lägenhet idag har jag inga pengar i mitt konto lått oss anta att jag inte heller har en fodran. Hur lånar banken av mig?
2022-04-09, 10:38
  #85864
Medlem
slemhogs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av flanders
22.7 euro per kvm är ju verkligen inte dyrt. Tack för att du bevisade min poäng om att marknadshyror fungerar.

9 200 för en central bostad a 40 kvm kan ju ingen klaga på. "Marknadspriset" Sthlm har nu baserad på att 98% av beståndet är lågt och pristeglerat. Vilken 10 åring som helst fattar ju att de 2% som är tillgängliga utan regleringar (2a hand) blir mycket dyrare än om allt varit tillgängligt.

Det är ju svindyrt, dyrare än nyproduktion med presumtionshyra.
Betalade 4000 kr för 40 m2 för inte så länge sen i Stockholm närförort, samma kostnad som en motsvarande bostadsrätt efter räntenetto+månadsutgift. Den hade även samma ytskikt standard som en BR också.
Det är agom hyra, så ska det se ut, man ska inte betala dubbelt mer för en hyresrätt. Det är oacceptabelt.
Bostadsrätter i Stockholm har en kostnad som en billig hyresreglerad 50-tals hyresrätt. Då får man vanligtvis även en bra utskikt standard medans många gamla HR har sunkiga fattiga ytskikt som inte är något jag tolererar att bo i.

Jag drar in 37.300 netto på mitt nya jobb i Sommar och har en boendeutgift på 1900 kr/mån nu, i en hyresreglerad stambytt billig 3a i Aspudden, med 1-stav parkett, svenskt tenn, tjocka dyra ullmattor, oljemålningar samt retro coola affischmotiv i exklusiva ramar, marmor/massiv ek/valnöt möbler och dyra design grejer från bukowskis, där jag hyr ut ett rum. Snart ekonomiskt oberoende.
I Helsingfors hade jag fått dra ner på massa inredning och flash med 5000-9000 högre kostnader , kanske sälja mitt lantställe i Spanien eller båt och inte kunnat bli ekonomiskt oberoende. Det är ju inte bra.
Jag ska ha samma möjligheter som de som bor billigt i BR :-)
__________________
Senast redigerad av slemhog 2022-04-09 kl. 11:08.
2022-04-09, 12:15
  #85865
Medlem
liksom-fbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av FriedrichvonHayek
Absolut inte. Jag skrev slarvigt ta över risken, skulle skrivit tar del av risken. Säg en stor kris där 50% av låntagarna ställer in betalningar samtidigt som bostäders värde sjunker. Vem får ta den stora smällen då? Jo de som äger obligationen så klart dvs pensionsinstitut etc.
Om låntagarna ställer in betalningarna så att banken går i kk så övergår panterna till obligationsinnehavarna.
Vad panterna då har för marknadsvärde är ju ovidkommande för mekanismen.
Det primära är att inte staten eller andra fordringsägare stjäl panterna.
(Inte utan lagändring iaf).

Citat:
Ursprungligen postat av FriedrichvonHayek
Vad fan pratar du om. Banker har kapitalkrav i förhållande till riskvägda exponeringsbelopp där säkerställda obligationer ingår. Jag har för mig att de har (eller har haft) ett 10%-igt krav dvs om totalt kapitalrelation är 8% så är det för säkerställda obligationer 0.8%.
Kapitalkravet relaterar bankens primärkapital till riskviktad utlåning.

Utlåning alltså. Inte upplåning.

Citat:
Ursprungligen postat av FriedrichvonHayek
Varför "uppmärksammar" du om saker som alla redan vet och som hade noll med det jag skrev att göra? Hur stor del av våra pengar utgörs av kontanter? Med digitala riksbankspengar så blir det digitala kontanter istället som det är idag med elektroniska pengar dvs skuldsedlar (IOU). I ett sådant system så behöver vi inte öka skulder för att öka likviditeten som vi måste göra i dagens system. Var har jag fel i detta?
Den som läste det du skrev kan uppfatta det som att betalmedel utfärdat av riksbankens inte är skulder.

Citat:
Ursprungligen postat av FriedrichvonHayek
Edit: Bara ett tillägg för att belysa hur sjukt det monetära systemet är. Från 2002 till idag dvs på 20 år så har penningmängden (M1) ökat med 426% och M3 med 310%. Samtidigt så påstår de att vi har haft inflation på 30% under samma period och en real BNP-tillväxt på runt 50% (hittade inte siffror för 2021 och fram). Inte konstigt att vi har tillgångsbubblor.
Du säger att det är sjukt att folk lånar av varandra. Men du bara påstår det. Det finns exakt 0 i rationalisering.

Vad är problemet med att bankens avista skuld till deras långivare ökar?
Det förklarar du inte heller.

Alla (utom några få individer) lär inse att om bostadspriserna ökar så motiverar det att skulderna ökar.
Så blir det för fastighetsbolagen. Och för privatbostadsägare.

Och sparbehovet är stort. Också globalt. Så räntorna blir låga.

Alla lär kunna se att du helt saknar rationalitet i ditt jämmer. Det är bara känslodravel.

Citat:
Ursprungligen postat av FriedrichvonHayek
Jag får hoppas att folk vet vem de ska hänga när skiten kraschar, banker och politiker.
Och tvekade någon innan, så berättade du här att du hör till kategorin sub IQ70 som vill slå ihjäl alla som inte bekräftar dina förvirrade känslor.
2022-04-09, 12:21
  #85866
Medlem
liksom-fbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nightwolfer
Det som inte går ihop för mig är att banken lånar 2 miljoner från säljaren. Möjligtvis har det med hur det det bokförs i balansräkningen?

Hur menar du att banken lånar av säljaren?
Om jag säljer min lägenhet idag har jag inga pengar i mitt konto lått oss anta att jag inte heller har en fodran. Hur lånar banken av mig?
Om du har 5000 i kontanter hemma och bestämmer dig för att sätta in dessa på banken, dvs göra en deposit, så kommer dessa 5000 dyka upp på ditt bankkonto.

Nu lär du förhoppningsvis anse att du har en fordran på den juridiska person som är banken som är 5000 större än tidigare. Dvs dessa 5000 är på tillgångssidan i din balansräkning.

Och för banken är dessa 5000 en skuld som dom har till dig. Och dessa 5000 ligger på deras skuldsida.

Dvs banken lånar 5000 mer av dig än tidigare.

OK?
2022-04-09, 12:50
  #85867
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av liksom-fb
Om du har 5000 i kontanter hemma och bestämmer dig för att sätta in dessa på banken, dvs göra en deposit, så kommer dessa 5000 dyka upp på ditt bankkonto.

Nu lär du förhoppningsvis anse att du har en fordran på den juridiska person som är banken som är 5000 större än tidigare. Dvs dessa 5000 är på tillgångssidan i din balansräkning.

Och för banken är dessa 5000 en skuld som dom har till dig. Och dessa 5000 ligger på deras skuldsida.

Dvs banken lånar 5000 mer av dig än tidigare.

OK?
Liksom-FB, tack för tålamodet.
Jag TROR jag förstår hur du tänker, men.
Person X säljer sin bostad (inga lån helt amorterad), hans bank är bank X1.
Person Y köper bostaden från person X, detta gör han genom att finansiera lånet via bank X2.
köpeskillingen är 2 miljoner.
Vi börjar med person Y banken skapar en fodran på 1.7 miljoner kronor, dessa pengar överför direkt till säljaren X1.
(vi skippar personen egen kapital i exemplet för bank X1).
Vi stannar här, person Y har nu åkt på en SKULD mot bank X1 på 1.7 miljoner kronor, och banken X1 har fått en tillgång i form av en FODRAN på 1.7 miljoner.
Person X (säljaren) Har nu en tillgång på 2 miljoner kronor, bank X2 har en skuld mot personen X dock eftersom transaktionen hamnade på den banken.

Isåfall menar du bara att säljarens pengar hamnar i en bank och därmed lånar den banken där pengarna hamnar av säljaren. Men det behöver inte vara köparens BANK som lånar pengar av säljaren ( det är där jag blev förvirrad).


En grej till du brukar benämna riksbankens köp av obligationer, som om att riksbanken lånar pengar av banken. Om riksbanken för över pengar (skapar en fodran) på banken, så har banken en tillgång i form av fodran som skapats, men en skuld i form av köpta obligationer. Riksbanken däremot har tvärtom en Skuld i form av fodran mot banken men en tillgång i form av obligationer. Eftersom det bokförs under riksbankens skuld sida så är det ett lån av riksbabanken.

Jag tror många av argumenten som urartat handlar om bokföringssystemet. Även om riksbanken har en skuld mot banken, så har banken också en skuld mot riksbanken så riksbanken har lånat av banken men banken har lånat av riksbanken.
__________________
Senast redigerad av nightwolfer 2022-04-09 kl. 13:15.
2022-04-09, 17:03
  #85868
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nightwolfer
Liksom-FB, tack för tålamodet.
Jag TROR jag förstår hur du tänker, men.
Person X säljer sin bostad (inga lån helt amorterad), hans bank är bank X1.
Person Y köper bostaden från person X, detta gör han genom att finansiera lånet via bank X2.
köpeskillingen är 2 miljoner.
Vi börjar med person Y banken skapar en fordran på 1.7 miljoner kronor, dessa pengar överför direkt till säljaren X.
(vi skippar personen egen kapital i exemplet för bank X2).
Vi stannar här, person Y har nu åkt på en SKULD mot bank X2 på 1.7 miljoner kronor, och banken X2 har fått en tillgång i form av en FORDRAN på 1.7 miljoner.
Därefter överför BANK X2 fordringen till säljaren.
Person X (säljaren) Har nu en tillgång på 2 miljoner kronor, bank X1 har en skuld mot personen X dock eftersom transaktionen hamnade på den banken.



Isåfall menar du bara att säljarens pengar hamnar i en bank och därmed lånar den banken där pengarna hamnar av säljaren. Men det behöver inte vara köparens BANK som lånar pengar av säljaren ( det är där jag blev förvirrad).


En grej till du brukar benämna riksbankens köp av obligationer, som om att riksbanken lånar pengar av banken. Om riksbanken för över pengar (skapar en fodran) på banken, så har banken en tillgång i form av fodran som skapats, men en skuld i form av köpta obligationer. Riksbanken däremot har tvärtom en Skuld i form av fordran mot banken men en tillgång i form av obligationer. Eftersom det bokförs under riksbankens skuld sida så är det ett lån av Riksbanken.

Jag tror många av argumenten som urartat handlar om bokföringssystemet. Även om riksbanken har en skuld mot banken, så har banken också en skuld mot riksbanken så riksbanken har lånat av banken men banken har lånat av riksbanken.
EDIT:
Blev lite hastigt tidigare, förvrängde X1 och X2
__________________
Senast redigerad av nightwolfer 2022-04-09 kl. 17:16.
2022-04-10, 08:04
  #85869
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av liksom-fb
Om låntagarna ställer in betalningarna så att banken går i kk så övergår panterna till obligationsinnehavarna.
Vad panterna då har för marknadsvärde är ju ovidkommande för mekanismen.
Det primära är att inte staten eller andra fordringsägare stjäl panterna.
(Inte utan lagändring iaf).

Ja det var väl det jag skrev.


Citat:
Ursprungligen postat av liksom-fb
Kapitalkravet relaterar bankens primärkapital till riskviktad utlåning.

Utlåning alltså. Inte upplåning.

Har inte skrivit om det var utlåning eller upplåning. Jag skrev "Ja så är det. Bankerna skapar säkerställda obligationer (och köper av varandra dessa obligationer) pga just kapitaltäckningskrav osv i förhållande till risken i deras tillgångsmassa. De anses vara av låg risk (enligt FI) med lägre kapitalkrav jämfört med andra obligationer."

Och du skrev "Detta är gravt fel. Obligationerna har inget med kapitaltäckning att göra."

Så är säkerställda obligationer en riskjusterad tillgång när man räknar bankers kapitalkrav eller inte?

Citat:
Ursprungligen postat av liksom-fb
Den som läste det du skrev kan uppfatta det som att betalmedel utfärdat av riksbankens inte är skulder.


Det är inte skulder i form av lån utan mest en teoretisk skuld som inte är en skuld då vi inte har myntfot. Att den redovisas som skuld är pga dubbel bokföring och inget annat. I dagens system så är alla digitala pengar lån som cirkulerar. Så om du har pengar på ditt konto så är det någons bostadslån etc du har där.

Citat:
Ursprungligen postat av liksom-fb
Du säger att det är sjukt att folk lånar av varandra. Men du bara påstår det. Det finns exakt 0 i rationalisering.

Vad är problemet med att bankens avista skuld till deras långivare ökar?
Det förklarar du inte heller.

Alla (utom några få individer) lär inse att om bostadspriserna ökar så motiverar det att skulderna ökar.
Så blir det för fastighetsbolagen. Och för privatbostadsägare.

Och sparbehovet är stort. Också globalt. Så räntorna blir låga.

Alla lär kunna se att du helt saknar rationalitet i ditt jämmer. Det är bara känslodravel.

Vad är detta för nivå från dig? Du undrar vad det är för problem att skulderna (och pengarna) i ekonomin ökar 7-8 ggr snabbare än tillväxten i ekonomin? Hur länge ska vi fortsätta så här tycker du? Och tror du verkligen vi kan fortsätta så här för evigt utan att det drabbar tillväxten negativt?

Du måste ju förstå att detta system är sönder och problemet ligger hos politiker som skapade systemet och på banker som kört systemet in i botten genom deras långivning.


Citat:
Ursprungligen postat av liksom-fb
Och tvekade någon innan, så berättade du här att du hör till kategorin sub IQ70 som vill slå ihjäl alla som inte bekräftar dina förvirrade känslor.

Suck.
__________________
Senast redigerad av FriedrichvonHayek 2022-04-10 kl. 08:09.
2022-04-10, 08:43
  #85870
Medlem
kebabmedpommess avatar
Citat:
Ursprungligen postat av liksom-fb
Du säger att det är sjukt att folk lånar av varandra. Men du bara påstår det. Det finns exakt 0 i rationalisering.

Vad är problemet med att bankens avista skuld till deras långivare ökar?
Det förklarar du inte heller.

Alla (utom några få individer) lär inse att om bostadspriserna ökar så motiverar det att skulderna ökar.
Så blir det för fastighetsbolagen. Och för privatbostadsägare.

Och sparbehovet är stort. Också globalt. Så räntorna blir låga.

Alla lär kunna se att du helt saknar rationalitet i ditt jämmer. Det är bara känslodravel.

Citat:
Ursprungligen postat av FriedrichvonHayek
Vad är detta för nivå från dig? Du undrar vad det är för problem att skulderna (och pengarna) i ekonomin ökar 7-8 ggr snabbare än tillväxten i ekonomin? Hur länge ska vi fortsätta så här tycker du? Och tror du verkligen vi kan fortsätta så här för evigt utan att det drabbar tillväxten negativt?

Det här är hans ju standardsvar när man presenterar honom med logiska resonemang, han anklagar en för att sakna fakta och logik. Mycket besynnerlig debatteknik faktiskt
2022-04-10, 10:52
  #85871
Medlem
liksom-fbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av FriedrichvonHayek
Har inte skrivit om det var utlåning eller upplåning. Jag skrev "Ja så är det. Bankerna skapar säkerställda obligationer (och köper av varandra dessa obligationer) pga just kapitaltäckningskrav osv i förhållande till risken i deras tillgångsmassa. De anses vara av låg risk (enligt FI) med lägre kapitalkrav jämfört med andra obligationer."

Och du skrev "Detta är gravt fel. Obligationerna har inget med kapitaltäckning att göra."

Så är säkerställda obligationer en riskjusterad tillgång när man räknar bankers kapitalkrav eller inte?
"Kapitalkravet relaterar bankens primärkapital till riskviktad utlåning."

Emitterade obligationer är upplåning. Inte utlåning.

Citat:
Ursprungligen postat av FriedrichvonHayek
Det är inte skulder i form av lån utan mest en teoretisk skuld som inte är en skuld då vi inte har myntfot. Att den redovisas som skuld är pga dubbel bokföring och inget annat. I dagens system så är alla digitala pengar lån som cirkulerar. Så om du har pengar på ditt konto så är det någons bostadslån etc du har där.
Kontanter ligger på Riksbankens skuldsida vare sig du vill det eller inte.
Och då är det skulder.

Och en skuld kan man benämna lån.

Citat:
Ursprungligen postat av FriedrichvonHayek
Vad är detta för nivå från dig? Du undrar vad det är för problem att skulderna (och pengarna) i ekonomin ökar 7-8 ggr snabbare än tillväxten i ekonomin?
Vad är problemet? Hur ser du själv på att du inte klarar av att sakligt beskriva ett problem. Utan måste förfalla till känslodravel.

Citat:
Ursprungligen postat av FriedrichvonHayek
Hur länge ska vi fortsätta så här tycker du?
Vad har mitt tyckande med något att göra.
Försök håll dig till fakta och logik.

Citat:
Ursprungligen postat av FriedrichvonHayek
Och tror du verkligen vi kan fortsätta så här för evigt utan att det drabbar tillväxten negativt?
Tro får folk göra i kyrkan.
Försök håll dig till fakta och logik.

Citat:
Ursprungligen postat av FriedrichvonHayek
Du måste ju förstå att detta system är sönder och problemet ligger hos politiker som skapade systemet och på banker som kört systemet in i botten genom deras långivning.
Hur ska det gå till när du inte klarar av att beskriva något problem.
2022-04-10, 11:17
  #85872
Medlem
liksom-fbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nightwolfer
Liksom-FB, tack för tålamodet.
Jag TROR jag förstår hur du tänker, men.
Person X säljer sin bostad (inga lån helt amorterad), hans bank är bank X1.
Person Y köper bostaden från person X, detta gör han genom att finansiera lånet via bank X2.
köpeskillingen är 2 miljoner.
Vi börjar med person Y banken skapar en fodran på 1.7 miljoner kronor, dessa pengar överför direkt till säljaren X1.
(vi skippar personen egen kapital i exemplet för bank X1).
Vi stannar här, person Y har nu åkt på en SKULD mot bank X1 på 1.7 miljoner kronor, och banken X1 har fått en tillgång i form av en FODRAN på 1.7 miljoner.
Person X (säljaren) Har nu en tillgång på 2 miljoner kronor, bank X2 har en skuld mot personen X dock eftersom transaktionen hamnade på den banken.

Isåfall menar du bara att säljarens pengar hamnar i en bank och därmed lånar den banken där pengarna hamnar av säljaren. Men det behöver inte vara köparens BANK som lånar pengar av säljaren ( det är där jag blev förvirrad).


En grej till du brukar benämna riksbankens köp av obligationer, som om att riksbanken lånar pengar av banken. Om riksbanken för över pengar (skapar en fodran) på banken, så har banken en tillgång i form av fodran som skapats, men en skuld i form av köpta obligationer. Riksbanken däremot har tvärtom en Skuld i form av fodran mot banken men en tillgång i form av obligationer. Eftersom det bokförs under riksbankens skuld sida så är det ett lån av riksbabanken.

Jag tror många av argumenten som urartat handlar om bokföringssystemet. Även om riksbanken har en skuld mot banken, så har banken också en skuld mot riksbanken så riksbanken har lånat av banken men banken har lånat av riksbanken.
Det underlättar förståelsen om man tar enkla exempel. Dvs när båda parter använder samma bank.

Det är i grunden ingen skillnad om det är olika banker inblandade. Bara att bankerna måste reglera skulder och tillgångar med varandra.

Om du har bank A och skall betala en räkning till elbolaget som har bank B, så beordrar du en överföring från ditt konto hos bank A till elbolagets konto hos bank B.

Bank B går inte med på att bara dra på sig en skuld till elbolaget (enligt överföringen). Utan bank B kommer kräva en motsvarande tillgång från bank A.

Transaktionerna görs i systemet RIX och när dagen är slut måste bankerna reglera skulderna de har mellan sig. Typiskt görs det genom att flytta fordringar de har på Riksbanken mellan sig.

----------------
Att en del får problem beror dels på att de knarkat svammelvideo på Youtube. Och tror sig "veta" något. Men kan aldrig förklara något i grunden, därför att den förståelsen saknas helt.

Ett annat problem är att en del vill prata om pengar, som om det var något annat än fordringar/skulder. Det är därför jag undviker den termen och talar om fordringar och skulder. Vilket är vad som existerar. När folk accepterar förklaringar som baseras på skulder/fordringar så kan dom få förståelse.

Det är inte bokföringstekniska detaljer. Balansräkning är ett utmärkt hjälpmedel för att förstå. Men även så att de skall "gå ihop" för såväl företag som privatpersoner när de gör "affärer". Undantaget är gåvor som jag skrev tidigare. Och balansräkning är ett trivialt koncept, som alla kan förstå.

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in