Treenigheten (samlingstråd)

Nej, vem påstår det?

Sättet att skilja mellan "Gud" och "gud" är om "theos" har en bestämd eller obestämd artikel.

"ordet fanns hos gud" har den bestämda artikeln "ton", alltså "guden"
Men "och ordet var gud" har ingen bestämd artikel, och det betyder en obestämd gud, alltså "en gud".

Jesus/Ordet var alltså "en gud", men inte "Gud".

I 14:9 står inget om "Gud", det står "Fadern". Menar du att Jesus hänvisar till att han var Fadern i Joh 14:9?

Du menar alltså att Jesus var en gud, men inte just Gud. Intressant.

Sedan hittar du på om den skillnad som artikeln gör. Det handlar inte alls om "en annan gud" utan "theon" i stället för "theos" är ackusativformen som krävs efter prepositionen "πρὸς" och då alltså inte alls är en bestämd form av "gud" (theos). Ackusativformen är tydligt länkad till "theos" och ska inte anses vara olika.

Avsaknad av artikel före "theos" påvisar alltså inte alls vad du påstår.

"I det första kapitlet av Johannesbrevet så används theos (Θεὸς) 12 gånger, och ungefär hälften av gångerna så används ordet utan artikel. Bör man därför även där skriva “en gud” i stället för “Gud”? Nej, det är helt klart Jehova som avses. Avsaknad av bestämd artikel betyder helt enkelt inte alltid att ordet eller personen är obestämd. Att översätta Joh. 1:6 med “En man trädde fram, sänd av en gud” är fel, liksom att översätta Joh. 1:18 med “Ingen har någonsin sett en gud”, eftersom det inte är vad författaren vill förmedla. Det är Jehova som Johannes talar om.

Ibland för att förtydliga sig, om man anser att man inte uttryckt sig klart nog, så kan man lägga till det grekiska ordet “tis” ihop med ordet för att klargöra att det handlar om en obestämd form (och en obestämd sak eller person). Detta verktyg använder Johannes sig inte av när han inleder sin epistel. Första gången han använder sig av ordet för Gud i kapitlet och i meningen så syftar han helt klart på Jehova i ackusativform, och sedan följer samma ord i nominativform."

Annika Björk från Uppsala universitet

Igen, Bibeln är den katolska kyrkans gudstjänstbok. Bibeln som vi känner den idag kanoniserades av kyrkan på 300-talet. I den meningen är den nicenska trosbekännelsen lika nödvändig som Bibeln själv.

Det är skälet till att vi läser bägge.

Vad gäller förklaringen att Guds enfödde Son är "icke-skapad" så är det en naturlig och logisk konsekvens av att Han är Gud, vilket Thomas Tvivlaren utbrister efter Jesu uppståndelse:

- Min Herre och min Gud (Joh 20:28).

Nu blir du löjlig:
1) Menar du allvarligt att "Fadern" inte skulle syfta på Gud? Vilken "Fadern" menar du då att det syftar på?

2) Ja, Jesus hänvisar till att han och Fadern är samma. Det är ju tydligt. "Den som har sett mig har sett Fadern."

Den som har sett Mr Walker har sett Fantomen. Samma situation i seriemagasinens värld.

Den här snubben menar att Hegels teori om tes, antites och syntes är en travesti på treenigheten.

https://www.bitchute.com/video/fXomTjw34UkS/

/Johan

"Johannes evangelium skrevs på koinégrekiska, dvs. allmängrekiska, som har särskilda regler för användningen av den bestämda artikeln. En kännare av biblisk grekiska, A. T. Robertson, uppger att om både subjektet och predikatsfyllnaden (det substantiv som står predikativt) har bestämd artikel ”är båda orden bestämda, ska behandlas som identiska, betyder ett och detsamma och är utbytbara”. Robertson tar Matteus 13:38 som exempel, där det sägs: ”Åkern [grekiska: ho agrọs] är världen [grekiska: ho kọsmos].” Den grammatiska konstruktionen här gör att vi förstår att orden är utbytbara. Man skulle också kunna vända på det och säga att världen är åkern.

Men hur blir det om subjektet har bestämd artikel men inte predikatsfyllnaden, som i Johannes 1:1? Bibelforskaren James Allen Hewett nämner den här versen som exempel och säger: ”I en sådan konstruktion är subjektet och predikatsfyllnaden inte ett och detsamma, inte jämställda, inte identiska.”

För att belysa det hänvisar Hewett till 1 Johannes 1:5, där det står: ”Gud är ljus.” På grekiska har ordet för ”Gud” bestämd artikel – ho theọs. Men ordet för ”ljus”, phōs, föregås inte av någon artikel. Hewett säger: ”Man kan alltid ... säga om Gud att Han kännetecknas av ljus; man kan inte alltid säga om ljus att det är Gud.” Liknande exempel finns i Johannes 4:24, ”Gud är en Ande”, och i 1 Johannes 4:16, ”Gud är kärlek”. I båda de här verserna har subjekten bestämd artikel, men inte predikatsfyllnaderna ”Ande” och ”kärlek”. Subjekten och predikatsfyllnaderna är alltså inte utbytbara. Man kan inte vända på det och säga att ”Ande är Gud” eller ”kärlek är Gud”."

https://wol.jw.org/sv/wol/d/r14/lp-z/2009250

Fast en del treenighetsanhängare menar att Sonen och Fadern inte är samma person, dom menar att Gud består av tre distinkta personer:

Menar du att den nicenska trosbekännelsen är kanoniserad och tillhör bibeln?

Om inte, så förstod jag inte i vilken mening den nicenska trosbekännelsen är lika nödvändig som Bibeln själv.

Men också i perfekt enhet, något som är svårt för oss fallna människor att föreställa oss.

Den nicenska trosbekännelsen är ett resultat av flera hundra års teologiska utläggningar, där olika föreställningar om vem Jesus egentligen är behandlades. Precis på samma sätt och under samma tid behandlades frågor om vilka skrifter som kunde anses kanoniska. Under 300-talet nåddes en konsensus som har varit gällande fram till våra dagar.
Visst, det finns exempel på nutida sekter, såsom Jehovas Vittnen, som har antagit en annan kristologi, men de använder sig tänkvärt nog av 300-talets bibliska och katolska kanon.

Ja, det är tänkvärt..