Tinder-appen

Som jag skrev till en annan, har jag väldigt svårt att träffa någon och har haft i 15-år med det att det knappast blev lättare med tiden pga avsaknad av socialt sammanhang och arbete. Jag tror få välutbildade män har större intresse för en medelålders kvinna som tar igen gymnasiet. (Men när jag känner män är det inte något problem med att få karlar).

Jag pratar om innan nätdejting. Jag insåg att samtliga jag träffat mer eller mindre inte intresserat sig för mig utan att jag hade en väldigt kärleksfull person. Dessa sidor har jag tryckt undan till 💯 Har måhända börjat lätt igen pga att jag måste ha barn.

Om jag hade haft ett val i livet var planen en välutbildad man med ett ordnat liv och barn till 30-årsdagen.

Idioter gick in i mitt liv och saboterade helt allt i oönskad riktning. Det här valde jag inte själv. Och det är svårt att ta sig ur ensam också.

Klart som fan att jag aldrig någonsin hade dejtat de jag gjort om mina livsplaner kunnat följas. Sparkas man ner i botten, har man bara bottentyper. Får vara glad om de jag träffat klarat av grundskolan.

+1 på den.


Vet inte om jag ska tycka synd om dig eller om jag ska säga detta var dagens "snyftskrivning".

Du hade valet. Du valde ändå att dejta de du gjorde. Att du är där du är idag beror till allra största del på dina tidigare val i livet AdMortem. Du kan inte lägga det på någon annan. Du väljer också hur mycket av din historia som ska påverka dig idag. Kanske ska du tänka om vad det är för män som du attraheras av. Det är ändå ni kvinnor som är gatekeepers till att inleda en relation. Förstår att det är tufft idag när du är medelålders. Du har förlorat många år där du hade kunnat göra dig mer attraktiv för en bra man.

Min syster var i en tråkig situation när hon var 20 år. Ensamstående mamma till en dotter där mannen (ett utländsk stolpskott som försvann så fort hon blev gravid). Ingen utbildning. Boendes i en etta i ett invandrartätt område. Idag, utbildad förskolelärare. Bor i ett fint hus med en fin bra högutbildad man. Hon tog dåliga beslut i unga år men har sedan dess tagit det ena bra beslutet efter det andra.

Jag kan dock glädja dig med att det finns män som kan acceptera en kvinna i din situation om du har andra kvalitéer som väger upp. Inställning, attityd, personlighet och även feminint utseende kan räcka långt.

// CC

Snyfthistoria tror jag inte. Som ung fick jag otroligt många bra män. Någon som gett mig dåligt intryck med åren och som jag dejtade med stabilitet och ordnade livsförhållanden, verkar vara intresserad ännu (åtminstone gillar han mig på Tinder). Jag får många killar jag inte varit intresserad av och de fortsätter genom åren att åtminstone likea.

Din syster hade måhända bättre förutsättningar. Barn tvingar en att vara stabil. Jag hade bara mig själv och utsatte mig för mer än vad jag hade gjort med barn (jag är väldigt petig & varken lägger upp särskilt mycket bilder eller låter folk träffa barn jag passar eller haft hand om). Men saken var att jag drabbades av psykisk ohälsa och du får tycka att det är en snyfthistoria, men jag garanterar dig att det inte var en rolig resa.

Jag har alltid fått män, även mina sämsta dagar. Problemet är att jag inte kan gå ut och träffa män utan en social kontext. Din syster var 20. Det är lätt att fixa barnvakt, gå ut, umgås med vänner i den åldern. Det gjorde även jag. Men när jag hade människor omkring mig senare sa de inte"Kom så gör vi något kul" Jag blev barnvakt istället när jag mer än andra behövde komma ut bland folk. För gissa vad, det kommer inte högutbildade män med stabila förhållanden och ringer på singelkvinnors dörrar.

Givetvis har jag träffat högutbildade män med bra jobb eller andra med ekonomiska förutsättningar. Problemet är att jag aldrig blev intresserad av någon och valde biologiska klockan till att istället maxa oddsen för graviditet med yngre män

Jag är högre intelligent. Förskolelärare vill jag absolut inte bli. Jag vill inte ta hand om andras barn. (Barnvakt och rycka in ibland vid behov är något annat). Ville jag det så blev jag erbjuden arbete inom förskoleverksamhet redan när jag var 18 år eftersom jag var väldigt duktig med barn och en praktikant dagis ville behålla som anställd. Men jag var även bostadslös och det går inte att arbeta och flytta mellan olika kommuner utan ens bil och körkort.

Mitt problem är att dejting suger. Sitter massa jävla svin på nätet och förstör ens humör. Sedan det med att de är billiga. Jag är en vuxen medelålders kvinna. Jag har absolut inte problem med att prata om sex och samlevnad eller hyfsat intima områden, men jag blir avslagen när jag tycker män tar upp ämnet, inte är påklädda som folk på kort eller i videosamtal. Jag kan såklart ha tålamod, jag är långt ifrån perfekt men beteendet brukar eskalera, inte förfinas. Som sagt, har inte något problem med öppenhet kring sex, jag har problem när jag uppfattar män gå för fort fram och även gå över gränserna mot vad som är privat. Jag blir avslagen.

Problemet är inte heller att jag inte kunnat få en man. Jag fick för många. Och det är inte roligt att sitta och försöka leta efter en nål i en höstack. Dessutom, när jag talar om hur jag vill ha det och män gör tvärtemot, tycker jag enbart att de är dumma i huvudet. Jag blir inte mer intresserad vilket de inbillar sig. Jag kräver engagemang etc på en nivå få klarar av och det är okej. Jag vill däremot inte tvinga fram mig in i relationer mer än vad jag redan utstått

Jag vill ha någon som inte är som alla andra. Det söker jag. Eller främst. Någon med simkunniga spermier. Relationer är överskattat. Finns underlag på att kvinnor är lyckligare utan partner. Men givetvis skulle jag göra mitt bästa om jag inte var ensamstående med barn, dvs i en relation då.

Enligt undersökningar jag läst så är det tvärtemot det du säger. Kvinnor som leker mycket i tidiga dagar och hoppar från man till man är oftast de som slutar upp ensamma vid 40 och de hamnar i en depression och ångrar att de inte bildat familj. Kvinnor tror alltid att de är självständiga och mår bäst utan partner, until reality hits och nu vill ingen ha en, då männen nu söker sig till yngre tjejer för reproduktion och förhållande.

Edit: Ska försöka länka till dem så fort jag kan.

Tycker du låter som en klok människa. Du kommer 100% träffa någon bra, men det är tufft att sålla sig fram där som du själv beskriver. Du måste ha tålamod nu och fortsätta tänka positivt!

Tjejer ger sken av att de är oseriösa men de är i regel seriösa i sina avsikter men håller det oseriöst när de inser att killen inte är värd att satsa på. Dock måste kvinnor lära sig att ha tålamod och ge dejting tid.

Yngre tjejer är helt kontaktlösa. Har aldrig träffat en ung tjej. Äldre från 35+ vet vad de vill ha (eller kanske är de desperata, vad vet jag, men dejtingen är smidigare med dem).

Jag vill mer men när en kille skriver att han är seriös så känner kvinnor desperation och backar direkt.

Ja. Finns tillräckligt av de som nästan är 40 innan de prövar ett första seriöst förhållande med ambition att bilda familj.

Angående det första. Killar måste uppfostra tjejerna. De ska helst se sin far i honom.

Tror du? Tror de flesta kvinnor har varit i hundra gårdar och förstört sina känslor. Inget är spännande för dem längre och därför ter sig ett vanligt seriöst förhållande som trist. Det är vad jag tror kort och gott. Sen är de visserligen helt värdelösa på att visa intresse och alldeles för krävande utan att inse det själva.

Båda har rätt skulle jag säga.

Märker av rätt många rebounds runt 35 ute just nu med gissningsvis kraschade förhållanden bakom sig. Kommer nog inte sluta som tänkt för många av de.

Jag kan inte tala för vilka upplevelser killar har och inte heller vad yngre tjejer söker men majoriteten av dem skulle sannolikt ha en relation.

Att ge sken av, är nog mäns bedömning. Tidigare var det ju att det var lösa tjejer eller fina tjejer. Jag tror att problemet kan vara öppenheten. Själv tänker jag att man som äldre är mindre petig. Toleransen är högre och man ska (tyvärr tror jag inte det gäller mig) landat i det kring relationer och kunna hålla huvudet kallt. Vad jag menar är att jag föreställer mig äldre som friare. Kanske har det blivit en otrolig sexuell frihet bland yngre men jag tvivlar. Män som kvinnor fastnar i spår och det brukar vara åldern som får människor att skita i konventioner och osäkerheten kring vilka de är osv. Dvs sluta leva i roller.

Med åren anstränger man sig verkligen (även om en annan kanske gör det mer med samtidiga egenheter såsom temperamentsfull personlighet) för att prata och socialisera sig ute i dejtingvärlden. Ungdom, tiden när man tror att man är ful, att alla andra är fulla överlag och simmar i osäkerhet under en himmel av hybris. Klart det blir lättare att nå fram till en 35-åring då. Nu vet jag inte din ålder. Är de jämngamla så är det inte konstigt att yngre blir off. Är du yngre så märker du sannolikt inte att du själv anstränger dig mer eftersom du förväntar dig ett annat resultat. En kille jag träffade hävdade att inga yngre tjejer var seriösa men han själv la en månad på att ge mig full uppmärksamhet. Nåväl det sprack väl av andra skäl men vi passade inte. Hade han lagt den månaden på en jämngammal hade han kunnat få en relation där också kanske. Istället jagade han mycket äldre. Nåväl igen. Hans liv, hand val.

Jag tror att vi människor gärna vill förenkla världen genom att bestämma oss för hur den fungerar. Men vi har kanske inte alltid rätt.

Tack snälla du, det var fint sagt

Okej då kan du förklara för mig varför så många ur mitt förflutna ändå försöker få en chans med mig när jag dyker upp på dejtingsidor. Uppenbarligen måste det du säger utan tvekan stämma in mycket bättre på män. För det ser då verkligen ut som att män slutar ensamma de med. Och väljs bort av då ensamma singelkvinnor som mig

Klart marknaden minskar med åren när fler äldre har relationer (även om folk definitivt inte tycks satsa på livslånga sådana) men gissa, den växer knappast för män med åren.

Ni är så löjliga med ert "Män söker yngre..." De kanske de gör, det innebär för helvete inte att de lyckas. Unga kvinnor tycker inte att män med gubbmage och flint är heta. Utöver det har vi mansöverskott på unga män vilket innebär att det är lättare för unga kvinnor och äldre kvinnor att få unga män. Sug på den istället. Om jag är fyrtio finns det absolut en trettioåring som mer än gärna skulle vilja ha ett förhållande med mig. En trettioårig kvinna däremot, har större marknad än den jämngamla mannen.