[USA] Den ENDA tråden om Apollo / Månlandningarna / Bemannade rymdresor

För det första finns det kameror såväl på månen som i omloppsbana runt månen, för det andra är det ingen rymdflygstyrelse, varesig kinesisk, NASA, ESA, JAXA, Roscosmos, etc, som har i uppdrag att stilla din "optiska" nyfikenhet med vanliga kameror. Instrumenten placerade på månen och i bana runt har vetenskapliga och tekniska syften och är inte där för att roa dig.

Det skumma här är hur folk kan skriva i ämnen de är så urbota obildade inom utan att göra ärliga försök att ta reda på hur det ligger till. Jag tittade på bilder från månen senast igår. Att du inte gjorde det betyder inte att bilder inte existerar.

Påstår NASA. Känns som ett rätt tunt bevis.

Att ha en kamera på månen riktad mot Jorden som sände livebilder därifrån skulle vara en rätt billig marknadsföringspryl. Dom lever ju ändå på skattemedel så varför inte ge skattebetalarna lite valuta för pengarna och dessutom Motarbeta den växande skepticismen mot att månlandningarna ägt rum.

För mig räcker det med att titta på ”rymdfarkosten” för att förstå att det inte hänt.

Behövs ingen bemannad resa för att placera kvarlevor på månen.


Det finns uppenbarligen något där de inte vill att vi ska se.

Fd numera död Nasa anställd berättar:

https://www.youtube.com/watch?v=_4hycqDNnPE
ET Extraterrestrial Structures on the Moon - Sgt Karl Wolfe

Om du kräver bevis du kan hålla i handen för all fakta som finns kan du lika gärna bo i en grotta och äta din egna avföring. Det som bevisar månlandningen är förnuftet, vilket samtliga anti-vaxxer, plattjordare och andra konspirationsteoretiker alltid saknar.

Dessutom har man ju landat 6 gånger på månen , skulle man ha fejkat alla gångerna., det skulle ha kommit fram.

Däri ligger det största misstaget, att ta för givet att det inte går att fejka eftersom att för många är inblandade.

Alla är såklart inte med på konspirationen, alla är inte "in the know". Det brukar kallas för Compartmentalization.

Några kanske tillverkar olika komponenter till månlandaren, andra bygger datormaskiner osv.

Alla som har haft med mânlandningarna att göra behöver inte ha vetskap om precis allt utan det räcker att man vet sitt eget uppdrag som kan vara bara en liten liten del av det hela.

Varför är det viktigt att bevisa det?

Man skulle kunna avsluta den här debatten en gång för alla. Man kan helt enkelt använda väldigt kraftiga teleskop för att fotografera ytan på månen. Om månlandningen verkligen har inträffat, då är det bara att fotografera månbilen samt annan utrustning. Månbilen flögs inte tillbaka till jorden, om jag inte minns fel. Så den borde vara kvar på månen. Dessa fotografier kan bevisa att människan har landat på månen.

Man skulle även kunna ha dagar där folk kan besöka olika observatorium (som har lämpliga teleskop), för att kunna titta på månbilen direkt.

Med dagens teknik borde det vara väldigt enkelt, vissa systemkameror kan zooma in rätt så bra. Fast det behövs starkare teleskop för att man ska kunna se månbilen: https://www.youtube.com/watch?v=KN-4pUI1RzQ

Vad tror du själv?

Svara på frågan istället för att /som en kvinna/ svara med en fråga.

Jag ser inte hur en månlandnings vara eller ickevara är relevant för mig att leva mitt liv.

Ungefär samma princip om huruvida jorden är platt eller sfärisk. Jag kommer troligen ändå inte åka ut i rymden.

Känns som att det mest är en besatthet hos den lilla obetydliga människan (individen) att allt ska bevisas, Gud, Månlandning, Jordens form,

Alla dessa större frågor är helt och hållet utanför det som påverkar mitt liv.

Öh? Det finns horder av kameror i rymden som skickar bilder till jorden i realtid, i sekvens, vid behov, i färg, i infrarött, osv. Bilder så gott som dagligen från rymden, tagna mot jorden, har vi haft sedan 70-talet. Bara för att du inte har hittat någon YT-kanal som sänder någon fånig livefeed.

Nej, valuta för skattemedel är just vad man inte får genom att försöka tillfredsställa vetenskapliga analfabeter och konspirationsjönsar, eftersom ni redan är så förträffligt dåliga på naturvetenskap och förträffligt bra på att hitta på ad hoc-idiotier (se bara på godtycklig plattjordsjöns. Det spelar ingen roll vad för typ av bild man visar i vilket sammanhang, tagen med vilken teknik i vilket syfte, så fort det är något de inte vill förstå så ropar de bara "CGI" eller något liknande.

Valuta för skattemedel får vi genom den ändamålsenliga och användbara dagliga forskning och information vi får från satelliter och liknande. Väderrapporter, landnyttjande, geologiska undersökningar, prospektering, klimat och miljö, arkeologi och resurshantering. Atmosfärsförhållanden för flyget, kontroll och uppföljning av internationella avtal kring t.ex. truppförflyttning och exploatering, navigation och även banala saker som försäkringsfrågor eller bara vackra vyer i visuellt, i false color infrarött, syntetiska radarbilder, osv.

Eftersom du inte visste något av detta och alltså inte förstår något alls om teknik, så kan du givetvis inte "titta" på en ospecificerad "rymdfarkost" och säga om något har hänt eller inte hänt. Mer specifik än så kommer du ändå inte att bli, eftersom du vet att du kommer ätas levande om du är för specifik. Så du måste vara vag och säga lösa saker som inte går att bemöta.

Har du någonsin läst en doktorsavhandling om t.ex. satellitmätningar av resursutnyttjande i Sverige? Eller papers om arkeologiska undersökningar av Sydamerika från satellit? Har du ens satt dig in i de vanliga optiska lagarna, om hur upplösning, bländaröppning och brytning fungerar? Förstår du vad man kan och inte kan se från en given höjd, i vilka våglängder? Förstår du telemetrin? Förstår du bandbredd och den markinfrastruktur som behövs för att t.ex. ta emot en realtidsström från en satellit? Nej, det har du ju inte.

Vad vill du? Att världen ska slänga några miljarder dollar på en satellit som riktar en simpel HD-kamera mot jorden och sänder på en YT-kanal i 30 fps 24/7, bara för att roa dig? Detta skulle inte övertyga dig om något och skulle inte vara till värde för något, speciellt inte som det i princip redan finns, bara det att man behöver göra en hel del manuellt och automatiserat arbete för att skapa en sekvens. Livefeed från rymden förekommer ständigt. Du har bara inte velat följa en sådan helt enkelt och eftersom det inte finns ett enskilt ställe som sänder 24/7 365 dagar per år, så låtsas du att det inte finns?

Som sagt, jag tittade på färska bilder från månen härom dagen, jag ser ideligen nya bilder tagna av jorden från rymden i alla möjliga våglängder i alla möjliga syften. Men detta är saker jag måste söka mig till aktivt, följa med intresse och förstå mig på. Detta är ingenting som alla blir skedmatade av, speciellt inte för att tillfredsställa några nollor som ändå inte kommer ge sig.

Frånsett militära satelliter och privata aktörer som kräver abonnemang eller pengar för avbildning, så är närmast all data av detta slag öppen och det kommer mer varje dag. Det krävs dock kunskaper och förstånd att tolka dessa data, t.ex. konvertera LIDAR eller UV-signaler till en bild. Dessa kunskaper är inte hemliga och det finns en stor community av allt från amatörer och nördar till proffs som varje dag publicerar, visar upp, twittrar, etc, nya bilder, diagram, rörliga sekvenser, banprojekteringar, 3d-bilder, SAR-modelleringar, UV-mappningar, digitala foton, false image-bilder, partikelmappningar, lasermätningar, osv, osv, av månen, jorden, satelliter, mars och andra himlakroppar. Varje jävla dag. Du letar bara inte, för du vet inte vad du söker och du kan inte förstå vad du ser. Klaga, det går ju dock bra.

Och "kan se på rymdfarkosten att det inte hänt"? Bitte! Den samlade kunskapen om apolloprogrammet, från historiker till partikelfysiker och geologer och hundratusentals intresserade amatörer och nördar är helt enorm. Vi kan alla förvissa oss om exakt hur det hände och gick till och vi kan verifiera varenda detalj grundligt och utsökt. Den kollektiva kunskaper idag om apolloprogrammet är större än vad ens NASA visste om sitt egna program när det begav sig! Senast för några månader sedan såg jag en noggrann genomgång av olycksförloppet kring Apollo 13, där oberoende experiment och beräkningar, tillsammans med förfinade data och NASAs originalutredning kunde blottlägga detaljer som ingen visste innan. Hur datorerna i Saturn V, i kommandomodulen och landaren fungerade är väldokumenterat och flera exemplar har överlevt till denna dag och finns i ägo hos otal amatörer, en modul här och en modul där. Amatörer som älskar att mecka med dessa, reproducera saker, jämföra med orginalhandlingar och provköra saker. Hur AGC fungerade är väldokumenterat, går att kontrollera och man kan om man vill såväl emulera som bygga själv och testa. Jag kan själv jämföra med annan elektronik från 50- och 60-talet, titta på konstruktionen såväl mekaniskt, processtekniskt som elektroniskt. Jag kan åka till naturhistoriska riksmuseet och titta på månstoft och jag kan tala med intendenten där om dess egenskaper och jämföra analyser och titta i böcker om geologi och geokemi skrivna långt före apolloprojektet, långt efter, med eller utan någon som helst NASA-input och förvissa mig om att proveniensen stämmer. Jag kan lyssna på telemetri från apolloexpiditionerna, inspelade av amatörer jorden runt med noll koppling till NASA, telemetri som gick att riktningsbestämma, avståndsbestämma och tolka. Tal och data. Jag kan jämföra med ritningarna för radioelektroniken ombord, ner till revisionsnivå (och titta på YT på folk som testkör sagda elektronik). Jag kan själv beräkna dopplerskift och göra beräkningarna för t.ex. åtgången av livsuppehållande system. Jag kan göra en tidslinje av aktiviteterna på månen och vidimera med oberoende insamling av telemetri. Jag förstår hur slow scan-TVn funkade, hur saker förberedde sig, vad man åt och hur man hanterade vitalparametrarna. Mängden data som du aldrig sett på TV, som aldrig lyfts fram i vanliga dokumentärer är enorm, verifierbar och en guldgruva för den som förstår det. Källkoden till datorerna, de orbitala parametrarna, vikter och bränsletillgång, hur man resonerade kring skydd och det oförutsedda. Vad man inte visste och vad man hade fel i. Vad man misslyckades med och varför. Vad man struntade i och vad man hoppade över. När det höll på att gå illa och hur.

Allting som är "märkligt" med apolloexpiditionerna, må det vara skuggor eller artefakter på foton, hur saker beter sig i vakuum, 0g eller på månytan, osv, osv, handlar om en diskrepans mellan vad idioter tror att de kan och vad de faktiskt kan. Vad de förväntar sig från "intuition" eller scifi, och hur verkligheten ser ut. Ta bara en sådan simpel sak som hur hjärnan tolkar 3d från ett 2d-foto. Om ljuset kommer från ett oväntat håll kan det vara svårt (i princip omöjligt utan tidigare erfarenhet) att skilja på kulle eller dal. Denna effekt är enkel att åstadkomma på månen. Svårare på jorden, även om det kan förekomma här också, men när det gäller jorden har människor en större vardagserfarenhet även om det inte vet att erfarenheten är formad av atmosfär och scattering i denna. Och framförallt, man behöver ingenstans tro på NASA, för allting som är "märkligt" kan man bekräfta själv faktiskt inte alls är märkligt, så länge som man inte är idiot. Att reproducera många apollofoton med modeller i ett mörkrum med en ljuskälla går utmärkt. Att inse att polyetylen och aluminium är en bättre strålsköld (low z-material) än bly om man vill undvika t.ex. bremsstralung kräver förvisso lite förstånd inom fysik, men med ett GM-rör och rätt typ av radioaktivt preparat eller HV-fält kan man övertyga sig självt. Går med en hushållsbudget, alla gånger.

Men, som sagt, allt detta förutsätter ju att man vet vad man pratar om, förstår vilka frågor man ska ställa och klarar av att sätta upp experiment som enkelt hade falsifierat månlandningarna, om det nu inte vore för det lilla skälet att de verkligen ägt rum precis vid de tidpunkter och på det sätt som alla normala människor är överens om. Landa på månen med människor hade rentav varit möjligt även innan Apollo, det är bara det att ju längre bakåt man går, desto mer andel av mänsklig output i fråga om ekonomi och teknikutveckling hade det krävts. Hade alla resurser som lades på andra världskriget lagts på ett månprogram, hade det nog gått. Det hade varit farligt, oelegant och klumpigt, kanske med en rad misslyckade försök och dödsfall i rymden och en allmän pest och pina utan digital elektronik och med de fåtal dåliga plaster man hade på 40-talet. Men tramset om att tekniken inte fanns på 60-talet visar ett avgrundsdjupt oförstånd kring teknik- och vetenskapshistoria samt, förstås, vad som behövs och inte, för att ta sig helskinnad till månen. Datorer och plast, är höggradigt värdefulla här, men mekaniska sekvensorer, integratorer elektronrör och fulplast tillsammans med naturmaterial hade fungerat. I princip. Inte idealt, inte snyggt, men i princip. Navigationen hade en sjöbuse och en andra sorteringens astronom från 1700-talet fixat med lite förberedelser.