Vilka hade egentligen den bästa uppväxten(objektivt)? 60,70,80,90 eller 00-talister?

60-talister skulle jag säga. De hade en möjlighet att endast gå ut gymnasiet men ändå kunna klättra rejält i karriären.
Likaså kunde de köpa hus och lägenheter billigt för att sedan sälja och köpa sig uppåt så ur ett ekonomiskt perspektiv skulle jag säga att 60-talister och delvis 70-talister hade bäst förutsättningar att lyckas med väldigt lite jämfört med idag när du generellt måste studera något eftergymnasialt för att få någorlunda bra förutsättningar och bostad är ju löjligt dyrt.
Genomsnittshuset kostar 5,3 miljoner kronor i sketna Malmö. Lägenheter till en hyfsad storlek i ett hyfsad område i storstäderna är väldigt dyrt, speciellt i Sthlm. En 60-talist kunde köpa en lägenhet i centrala Sthlm för en billig peng på 90-talet som idag är värd flera miljoner.

Är själv 80-talist och ser mycket positivt med vår generation och de som är födda i början av 90-talet, framförallt teknologiskt och socialt. Vi växte upp när barn fortfarande var ute och socialiserade men var samtidigt tillräckligt unga när internet och teknologin satte fart på riktigt och hade inga problem att hänga med i och ta vara på utvecklingen.
Däremot behöver vår generation ofta en eftergymnasial utbildning och att skaffa bostad för oss är dyrt såvida man inte hade tur och köpte sin första bostadsrätt när man var runt 20 och har sedan dess sålt och köpt upp sig.

00-talister är iaf den generation jag absolut inte vill tillhöra med tanke på hur dålig skolan är nu, att de är uppväxta enbart med sociala medier och smartphones, demografin i landet osv osv.

60, 70, 80, eller 90 talister har förmodligen haft det bäst..
Generation Z lär va skruvade som fan. 00 och framåt.. Dom har aldrig upplevt livet utan internet ens som barn och alltid vart uppkopplade sen födseln..
Det lär förstöra dom. Dom har väl internet-mobbning med eller.. Alla dom sitter väl och gömmer sig bakom sina skärmar eller.. vet inte hur det ser ut så. Jag kan ha fel med.
Jag tror dom som upplevt mänskliga relationer, mer än teknik vart mer lyckligt lottade. Men det beror på hur man ser det.

https://en.wikipedia.org/wiki/Generation_Z och efter..
Tror dom har det både bra och dåligt, det beror på hur dom hanterar allt.. Dom har möjligheter, men eventuellt inte samma erfarenheter med djupa mänskliga relationer så, men jag kan ha fel med som sagt. Mer kunskap och möjligheter har dom nog om dom lär sig rätt saker, och gör rätt val i livet såklart..

Kolla hur mycket allt avancerat sen internet! Grafik, vetenskap och allt. Om dom kör på kunskap och vetenskap eller utvecklar allt i rätt riktning är möjligheterna typ oändliga.. All kunskap dom har tillgång till andra inte haft är deras styrka antar jag. Dom kan utveckla rätt områden i rätt riktningar där.. För mänsklighetens bästa.

På 70-talet brydde man sig inte så mycket om sina barn. De skulle lyda och bli duktiga idioter i socialismens kollektivism. Att utbilda sig vidare eller resa runt i världen var inget man gjorde
80-talet helt klart "bäst" eftersom barnen hade ett större individuellt värde. Föräldrar började visa barnen kärlek, men moral och etik var fortfarande lika viktigt som tidigare. Barnen lekte ute och umgicks med varandra.
90-tal och 00-tal. Ingen ska ta något personligt ansvar, man kan skylla ifrån sig på andra ständigt. Omgivningen ska anpassa sig efter individen istället för tvärtom är något barnen får lära sig, dvs. rättigheter men inga skyldigheter. Kränkt är bland det värsta man kan bli! Fyfan vilja värdelösa generationer. Skulle någon anfalla Sverige hade dess generationer inte kunnat lyfta en iPad som försvar....

Hur kommer det sig att du buntar ihop oss 90-talister med 00-talisterna? Jag som 90-talist (93) känner att jag har mycket mer gemensamt med 80-talister än 00-talisterna. Har mer gemensamt med alla förutom 00-talisterna.

Ok, det känns som att du har en ganska stark uppfattning om vad som är bra och att det är enallmän objektiv åsikt. Det finns ju en hel del 90-talister som varken tyckte att Harry Potter var så kul då eller nu, och som hellre spelar nya datorspel än Red Alert.

Sen finns det nog de som anser att det var rätt ball att växa upp med Star Wars/Beatles/X Files/Nirvana/Asteroids/Ingmar Stenmark/Ebba Grön etc och inte tycker att senare kultur eller aktiviteter inte verkat så mycket mer spännande.

Tror även att många 90-talister inte hade några större problem med invandrargäng under uppväxten, så även det känns som en hyfsat subjektiv uppfattning.

Har totalt tappat intresset för alla spel på grund av detta. Finns ingen community alls längre och alla spelrelaterade forum är helt döda. Vore kul att få återuppleva glansdagarna i wow och CS1.6 igen

Alla har olika åsikter såklart. Men den sönderkommersialiserade spelmarknaden är i dagens läge bara ute efter att leverera nya produkter utan att bry sig om att de håller kvalitetsmässigt. Sedan sätter de bara in microtransactions och tjänar därav mer pengar på en sämre produkt. Spelen är inte gjorda med samma passion som förut då det mer handlade om att spelet skulle vara bra som prio 1. Man kan ha vilken subjektiv åsikt man vill om det men jag tycker att mitt resonemang håller. Jag själv hade inte problem med invandrare men jag vet att många i min generation hade det så därför tar jag upp det.

WoW Classic finns ju vilket gjorde at jag började game:a igen. Zoomer-skit som League of Legends, Fortnite och annat skräp håller inte samma standard och har ingen community, du har helt rätt och jag håller med.

60-talisterna, helt klart. Ekonomin i Sverige var bland den bästa i världen på 60-talet, alltså föds de in i ett samhälle till bredden fylld med framtidstro. Även om ekonomin försvagades under 70 och 80-talet höll sig känslan av att "allt är möjligt" (extremt lätt att få lån då de skulle ut i vuxenlivet på 80-talet exempelvis), ända fram till 90-talet. Först då briserar ekonomin. Vidare fanns det aldrig någon bostadsbrist att tala om, och tilltron till makthavare lär varit omåttligt hög. (Gör bara som alla andra så blir det bra). I och med den ekonomiska kullkastningen under tidigt 90-tal, tillsammans med mordet på Palme i slutet av 80-talet, ställdes allt detta på ända och således blev 90-talet det sämsta årtiondet att växa upp på. (Då 60-talisterna själva fick barn).

Du kan ha en poäng att ni bara var på väg mot det jag skriver och att 00 är den riktigt förlorade generationen.

Min poäng är att spelmarknaden idag är inne på att bara ge snabba dopaminkickar. Spelen i sig behöver inte vara bra. Men de vet hur zoomers fungerar. Zoomers har haft dopaminkickar i överflöd sedan de lärde sig att gå. Därför fastnar de för skräp som Fortnite och annat och kommer aldrig förstå hur fint det var ett spela ett MMORPG under guldåren där det fanns en fin community. Merparten av dem skulle inte ens orka sätta sig in i vad det innebär.

Jag förstår inte hur 00-talister kan vara lyckliga. 90% av de sitter 90% av tiden framför en skärm och tittar på videoklipp eller spelar. Det kan ju inte vara bra för barns utveckling. När jag var barn på 80-talet hade vi förvisso dator i senare delen av 80- som vi också spelade på. Men inte dygnet runt utan max ett par timmar per dag och inte heller varje dag. Man gjorde allt möjligt annat på den tiden. Var utomhus mycket mer och lekte, spelade fotboll, cyklade, träffade tjejer, senare åkte moppe och träffade kompisar, och tjejer, lyssnade på musik tillsammans med kompisar, spelade kort eller brädspel, åkte in till stan och kollade i affärer eller bara gick runt. En vanlig vardag kanske man gick över till nån kompis och bara var där för att det var tråkigt att vara hemma. Ibland fick man middag där eller en bulle. Det var jättevanligt att folk bara dök upp oannonserat fler gånger i veckan. I dag händer väl det aldrig utan det ska bokas och stämmas av med föräldrarnas kalendrar. Jag tror att vi var lyckligare på 80-talet än vad barn och ungdomar är i dag. Allt var mer socialt och spontant. Och då hade vi ändå betydligt mindre pengar än vad vi hade haft i dag.