Citat:
Just det, det är en hälsosam inställning.
Det finns korn av sanning i Bibeln, men den är knappast ordagrant sann.
Att Bibeln är rena rama sanningen och inget annat än sanningen finns det idag bara ett fåtal kristna som faktiskt tror.
Det är betydligt hälsosammare för den mentala hälsan att se Bibeln ur dess historiska perspektiv och tänka sig att den är ett uttryck för människans andliga behov, något som finns i alla kända kulturer.
Bibeln börjar med gamla testamentet, som i sin tur till viss del bygger på äldre mesopotamiska berättelser, den egyptiska dödsboken samt lite släkthistoria och andra tillägg. På det baseras sedan kristendomen, islam och mormonismen.
Vad är det då som gör att en senare version av tidigare religiösa texter skulle anses vara mer sanna än de tidigare versionerna? (katoliker, protestanter, muslimer, mormoner)
Att de tio budorden kommer från den egyptiska dödsboken är inte så svårt att se och förstå i och med att berättelsen om hur de tio budorden uppkom sammanlänkas med ”uttåget” ur Egypten, som egentligen inte alls var något uttåg, men det är en annan historia som jag återkommer till längre ner.
Sedan blir det intressant nog så att en betydande ändring inträffar inom den abrahamitiska religionen cykliskt i stort sett vart 600:e år.
Alltså, ungefär 600 år efter att judarna slitit sig från Egyptens bojor och nedtecknat sina tio budord hamnar judarna istället i Babylon, och det är sannolikt att den långa fångenskapen i Babylon orsakat att det finns mesopotamiska berättelser i Bibeln. Det går att se att skapelseberättelsen, historien om ett ursprungligt paradis, syndafloden och Babels torn har hämtats eller i alla fall influerats av berättelser från det området. Att judarna i Babylon satt och skrev på religiösa texter vet vi eftersom grunderna till Talmud lades där.
Så hoppar vi då fram omkring 600 år och hamnar i nästa ockupation och Jesu tid. Det fanns många försök till uppror, och det är inte omöjligt att tänka sig att tanken med Jesusfiguren var att ge folket en anledning till uppresning, men att det istället utvecklades till en pacifistisk rörelse. Men man kan hur som helst fråga sig om inte judiska eller romerska historieskrivare borde ha noterat och skrivit om de händelser som nämns i nya testamentet ifall de verkligen hade inträffat, särskilt händelsen med Herodes barnadödande och sedan den dramatiskt beskrivna korsfästelsen.
Ytterligare 600 år senare hamnar vi i Mecka, där Muhammed hittar på en ny version av gamla och nya testamentet. (Jag utgår ifrån att de flesta som läser här anser att Muhammed hittat på sin version.)
Sen hoppar vi fram ytterligare 600 år och hamnar i Europa, där reformationens tankar börjar ta form, även om den slutliga separationen egentligen kommer först nästan 200 år senare, i och med att Martin Luther blir den förste reformivraren som inte blir bränd på bål.
Ytterligare 600 år efter reformationens grundtankar hamnar vi i USA, där Joseph Smith drömde om ängeln Moroni och några guldplåtar med 1500 år gammal text på. Han sade sig ha hittat var ängeln visade att plåtarna fanns begravda och sedan stack han in ansiktet i en hatt och dikterade en översättning av den texten för en annan person som antecknade och resultatet blev Mormons bok. Man kan ju tycka att sättet som texten skrevs på är en indikation på att något inte stod rätt till i huvudet på Joseph, och textens innehåll är en annan indikation, men trots det så valde alltså förvånansvärt många att tro på det, och omkring 12 miljoner tror fortfarande på det.
Alltså har det man tror på som baseras på de judiska texterna genomgått en förändring i cykler om 600 år, räknat från uttåget ur Egypten och stentavlorna (om de funnits över huvud taget).
Vad skulle då vara sant i Bibeln?
Ja, det är en intressant fråga. Det finns t.ex. inga bevis för att det skulle ha skett något stort uttåg ur Egypten, utan det har istället visat sig att det som idag är Israel vid den tiden var ockuperat av Egypten och vad som egentligen hände var att man befriade sig från ockupationen – inte att man utvandrade från dagens Egypten till dagens Israel. Det finns inga register i Egypten som påvisar att det skulle ha funnits en stor judisk koloni där, men kontakten mellan israels folk och egyptierna genom ockupation av dagens Israel är alltså historiskt bevisad, fast inte så som det står i Bibeln, och då faller ju hela berättelsen om Moses och plågorna i och med att det inte kan ha skett i Egypten och det då inte fanns någon direktkontakt mellan Moses och någon farao (eller ens någon dotter till farao i Nildeltat).