Treenigheten (samlingstråd)

Jo, man kan som kristen be till Jesus, alltså be i Jesu namn.

Så som du själv skrev: Ja, man ber till fadern i Jesu namn.

Men sedan lade du till: Men man ber inte till Jesus i faderns namn.

Varför gjorde du det? Det står såvitt jag vet ingenstans att man skulle kunna göra det och jag har heller aldrig hört någon kristen vare sig göra det eller föreslå det som en tänkbar möjlighet.

Man ber TILL fadern står det! Inte till Jesus.

Att man ber till fadern i Jesu namn betyder inte att man ber till Jesus

Fader vår som är i himmelen helgat vare ditt namn! - Jesus Bergspredikan!

Och hur menar du att det går till att be i Jesu namn utan att be till Jesus?
(Med Fadern som slutlig mottagare i tanken, naturligtvis.)

Ge ett exempel på hur man ber till Fadern i Jesu namn, enligt dig, utan att be TILL Jesus.

Att tillbe Jesus som gud är avgudadyrkan och ej i linje med den judiska kontexten Jesus var verksam i.

"Fader Jehova, vi ber att ditt namn ska bli upphöjt och ber att du snart ingriper mot ondskan på jorden och inför din rättfärdiga ordning utan krig och död. Vi ber om att du ska vara med oss när vi nu ska träffa människor för att prata om dom goda nyheterna, vi ber dig detta i Jesu namn, amen."

Eftersom människan är ofullkomlig så ber vi till Gud genom Jesus fullkomliga mänskliga offer. På grund av att en människa var fullkomligt trogen Gud intill döden, till skillnad från Adam, så är det ett intyg på att människan kan vara fullkomlig och av fri vilja underordna sig Gud och hans lagar.

Jesus var som människa fullkomligt trogen Gud och hans lagar, intill hans död. Och det var genom hans blod som det nya förbundet kunde börja gälla, eftersom han följde det tidigare förbundet till punkt och pricka. I det nya förbundet behöver vi inte offra djur för våra synder, utan hänvisar till Jesu offer, och det gör vi genom att be till Gud, fadern Jehova, i Jesu namn.

Jaså, du menar så.

Ungefär "jag ber dig detta i Jesu namn" och då alltså inte i mitt eget namn eller i någon annans namn, ungefär som att be i någon annans namn som ställföreträdare, t.ex. att be för någon som inte själv är närvarande. Alltså som medeltiden då det inte fanns dagstidningar och kungen ville få ut ett viktigt meddelande till folket. Då skickade han ut budbärare som ställde sig på torgen och förmedlade budskapet. Budbärarna talade i kungens namn och det de sa var likställt med kungens egna ord, även om kungen själv inte var närvarande. Budbäraren talade i kungens namn åt kungen.

Så, nej, att tolka det Jesus sa i Joh 14:13 på det viset är inte logiskt.
Och vad ni än ber om i mitt namn, det ska jag göra, så att Fadern blir ärad genom Sonen.

Tolkningen att be om något [i]i Jesu namn åt Jesus[/u] eller som talesman för Jesus passar inte in i den texten.

Egentligen verkar det som du skrev bara är en formulering som man lägger till som en "magisk fras" i förhoppning om att det skulle ge större chans att bli bönhörd.

Här får du istället ett verkligt faktiskt exempel på inledningen på en bön i Jesu namn från svenska kyrkan:
"Herre Jesus Kristus, Guds son, förbarma dig över mig."

Nu vet jag att du inte håller med om det sättet att be. Jag vill bara visa att det förekommer inom svenska kyrkan (och flera andra svenska kyrkliga samfund).

Huruvida det är rätt eller fel är en annan fråga, men i och med att svenska kyrkan följer treenighetsläran så är det enligt svenska kyrkans sätt att resonera inte fel.

Det står ju egentligen inget om ande och kropp i dina egna citat.

Predikaren säger inget emot att de som är i dödsriket är medvetna om sin situation.

Jesus berättar dock om att de är aktivt medvetna om sin situation.

Jesus sa till brottslingen som korsfästes tillsammans med honom att de skulle ses i paradiset redan samma dag.
Menar du att Jesus ljög för honom också?

Då läser du inte ordentligt:

"Det som blir sått som en kropp med fysiskt liv uppstår som en kropp med ande. Finns det en kropp med fysiskt liv, så finns det också en med ande. " (1 Kor 15:44 Bibel2000)


Jasså?

"Allt vad du kan göra skall du göra med kraft, ty i dödsriket, dit du går, finns varken handling eller mening, vetande eller vishet. " (Pred 9:10 Bibel2000)

"De levande vet att de skall dö, men de döda vet ingenting." (Pred 8:5 Bibel2000)


Det är en liknelse, inte en bokstavlig händelse. Att det inte är bokstavligt visar att doppa fingerspetsen i vatten gör ingen skillnad i bokstavliga lågor:

"Då ropade han: ’Fader Abraham, förbarma dig över mig och skicka Lasaros att doppa fingerspetsen i vatten och fukta min tunga, jag plågas här i lågorna.’" (Lukas 16:24 Bibel2000)


Jesus var död i tre dagar, han kan inte ha träffat brottslingen samma dag. Det är felöversatt, det ska stå "idag säger jag dig", Jesus går i ed att brottslingen får uppstå till paradiset som inte kommer förrän dom tusen åren är till ända, efter att Satan och alla onda människor kastats i elden för att brännas upp:

"Och när de tusen åren har gått skall Satan släppas lös ur sitt fängelse... Och var och en som inte fanns uppskriven i livets bok kastades i den brinnande sjön...

Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner ur himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man. Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: »Se, Guds tält står bland människorna, och han skall bo ibland dem " (Upp 20:7, 21:2-3)

Så brottslingen kan omöjligen komma till paradiset på åtminstone tusen år efter Harmageddon.

Så du menar att den texten inte är en "magisk fras"?

Jag visste inte att du var troende.

Där hade du gått över till att förklara uppståndelsekroppen, vilken ingen av oss förnekar.
Vi pratade ju om medvetenhet i dödsriket.
Medvetenhet är att man uppfattar omvärlden. Vetskap är annat.
Det handlade väl om att få lindring från plågorna, om än aldrig så litet.

Paradiset måste inte tolkas så att Jesus blir en lögnare.
Platsen där Abraham och Lasarus var var en angenäm plats. Om den platsen var paradiset under GT, innan Jesus befriat dem som var där, blir det mer logiskt.

Du sade från början:


Skriftstället talar om en uppståndelse för anden, inte en fortsatt existens av anden.


Fast Predikaren pratar inte bara om "vetskap", utan även om att döda "vet ingenting" till skillnad från dom levande:

"De levande vet att de skall dö, men de döda vet ingenting" (Predikaren 9:5 Bibel2000)

Och Predikaren pratar om att dom döda har ingen kärlek eller hat längre:

"Det är slut med deras kärlek, deras hat och avund" (Predikaren 9:6 Bibel2000)

Hur förklarar du det med att dom fortfarande är medvetna?


Du tror på riktigt alltså att en person som befinner sig i en bokstavlig eld, kan få lindring om någon doppar fingerspetsen i bokstavligt vatten för att ge?

Tror du inte att vattnet skulle ha dunstat långt innan det kommer på tungan?

Dessutom, du menar alltså att i dödsriket så existerar det bokstavligt vatten och en bokstavlig eld?

Fastän skriftställena talar om en andlig uppståndelse?


Det blir han inte om han lovar den dagen att brottslingen får komma till paradiset.

Du kommenterade inte om att paradiset skulle komma efter tusenårsriket.


GT talar alltid om paradiset som ska komma, inte om ett befintligt paradis. Paradiset hade inte kommit ens på Jesu tid.

Paradiset pratas det om i Uppenbarelseboken kapitel 21, efter rensningen av ondska på jorden. Och det står tydligt att paradiset kom ner från himlen till människorna på jorden. Paradiset kommer att vara på jorden, inte i himlen:

"Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner ur himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man.
Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: »Se, Guds tält står bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem,
och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.« (Upp 21:2-4 Bibel2000)