Narkotikapolitiska notiser och nyheter

Med handen på hjärtat kan flesta medge att någon gång i livet ha provat cannabis, så även den tillämnade statsministern. Ändå anses själva bruket i lagstiftarens ögon vara såpass allvarligt att det är kriminaliserat och har getts fängelse i straffskala.

Att det årligen kriminaliseras tiotusentals personer för en förseelse som inte behöver vara ett brott, dvs. att staten skapar brottslingar som inte behöver vara det, leder dessvärre till en outsinlig ström av brottslingar. Däri ligger även en del av Sveriges problem i jämförelse med andra europeiska länder som inte kriminaliserar genom bruk, varför den eskalerande brottsligheten inte heller kommer att minska fastän enorma samhälleliga insatser. Beaktas också att narkotikabekämpning enligt FN:s narkotikakonventioner handlar om att det är tillverkning, distribution och försäljning av illegal narkotika som ska beivras, så blir det ännu tydligare hur snedvriden den bedrivna ideologiska och repressiva narkotikapolitiken verkligen är.

https://cannabisifokus.se/marijuanarokande-magdalena-andersson-borde-forsta-narkotikagangens-ekonomi-battre/

Men det som framför allt inger visst hopp om Magdalena Anderssons framtida narkotikapolitik är inte att hon provat en joint. Det är att hon är ekonom, med gedigen utbildning och goda akademiska meriter. Hon förstår hur marknader fungerar, med andra ord. Och där ligger nyckeln till att få bukt med den skenande gängkriminaliteten, och försvaga gängen så att polisen kan återta kontrollen.

Förstår man marknader förstår man narkotikamarknaden, för den fungerar precis som vilken marknad som helst. Så långt är Magdalena Andersson med. I intervjun säger hon:

– En sak vi behöver diskutera är den efterfrågan som finns på droger. Det är drogmarknaden de här gängen slåss om.

Fast hennes lösning är ju att folk ska sluta använda droger.
Ingen efterfrågan, inga gänginkomster! Problem solved!
Att ingen har tänkt på det tidigare...

Sossarnas håller fast vid den repressiva linjen, att fokusera på att kriminalisera narkotikabrukare för att bland annat bekämpa brottslighet. Att staten därmed paradoxalt skapar brottslingar som inte behöver vara det uppmärksammas förstås inte. Inte heller att kriminaliseringen genom själva bruket i europeisk jämförelse är närapå unik för Sverige. Narkotikapolitiken omgärdas mer av propaganda än information, vilket kan förklara att de också kommer undan med bedriven politik.

Den repressiva narkotikapolitiken bygger på principen att få använder narkotika. Det är endast då den kan fungera väl. Emellertid är narkotikabruk faktum, vilket känslostyrda som förespråkar politiken inte tar till sig. Årligen anmäls också över 100,000 ringa narkotikabrott, överlägset flest i Europa. Frågan som borde ställas är var detta slutar när narkotikaprevalensen ökar och narkotikaproblemen genom bedriven politik förvärras.

De som säger att narkotikabruk underblåser gängbrottslighet men som i nästa mening kategoriskt avfärdar att legalisera och reglera cannabis borde faktiskt förklara sig. Detta gäller även vara emot att avkriminalisera bruk som skulle leda till att minska det problematiska bruk som langare lever gott på, och att motarbeta skademinimering t.ex. medicinsk cannabis och substitutionsbehandling som medför att illegal narkotikaförsäljning motverkas.

Maggan är utbildad ekonom, men hon är också en politiker vilket märks på hennes uttalande.

Fogarna i våran politik har knakat i 5 år nu, den rasar ihop vilken sekund som helst, det vågar jag ta gift på.

Jo precis. Sossarnas officiella problembeskrivning verkar vara att överklassen använder droger. Kan vi bara stoppa det så har gängen ingen att sälja till...

Jag tror också vi nått vägs ände med nolltoleransen och detta med att se både problemkonsumenter och "vanliga användare" som brottslingar.
Dock tar det nog ett antal år till innan tillräckligt många har svängt inom politiken. Så några tusen till kommer förlora livet, eller få livet sabbat, helt i onödan tills dess.
Heja Sverige!

Narkotikapolitiken har blivit mindre restriktiv. Vilket ses genom att skademinimerande åtgärder tillämpas i större utsträckning. Exempel på det är fler sprututbyten (till slut även i Göteborg), fler missbrukare i substitutionsbehandling, naloxonanvändning, medicinsk cannabis etc. Däremot är narkotikapolitiken fortfarande repressiv. Faktiskt avkrävs fler urinprov och fler döms för ringa narkotikabrott. Att exempelvis HD narkotikaklassade CBD-olja och att politikerna nu föreslår att kriminalisera försök till ringa narkotikabrott visar också politikens repressiva riktning.

Dock är det inte politiker som äger narkotikapolitiken utan det är intresseföreningar, som politikerna inte vill stöta sig med. Så länge dessa intressenter förespråkar nuvarande politik kommer den också att förbli. Att politiken ändå har blivit mindre restriktiv är för att intressenterna helt enkelt gett efter. Emellertid tillåter inte dessa att politiken även blir mindre repressiv vilket bland annat skulle innebära att kriminaliseringen av själva bruket avkriminaliserades. Det skulle bli en enorm prestigeförlust efter 40 års högljutt förespråkande.

Året är 2021 och Nooshi ska nu jaga knarkare!

Gängen får vänta tills vidare.

https://www.etc.se/inrikes/intern-kritik-mot-dadgostars-knarkutspel-liknar-usas-krig-mot-droger

Är detta Vänsterpartiets nya hållning? Trodde dom var för avkriminalisering.

Det där var ett mindre bra utspel, nu kommer V tappa väldigt många röster av folk som röstat på dem för det, men då finns ju KD att rösta på, för visst vill väl KD se över en avnriminalisering?
Jag vill minnas att jag hörde det någonstans.

Jag gillade Nooshi innan debatten, men det där uttalandet är inte rätt i tiden om man säger så.

Det kanske hade fungerat 1992.

Gängbrottsligheten är den nu i särklass viktigaste frågan för Svenskarna, man måste börja i rätt ände.

Tror också dom kommer tappa röster, snacka om att inte känna sina väljare.

Så det enda riksdagsparti som haft en någorlunda vettig syn på detta skall nu lösa samhällets narkotika- och gäng-problem genom att börja jaga "knarkare"... Lysande.

Norge och Danmark kan ta debatten, men inte Sverige. Varför då?