Skandiamannen

Jag vill minnas att helt vanliga människor (med eller utan Alibi) faktiskt pratade mycket om MOP 1986. Jag kan väl dock för att kyla av de upphetsade känslorna i tråden bara meddela att kvinnan som Ålandskvinnan pekar ut som SEs fru går stick i stäv med de fotografier som finns av SEs fru.

Det kan vara så illa att Ålandskvinnan har suttit i Mariehamn och totat ihop ett "toktips" som flämtade till lite hos polisen/Häggström (före detta polis) och sedan bara flammade upp när proletären och Skydd och Säkerhet replikerade de fria fantasierna. Att TP som gått någon journalistutbildning på någon folkhögskola inte hade vett att genomskåda detta får vi nu alla tyvärr lida för.

Det är ju så att SE till och med säger ordagrant att han "befann sig i fastigheten" när Palme Sköts enligt uppgifter från kollegor till honom på Skandia.

Att han hunnit ut på gatan är inte så sannolikt. Jag vet att Ålandskvinnan tror att väktarna hjälpte SE att fuska med utstämplingstiderna, men inte ens det har polisen lyckats reda ut. SE var mest troligt kvar inne i receptionen när mordskedet inleddes. Andra skottet kan han ha hört när han gläntade på dörren.

Annars "befann han sig inte i fastigheten" när skotten föll.

Hejsan hejsan, oj, ligger det en döing här - ursäkta att jag är lite andfådd... Man kan aldrig veta om det är Palme eller...

Polisen åkte väl över till Åland och förhörde henne. Skulle tro att det var efter att ha läst tidningarna och kommit på teorin om SE:s strategi som Ålandskvinnan sedan konstruerade sina "minnen" av att SE, den tjocka tanten och flickan hade varit inne och handlat i hennes butik. En liknande man kan säkert ha varit in där och handlat och pratat om mordet på Palme, men att han skulle ha varit skrämmande och uppgett att han hette Stig Engström låter kanske mindre troligt. Så false memory skulle jag gissa, eller också är kanske den där berättelsen om mannen i butiken en vit lögn hon drog till med för att få polisen att intressera sig för SE.

Kollar man i förhöret så ser det ut att kunna handla om att hon först har sett teckningen i SvD den 2/3 (den där man ser en skjutande man med keps som faktiskt liknar SE). Sedan när SE visar upp sig i Expressen den 7/4 tycker hon kanske att SE liknar mördaren i SvD:s teckning.

Förhör med Ålandskvinnan 870204:

Har man lärt sig att cherrypicka av Ålandskvinnan blir det hela lätt lite tokigt/förvirrat.

Tror man att 16 minuter är lite lång promenad för att gå från första våningen i Skandiahuset och hinna till nedgången till Hötorgets perrong blir det genast lite krystat. SE uppger att han brukade lämna rummet 23.15 för att hinna till perrongen på Hötorgets tunnelbanestation. Tåget han ska åka med går 23.21. 16 minuter för en promenad som inte störs av andra moment och den givna sträckan är "otroligt" generöst tilltagen. Tack och lov kan vi provgå sträckan från utgången på Skandia 23.20! 11 minuter för att halvspringa stressad av en mörk urtavla! Är det ens möjligt?

SE har redan lämnat sitt rum och stämplat ut kl 23.19 innanför det första dörrparet på bottenvåningen vid receptionen på Skandia. Han har nu två olika alternativ:

Alternativ ett: SE rusar förbi väktarna utan att säga ett ord. Detta stödjer Ålandskvinnans och TPs kalkerade förlopp.
Då har SE 11 minuter på sig att komma till plattformen efter att han lämnade receptionen.
Vi kan här konstatera att ta på sig rocken, kepsen, handledsväskan och glasögonen och att därefter låsa "det märkvärdiga" tjänsterummet och att förflytta sig medels både apostlahästar och hiss ned till dörrarna till receptionen där han registrerade sitt kort 23.19 också tyder på att SE har 12 minuter på sig från receptionen på Skandia till perrongen på Hötorget. Tåget gick 23.31.

Alternativ två: SE pratade några minuter med väktarna, vilket hans uttalande i sitt eget förhör indirekt styrker: "Om jag lämnar mitt rum kl 23.15 brukar jag hinna" pekar mot att SE brukade stanna och göra sig märkvärdig och prata med väktarna några minuter på vägen. Att det tar 12 min för SE att halvspringa på Sveavägen är lite magstarkt när vi har sett SE springa snabbare än många 52-åringar i Rapport! Att SE inkluderar "brukar jag hinna" indikerar för mig att det fanns ett moment i dessa 16 minuter till Hötorgets perronger som var inräknade men inte kunde tidsättas. 16 min är skrämmande gott om tid utan andra "element" om du frågar mig. Att SE använder hjälpverbet "brukar" i förhöret antyder för mig att han alltid stannade och talade med väktarna när han lämnade Skandia sent. Eftersom SE visste exakt hur lång en promenad till Hötorget tog är hans val av hjälpverbet "brukar" en stark indikation att SE älskade att stanna och "prata hål i huvudet" på väktarna varje gång han jobbat över. Den tiden SE alotterade för detta tyder på att jag är lika bra på att gissa som Ålandskvinnan!

Vi kan också observera att väktarna noterade att SE hade jobbat över för att göra klart inför en skidsemester i Idre. Många som inte accepterat att väktarna kommer ihåg rätt har dragit slutsatsen att de tog fel på dag. Hur många dagar skulle SE åka på skidsemester i Idre? Detta blir nästan befängt. Att SE talat med väktarna är helt klart, men hur stressad blir SE i detta scenario två. Det som känns mest realistiskt är scenario två.

Vi byter tillbaka till alternativ ett: låtsas nu att SE ändå inte talade med väktarna och rusade ut på gatan enligt SE. Varför skulle SE då känna sig vara tvungen att både titta på klockan och halvspringa mot tunnelbanan? Han har i detta scenario 9-10 minuter från Skandia till perrongen. Måste man verkligen "halvspringa då"? Det känns som fablernas värld och man måste också tro att väktarna på Skandia själva hittade på SEs skidsemester i Idre. Kanske är vittnena på Skandia lika bra på att gissa som Ålandskvinnan eller SE själv?

I alternativ 2 står SE och orerar om både övertid och skidsemester. Något som är svårt att bortförklara med att väktarna helt enkelt "misstar sig på dagen". Då kommer SE ut lite sent på Sveavägen efter samtalet och är också tvungen att kontrollera på sin klocka om han ens hinner med tåget. 16 minuter brukar räcka enligt SE i förhör, men det är för lång tid för att hinna från hans rum till perrongen utan samtal med väktarna. Jag tror det ingick i SEs ritual när han jobbade över att stanna och "prata hål i huvudet" på väktarna som bara lyssnade med ett halvt öra och bara ville att SE skulle gå. Att denna typ av samtal blir lite "detaljfattiga" ger mer eller mindre sig självt.

Om man tror att SE kom ut på gatan lite sent så förklarar det varför SE inte hört LP ropat på hjälp efter skottet. Det har så många andra vittnen gjort och på ett sånt avstånd att det närmast cementerar SE inne i fastigheten, vilket han också berättade för sina kollegor att han var när mordet begicks.

Att SE enligt Alternativ 2 också var helt fokuserad på sin klocka och om han skulle hinna till tunnelbanan styrker bara att han talat några minuter med HO i receptionen. HO är då inte en lögnare som hittar på saker och SE är sen nog att fokusera på sin mörka urtavla. SE blir bara sen om han stannar och pratar med väktarna.

Att SE skulle tagit sig tid att kontrollera klockan om han verkligen var ute på Sveavägen kl 23.20 och inte pratat med väktarna och att detta stressar upp honom att han inte hinner till Tunnelbanan på 11 minuter är sånt där trams som bara Ålandskvinnan kan fantisera ihop, eller möjligen TP som bara reflexionslöst kalkerar Ålandskvinnans stolligheter.

Jag har ingen aning, men att tro att inget samtal ägt rum och att SE "känner sig stressad" när han kliver ut på Sveavägen 11 minuter före sista tåget hem, tyder för mig att SE verkligen talade med väktarna i flera minuter. Sedan kan jag inte värja mig mot "Miss Marple" på Åland då hon tydligen är mer trovärdig!

Min "teori" är ju att SE när ambulansen kom till platsen verkligen rusade till Kungsgatan och där tyvärr missade tunnelbanan. När han sedan moloket vankade tillbaka till Skandia förbi mordplatsen så fick han där höra att det var OP som blivit skjuten och att detta förklarar för mig att SE uppträdde chockad i receptionen på Skandia han kom tillbaka.

SE har uppgett för kollegor på Skandia att han sprang ned till Kungsgatan för att hitta en ambulans och återvände med ogjort ärende till mordplatsen. Jag tror att SE sprang mot kungsgatan efter att ödslat för mycket tid på mordplatsen och att SE verkligen var vid Kungsgatan och konstaterade att han missat tåget.

Då var det dags för kaffe och värmestuga i Skandias reception. Nattbussen från Odenplan gick inte på 45 min! Promenaden gick ju ändå åt det hållet. Att SE blev lite chockad när han återigen passerade mordplatsen och fick höra att det var OP som var offret tycker jag att SEs agerande i receptionen inte är annat än helt naturligt.

SE är enligt mitt "alternativ två" lite sent ute på gatan. Annars blir det så mycket som inte går ihop...
Skulle SE inte pratat med väktarna är det osakligt att påstå att man inte hinner från Skandias reception på Sveavägen till perrongen på Hötorgets tunnelbanestation. Enda anledningen att SE var tvungen att titta på sin klocka och halvspringa mot Hötorget är just att SE och väktarna hade just det samtal som väktarna påstår och inget annat.

Jag tror personligen att Ålandskvinnan missade detta!

Nu när du lekt Miss Marple ett tag så ser vi ju att Ålandskvinnan har haft många rätt som helst. SE har inte hjälpt till med livräddning, han har inte haft nåt samtal med LP, han har inte sprungit in i gränden efter några poliser, han har inte hört AB alias Tompa-Jahn ropa, han har inte hört ett vittne beskriva hans signalement och han har inte blivit avvisad av polis. Ålandskvinnan roules, hon påverkar oss alla oavsett om vi vill eller inte. Det går inte att värja sig.

Om man bortser från hennes teori om själva händelseförloppet (Lars Borgnäs verkar ha blivit inspirerad av den) så är ju hennes (och makens) berättelse i övrigt mycket intressant.

Världen är dråplig.

Tänk om inte AD och IM observerat mordet i god tid. Hade då inte AB varit en misstänkt person? Säger det inte för att raljera om SE-teorin.

Fantasi om hur det kunde ha låtit på Flashback: "SE kommer ut, observerar Palme. Bestämmer sig för att prata med honom. I samma stund han kommer fram rusar AB fram och drar en kula genom ryggraden på Palme. AB försöker ju sticka från platsen utan att prata med polis. Han har en väska. Han jobbar på Bofors."

Det som talar emot din teori är ju att SE var den som drog från platsen och Anders B var den som stannade kvar.

Världen är dråplig.

Tänk om inte AD och IM observerat mordet i god tid. Hade då inte AB varit en misstänkt person? Säger det inte för att raljera om SE-teorin.

Fantasi om hur det kunde ha låtit på Flashback: "SE kommer ut, observerar Palme. Bestämmer sig för att prata med honom. I samma stund han kommer fram rusar AB fram och drar en kula genom ryggraden på Palme. AB försöker ju sticka från platsen utan att prata med polis. Han har en väska. Han jobbar på Bofors.

Vissa kvällar på kudden, innan jag somnar, leker jag jag faktiskt med tanken att AB (seriöst) kan vara mördaren. Just av de anledningar du tar upp (med flera). Personen som flyr in i gränden är SE, som sekunderna innan försökt bli tjenis med OP och hinner byta några ord, men blir (förstås) livrädd när skotten går av, uppför sig på platsen efter mordet som flera vittnen beskrivit, och flyr uppför trapporna. Han är livrädd att mördaren såg honom, därför uppfinner han sitt vittnesmål från dag 1. I det scenariot är det ju även ganska troligt, att SE återvänder snabbt till mp, för att se hur det gick med LOP. SE utgick så klart ifrån att GM lämnade platsen snabbt. Och kanske, trodde SE uppe på krönet när han blickade ner och såg vittnet LJ, att detta faktiskt var GM, därför flydde SE i panik nerför DVB, rotade efter nycklar till Skandia, sina glasögon eller sina cigaretter.