Har ni någon gräns för "tillräcklig inkomst?"

Är man inte efterbliven är det rätt enkelt, vi sparar i dagsläget 20k av de 60.

Jag hade käkat låda även med 50k efter skatt (där är folk på den lönenivån där jag jobbar som lådar varje dag) handlar framförallt om att vara tidseffektiv. En låda tar 5 minuter att käka upp inkl uppvärmning, jag har inte behov av att sitta av dötid på jobbet, jobbar hellre effektivt och drar hem tidigare.

Men samtidigt är det de som har <25k ut som aldrig har låda. Har inte så mycket med inkomst att göra som prioriteringar.

Håller helt med, satt som avdelningschef tidigare, men fick tyvärr ärva en del personalproblem ifrån en annan avdelning, och det tog sjukt mycket energi att styra upp det (statligt, så nästan omöjligt att avskeda folk...)

Men har bytt nu (och fick lite högre lön ändå) där jag dels slipper ta ansvars för andra, utan kan köra mitt eget race, och har i princip 100% frihet att välja hur jag löser mina uppgifter, när jag vill åka nånstans osv.

Inte värdens bästa lön (42), men det räcker gott för mig, och trivs riktigt bra med jobbet. Ser fram emot måndagar varje helg numera, det gjorde jag INTE tidigare, då det fan var nått nytt tjafs varenda jävla vecka...

Korrekt. $75,000 är enligt forskning vad som behövs för psykisk hälsa. $95,000 behövs för ”life evaluation”, dvs. Du behöver $95,000 för att må bra när du reflekterar över ditt liv.

Utöver det är det inte samma korrelation mellan lycka och pengar.

Jag drar in 70k I månaden, ca 40k efter skatt och för mig är målet passiv intäkt och gärna höga sådana. Min plan är att om 2-3 år kunna ha en passiv intäkt på 180.000 om året (skattat och klart). När det är på plats så kan jag ta det lite lugnare och lägga mindre tid på arbete.

Det stora överskottet jag drar in blir ett självspelande piano till slut och det är ditt jag vill. Det blir så mycket enklare att leva när man har överskott av pengar.

Ja, jag hade nöjt mig med omkring 120k/mån. För då hade jag kunnat gå ner på 50% och ändå få ut samma summa som jag har idag, vilket är det jag behöver för att gå runt, men hade alltså kunnat jobba hälften så mycket och kunna vara ute på golfbanan oftare.
Mer pengar hade bara spenderats på onödiga excesser.

Bostadspriser till att börja med. Att din boendekostnad har sänkts sen du flyttade till Stockholm är ju ett uppenbart undantag. På en liten ort är det lättare att få tag i hyresrätt samt betydligt billigare. Du betalar inte ca 15 tkr i månaden på andrahandsmarknaden för en två på en liten ort.

Utöver detta, trängselskatter, mat ute, kollektivtrafik, mm. Listan kan göras lång.

Tror du missar poängen med tråden lite. TS vill undvika FIRE diskussioner eller att prata om hur mycket man behöver för att leva i lyx utan vill diskutera vad som är ”tillräckligt” vilken är en ganska intressant diskussion som faktiskt har ett svar.

Ditt inlägg demonstrerar att efter en viss summa finns det inte så mycket tak som gör dig gladare eller nöjdare. Efter en viss summa per månad blir pengarna ett mål i sig själv. Jovisst kan du köpa större hus, äta finare mat, eller köpa flera bilar. Du kan också sluta jobba och spela golf varje dag. MEN det är inte super viktigt för alla.

Dom allra flesta tycker det är ”tillräckligt” att tjäna 45k efter skatt vilket, beroende på var du bor och beroende på hur väl du sparar och hanterar dina pengar, köper dig en fin bostad tillräcklig för ett trevligt liv ganska nära en by eller stad. Du kan gå ut och äta ett par gånger i månaden, du har råd med 2 resor per år (en skidresa och en solsemester). Du kan köpa en ny Volvo på avbetalning och du kan lägga undan ett par tusen i månaden för en regnig dag som växer över tid och är kanske en halv miljon när du är 40.

Väldigt få tjänar nånsin 100k i månaden. Färre tjänar flera miljoner i månaden. Men klart, frågar du nån som gör det så blir svaret av vad som är tillräckligt väldigt annorlunda.

Min filosofi just nu är att lönen betalar levernet och mina passiva inkomster återinvesteras. Innan jag hade byggt upp en pengamaskin som avkastade tillräckligt var det förstås tvärtom. Mer jobb för att snabbare kunna bygga upp den passiva inkomsten.

Mina fasta utgifter ligger på 14.500:-~ per månad, i den summan är mat på 3.000:- och ett statiskt sparande på 2.000:- inkluderat. Jag har gått ner i arbetstid (70%) och får ut ungefär 20.000:- netto från mitt dagsjobb.

Jag har planer på att gå ner mer i tid, men jag avser inte att sluta helt. För mig är det alltså tillräckligt just nu att lönen endast täcker mina månatliga avgifter.

Ja, så vad som är tillräckligt varierar. Jag gav min nivå. Ett minimum för mig är ca 100 lax netto/månad.

Du säger vad de flesta tycker är tillräckligt är cirka 45k efter skatt, men det är ju nästan ingen som har det? Jag kommer ha betydligt mer men 13-15 miljoner har väl inte de flesta? Den genomsnittliga svensken har ju inte ens sparat 1 miljon till 40.

Genomsnittet är lägre än vad de flesta tror!

2 resor per år är ingenting, man ska kunna resa minst 1 gång per månad om man vill.

Jag kan förklara mitt resonemang lite mer eftersom jag tror att vi pratar om olika saker. Du har absolut rätt att det är nivån du har definierat som "tillräckligt" men gissar (känner inte dig så vet ingeting om dig) att du också har fel i 2 avseenden.

1. Det har gjorts flera omgångar av forskning om vad för nivåer man behöver för att maximera lycka. After 75k USD om året så ökar inte lyckan med tillgångar lika snabbt. 95k USD är gränsen då du mår bra när du tänker på vad du tjänar (life evaluation). Så definierar 75k USD / år som "tillräckligt". Nu kan man inte dra en direkt parallel med Sverige eftersom det behövs lite mindre i Sverige pga sociala skyddsnätet men 75k USD är ca 45k SEK i månaden efter skatt så runt den summan har gemene man "tillräckligt", troligen lite mindre än det tom.

2. Att titta på vad en höginkomstagare tycker är "tillräckligt" är inte representativt för vad gemene man, eller forskningen, kommer fram till att vara "tillräckligt". När du tjänar mycket pengar så spenderar du utan att tänka speciellt mycket. Enkelt exempel är att du inte forskar på ett billigt och bra hotel när du reser men du tar ett 5 stjärnigt hotel och tycker det är bra. Du tittar på billigare hotel på semestern och tycker att dom är undervärdiga. Men, objektivt påverkar dom typen av beslut inte livslyckan speciellt mycket. Du är ungefär lika lycklig med en ny Volvo som du är med en ny Porsche.

Tittar du på löneskalan så klumpas högsta lönerna oftast in till en stapel eftersom den är väldigt väldigt lång annars. Skillnaden på 1% och 0.01% är väldigt stor. Skillnaden mellan 0.01% och 0.001% är gigantisk. Så, du tycker att 100k är tillräckligt nu, men eftersom du är höginkomstagare så är det troligt att du kan dubbla din lön och då kommer 100k inte vara det längre, kommer kännas som en väldigt liten summa och du kan komma å tycka att den är långt ifrån vad som behövs. Nu, som sagt, jag använder "du" som ett generellt exempel på en höginkomstagare som har en tendens att titta på sitt nuvarande liv och sätta gränser efter vad som är bekvämt, gränser som ständigt går upp.

Jag kommer ihåg när jag tycket 25k i månaden vad mer än jag nånsin skulle behöva. Shit, kunde spendera nästan 1000kr om dan...har inte tillräckligt med saker att köpa för det. För 10-15 år sen när jag först fick över 100k i månaden tänkte jag samma sak där. Kunde direkt lägga undan 30k i månaden och fortfarande gå på krogen nästan varje dag och köpa prylar när jag mest kände för det. Idag skulle jag bara drömma om att 100k skulle räcka för att betala mina räkningar...

Har du 100 000kr i månaden i passiv inkomst utan att du behöver jobba? Bra jobbat. Och hur gammal är du? Har du ärvt någon rikedom?