60-talister...de få av oss som överlevde.
Vi cyklade utan hjälm, gick runt med morakniv, sov i baksätet eller stod 10 ungar bak i en skåpbil. Vi åt onyttig mat och morsorna rökte som borstbindare i vardagsrummet.
När man ser dagens söndercurlade och fastsurrade ungar så känner man sig tacksam över att ha fått uppleva nåt annat.
Vi fick även uppleva tågluff och jordenruntresor utan ens internet. Det gick det också. Mer oförutsägbart men därför också roligare tror jag.
Alla är förhoppningsvis lika nöjda med sitt decennium men jag skulle inte vilja byta. Vi har mobiler, kan spela dataspel och lägga upp bilder på kattungar idag om vi vill. Varför skulle vi sitta och gråta över att vi inte fick göra det när vi var barn?