Varför otrogen, men väljer vara kvar i förhållandet?

Jag hade en väninna som i många år var älskarinna till en man. De träffades i perioder. Hon såg inget fel i det hela och tyckte att hon fick alla fördelarna medan frun fick ta skiten. Hon sa att hon uppfattade det som att relationen till frun var bättre i de perioderna den också var bättre med älskarinnan. Jag tyckte det var tänkvärt och det gav ju en annan bild av det hela än jag hade.

Jag har i tidigare relationer haft män som varit otrogna. Det har inte berott på att de inte fått sex av mig, utan jag har uppfattat det som helt frikopplat - att de inte kunnat förklara varför.

Jag tror inte det är så enkelt att det alltid handlar om att huvudrelationen är dålig. Kanske är vår idé om ett monogamt förhållande förlegat i vissa fall. Nu ska jag väl inte dra till med kvinnor och män, men jag inbillar mig att kvinnor är otrogna för de inte får de de behöver och vill ha i relationen, men att män är det även om de får det. Kanske för att de vill ha olika kvinnor? Behöver flersamheten?

Jag vet inte riktigt men det är inte en svart eller vit fråga.

Ljuger man för sin partner om otrohet så är man ett svin. Hade min partner varit otrogen mot mig hade jag lämnat, det finns inga förmildrande omständigheter och om jag fråntas det beslutet av min partner p.g.a ynkrygg så är det än mer oetiskt. Vidare hade jag kunnat lägga de få åren man har i livet på att hitta någon vettig att dela livet med istället för någon som manipulerar och ljuger för mig. Gå och försök få polygamilivet att fungera om du tvunget måste knulla med andra människor för att känna att du duger.

Är nog så att allt i förhållandet fungerar bra utom just sexet. En man skulle inte vara kvar hos en kvinna om det va så att allt va bra men hon va dålig i sängen.

En kvinna skulle däremot stanna kvar speciellt om det finns en ekonomisk trygghet men knulla nog annan utanför i smyg. Så kvinnor fungerar.

Skulle tippa på att man vill behålla alla fördelar som det är och slippa besväret att dela allt man äger, sälja huset, dela barnen och så vidare. Det är oärligt, visst, men alla är inte villiga att ta hela ansvaret när man "lätt" kan ta något på sidan så gott det går. Kommer dom på en blir ju ändå resultatet detsamma, fast du kan ha njutit av det under dom åren det "funkade" istället för bita i sura äpplet direkt. Sen är det väl riktigt svårt att rakt av säga "det funkar inte, vi skiljer oss" utan att det ska bearbetas och ältas innan det blir av ens.

Det där är inte sant. Monogami är något som predaterar religion och även homo sapiens som art. Monogami är precis lika naturligt eller onaturligt som inte monogami. Något människan under sin utveckling tillämpat och slutat tillämpa flera ggr om vartannat. Både kulturellt och utvecklingsmässigt.

Kanske därför som människan kan vilja vara monogam och söker sig till monogami men samtidigt inte klarar av det när hon uppnår det.

Det enda som är naturligt i det är att vara förvirrad kring monogami och att vara monogam men samtidigt ändå inte.

Så din poly-cuck-låta din fru ligga med andra män det är det onaturliga. Inte vad du själv gör.

Vad grundar du det på? Finns ingen seriös forskning om det. Om du nu inte tror på nån expert i en veckotidning eller svarsankäter på dejtingsidor. Dessutom definierar män och kvinnor otrohet väldigt olika och att gränsen för otrohet går vid olika ställen beroende på vad för typ av förhållande man har.

Ibland är bara sex sex. Jag hade blivit mkt mer upprörd om min tjej skulle dela sina drömmar och rädslor med någon annan än mig. Det är otrohet grand luxe.

Vad menar du? Det finns väl hur mycket forskning som helst. Kvinnor är otrogna i något större grad än män är.

Vad du hittar på i ditt huvud är varken samma sak som forskning eller bevis för att forskning inte existerar. Hur du och din hippieflickvän definierar er otrohet mot varandra är inte heller intressant i vare sig forskningshänseende eller för oss andra.

Håll dig du till dina veckotidningar och dejtingsidor.

Män tänker inte gement som du vill få det till. Jag har sett en del kvinnor som gör som du beskriver men det är väl förbi poängen och för den delen inget att gräva ner sig i...

Det är viktigt att ha en gemensam grund att stå på. Det är också viktigt att det finns ett utrymme som gör att det går att uppskatta det lilla i vardagen.

Klokt är nog att försöka sträva efter att hitta någon som man kan bygga en balans med för att komplettera varandra. Man behöver sen tillsammans finna sånt hos varandra som vill få en att stanna och om båda parter kan finna att respektera varandra i det så bygger det rimligen tillit. Det skapar närhet och det är vad som får människor att vilja leva tillsammans.

Det kan leda till att skaffa barn, om det arbetas mot som ett gemensamt mål, och där finns det också utrymme för att bygga tillit på ett sätt där man kompletterar varandra. Är det målet för båda så är väl att kunna vara en stabil förälder också attraktivt i längden... och är det inte frågan om barn så får man väl hitta annat att leva för?

De relationer som verkar hålla länge har sen ofta sunda och hälsosamma gemensamma fritidsintressen.

Vi gör det för att vi kan, alla män kan inte, och vi stannar kvar för våra känslor inte kopplas till sex.

Du kan inte förhindra det men kan i det tysta acceptera det.

Nja snarare beta bucks and alpha fucks eller beta needs and alpha seeds som styr kvinnors otrohet.

Majoriteten av alla dåliga förhållanden beror på männen och kvinnorna mår mycket bättre om de skiljer sig än vad männen gör.

Utöver det har jag för mig att det är väldigt jämna siffror kring otrohet. Man ska inte utgå ifrån att det är männen enbart. En väldigt promiskuös kvinna/man kommer givetvis ha lättare för att vara med andra oavsett vilket kön de har än vad en mer prydd mindre sexuellt utagerande kvinna/man. Det beror på hur de ställer sig till sex, inte relationen.

Översättning. Den man eller kvinna som agerar ut och gör allt eller vill göra allt på en gång utan betänkligheter är väldigt öppen inför alla möjliga sexuella aktiviteter och önskemål, är den som först har andra vid sidan av. De saknar känslomässiga band gällande hur intimt förknippat samlivet är.