En valtaktisk strategi för de blågula nu inför valet vore att avstigmatisera SD. Lyssnade på
veckopanelen i Kvartal där moderaternas nedgång i opinion diskuterades, ca 30 minuter in i programmet. Centerpartisten Hanna Wagenius sa att moderaterna måste markera mot SD eftersom hon menade att alla väljare utom sverigedemokrater tycker väldigt illa om SD. Statsvetaren Johan Wennström sa inte emot, men vände istället på ämnet och sa att M borde öppet säga att man ska samarbeta med SD och vilka eventuella ministerposter de ska få. Problemet med M är att de velar om regeringsmakten; är man tydlig med att man ska samarbeta med SD så är man också tydlig med att man vill ta regeringsmakten. Lögnen att det skulle finns ett allmänt motstånd mot SD har behandlats här flera gånger där vi genom opinionssiffror kan konstatera att den absoluta majoriteten är för att deras parti ska samarbeta med SD.
Men det ovan sagda kommer förstås inte att hända. Det är helt enkelt för sent. Alliansen bildades 2 år innan valet 2006 och alla fyra partier hade regerat ihop innan dess. Det var tydligt för väljarna att man hade en genomtänkt regeringsbildning. Någon sådan tydlighet finns inte hos de blågula. Det vi vet är att det bara finns två partier som vill bilda regering och det är S och SD. S som självklar roll som huvudpart och Sd som samarbetspartner om man får förhandla om sina frågor. Ett samarbete mellan S och SD är dock uteslutna. En viktig aspekt som Wennström sa i kvartal är att moderaterna mer och mer gått ifrån den individuella friheten. Under pandemin har M varit ledande i att folk ska vaccineras om man inte ska frysas ut, vilket gör att man ska visa sin journal för restaurangägare eller biljettkontrollanter på bio.