Citat:
Ursprungligen postat av
bobo909
Jobbar vid behov då och då som sjuktsköterska och vågar fan i mig inte träffa på kollegan jag jobbade med halva dagen idag! Fyfan vad pinsamt! "Har du varit ute och partat igår, du är inte dig lik" Jo tjena! Det förklarar ju en del, måste sett ut som en jävla mongo!
Har fan gett insulin bland annat, hade fan kunnat döda någon... Tur att ingen gamling behövde ett kateterbyte eller dylikt, hade förmodligen cuffat i rövhålet istället
EDIT: Läster nu inlägget jag skrev vid lunch där, det var då jag förmodligen inte hittade lunchen min och har fortfarande inte gjort det väl här hemma!
HAHA! Var helt lost även vid den tiden

Det är lugnt.
Om ett halvår hittar du säkert din mögliga lunch som du utan minne har gömt under en massa kläder i en garderob eller dyl.
Jag vill inte göra dig nojig nu men är du säker på att du inte har varit uppe och vandrat inatt och ställt till med en massa bus du inte minns.
Känslan man får när man vaknar upp i lägenheten och allt inte är som det borde vara är fan det otäckaste jag har varit med om.
Ju mer man letade desto mer sjuka spår av saker man hade gjort I sömnen fann man, total ångest.
Dessa mediciner togs fram för att ersätta traditionell sömnbenzo och lanserades som harmlösa på 90 talet.
I min mening som har en vårdutbildning i bagaget också samt haft typ all narkotikaklassad psykofarmaka som finns på recept så är jag fan livrädd för Z analoger.
Flunitrazepam, Nitrazepam och liknande fine men jag rör aldrig en Imovane eller Stilnoct igen.
Risken att det spårar ur är för stor och då står jag ändå på Iktorivil och Xanor dagligen och känner mig helt bekväm med det.