Tycker religiösa själva att deras religion är rimlig? (Sammanfogad tråd)

Livet är ju större än människan. Vissa av oss har bara svårt att se det ur det perspektivet.

För jorden är det på alla sätt ”bättre” om vi försvann. Detta gäller säkert inte för alla arter och därför bör de bevaras även om vi är borta.

Vi påverkar inte klotet överhuvudtaget. Den promillen av jordskorpan vi bor på är försumbar. I det stora hela.

Varför är det bättre om vi försvann? Då hade ju ingen vetat att det var bättre att vi försvann?

Om du ser hur dom olika religionerna har spridit sig genom världshistorien, ser du inte ett samband att det kanske är historier man berättade vid lägerelden och sagor man berättade för dom man träffade?
Eller varför fick inte människorna i Sydamerika reda på om de abrahamitiska religionerna 1400 år efter alla andra som bodde nära Jerusalem? Är människorna i Sydamerika och andra ställen mindre värda en dom som hade ”tur” och födas så nära ”mittpunkten”?

Sen undrar man ju också vem som får äran och ha en gemenskap med Jesus, jag växte upp i ett ateistiskt hem, men som barn bad jag ändå varje kväll, men aldrig fick jag något svar.
Jag som ett litet barn kan ju inte rå för vad jag får för föräldrar, men även fast jag sökte kontakt fick jag ingen, men sen kan man höra om mördare som sitter i fängelse som hittar Jesus, då känns det faktiskt som att det du tror på inte är speciellt rättvist och mördare verkar vara mer värda en ett barn.

Sen undrar man ju också varför dom områdena där religon är som starkast så har människorna det sämst och där religion är som svagast där har människorna det bäst.
Det är väl märkligt, borde det inte va tvärtom?

Att ingen religion är helt sann kan stämma, jag vet inte. Eller att ingen religion har något rätt alls, eller att alla har rätt. Det sista håller jag för osannolikt då religioner predikar så fundamentalt olika läror och ter sig så olika uttryck. Jag vet inte, religioner har få saker gemensamt och dess utövare kan vara olika som natt och dag.

Att lita på Jesus men inte lita på religiösa ledare låter inte så dumt, men då gissar jag att du knappast är katolik eller ortodox kristen. Även Svenska kyrkan och Anglikaner har präster och biskopar. Men jag anar ofta att dessa religiösa ledare och predikanter använder och tolkar religionen precis efter sina egna viljor (ex nedan). För andra är ledarna väldigt centrala (påvar, patriarker, biskopar, mullor osv), så ja religiösa tror på helt olika saker och använder olika vägar.

https://www.youtube.com/watch?v=9LtF34MrsfI

Man kan inte påstå att Jesus var för abrahamitisk religion, men han var för Abraham. Berättelsen om Abraham har bevarats till vår tid, men Gud har säkert haft kontakt även med andra personer världen runt utan att berättelser har bevarats. Jesus kom till israelerna därför att de skulle kunna förstå honom men meningen var att evangeliet skulle spridas till alla folk. Gud drar människor till evangeliet om han vill och alla kan nå det via internet.

Jag föddes utan tro på en kristen gudsbild men drogs till evangelierna och är bara intresserad av Jesus budskap. De gånger jag fått hjälp är då jag behövt stöd för att göra vad som är rätt.

Just det, "någonting skapades från ingenting och en gång i tiden var människan en apa som lärde sig gå på 2 ben, innan dess var vi fiskar."

Låter väldigt sant, trovärdigt och rimligt du..

Alla religiösa ledare som ser ekonomiska intäkter som viktigt är på en annan väg än Jesus.

Matteus 6:24
Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon.

Tycker du att du kom på något riktigt smart nu ???

Alltså, precis som du tycker att "de troende" borde ha bättre förstånd, så hade man kunnat säga detsamma om dig.
För din tolkning av det du menar är "religion och religiositet" är ju baserad på din egen mycket ytliga analys.

Och som vanligt så brukar omogen "religionskritik" bara handla om "kristendomen."
Men det finns ju fler och äldre versioner.

Du tycker säkert att det är samma sak oavsett, eller hur.
Och när du försöker läsa på, kolla upp, så hittar du stöd för din uppfattning.

Men ofta är det religionernas motståndare som skrivit ner beskrivningarna av de gamla religionerna.
Utan att själv förstå och med en vilja att förminska det så mycket som möjligt.

Ett sådant exempel är tex de "antika" förkristna religionerna, som blivit beskrivna som de blivit pga att det var präster som skildrade den.
Det är från det som "mytologierna" alltså kommer.
Men inga av de förkristna "religiösa" människorna hade alltså den sortens "tro" som dessa mytologier beskriver.
Tex så uppfattades aldrig "gudinnan" Freja som en sådan där kvinnlig vacker figur som du kan se och läsa om i de gamla myterna.
Utan namnet "Freja" kommer från det ursprungliga ordet för "Kärlek," kort och gott.
Det betyder att när de gamla "vikingarna" pratade om "Freja" till de kristna missionärerna som skulle skriva ner det i läroböcker om "fornnordisk mytologi" - så var det aldrig en "kvinnlig figur" de beskrev när de använde ordet "Freja" - utan det var ordet "Kärlek" de alltså försökte beskriva.

Och "Kärlek" finns, eller hur.
Jag menar, du vet ju det själv.

De fornnordiska "vikingarna" "trodde" alltså på "Kärlek" och offrade till "den stora öppna idén om kärlek - något som de såg som något som fanns överallt och alla kunde få del av, och därför gällde det att hålla sig på god fot med "Kärlek."


Det är bara ett exempel, och när vi tittar tillbaka på de flesta av de förkristna "religionerna" så ser vi hela tiden samma sak.
Dvs att det är orden för någonting som de senare skrivarna, missionärerna osv inte hade översatt korrekt, utan de hade använt det ordet på originalspråk och helt enkelt låtsats som att det var "en mytologisk gud."


De förkristna "religionerna" trodde alltså på "det naturliga."
Det som finns i naturen och i dig själv.
Inget direkt "övernaturligt" eller ens "ologiskt" med det.
Eller hur.


Det var först som kristendomen och kyrkan som kravet på att "TRO" började dyka upp, som ett absolut krav till slut.
För alla förstod ju att det som kyrkans män krävde av folket att de skulle Tro på, det var ju helt omöjligt i många fall. De var ju bönder och visste hur naturen fungerade, vad som var möjligt och inte - och de visste garanterat alla exakt hur barn kommer till världen.
Alltså blev det viss konflikt när kyrkan började kräva att de skulle Tro på "Jungfrufödseln."
Men det var Kyrkans krav.

Utan kravet på "TRO" så hade kristendomen aldrig kunnat överleva.
För det är vansinnigheter den lär ut. Det går inte att förhålla sig till dess dogmer på ett nyktert sätt utan att hemfalla åt Blind Tro.

En slags "statligt sanktionerad vidskepelse" med andra ord.
Det gick att få folk att tro va vad som helst, och det var en lärdom som Maktens män verkligen älskade.
För på det sättet lyckades de ju få kontrollen över hela Europa, och ta över efter den märka medeltiden och Roms fall.

Men tro nu inte att allt var bara dåligt för det.
För utan den kristna kyrkan, och den landsöverskridande gemenskap den grundlade och säkrade - då hade utvecklingen i Europa sannolikt aldrig gått dit dem skulle komma till slut.

Först och främst geografi och hav skulle jag säga. Jesus liknade Guds rike vid en surdeg. Till slut är hela degen en surdeg.

Jesus tog upp det också. Bara det att du bad till Gud visar att du hade kontakt med Gud. Men det finns enligt Jesus fyra olika typer av människor. Du tillhör de som tror en viss tid, men sen kommer allt möjligt emellan och det rinner ut i sanden.

Det är väl därför det står att satan är den här världens herre. Frågan du ska besvara är om du vill leva ett bra liv nu men slänga bort din chans till evigt liv i Guds rike.

"Hej det är uppenbart att allt ni tror på är skit..Jesus var pedo..blabla"

"Sådär det var lite från mig! Berätta gärna er sida nu "

"Men innan det förresten, skäms ni inte?..blablabla"

Vilken varm, nyfiken och trevlig inbjudan till diskussion. Är det alltid såhär du gör för att "få rätt"?

Nej det är det inte. Jag försöker övertyga folk om att antingen dom har fel eller låta dom övertyga mig. Hittils har jag uteslutande hört ord som kärlek, tro, citat om frälsning, hopp osv. Inget substantiellt öht mao.

Mina problem är inte att folk tror eller hoppas men enligt mig måste det finnas sanning eller åtminstone en rimlig sannolikhet i det man säger. Annars blir det för mig inte vettigt att föra en diskussion.

Du är ju rent efterbliven. Varför startar du en tråd på en diskussionssant om du inte vill diskutera? Stäng tråden.