Citat:
Ursprungligen postat av
MissDecibella
Självklart är det beroende på vilken typ av vara det är ska jag säga!
Ex färskvaror/frukt rings det alltid om, men är det typ nya pappertallrikar så frågar man oftast kund.
Tack för ditt svar.
Inser att jag begick synden att ställa flera frågor i samma inlägg så försöker spalta upp det.
1. Kan du även svara på den utvecklade frågan?: "Får alla kunder samma förtroende att uppge pris eller bedömmer ni kunden efter hur pålitlig dessa ser ut? Kanske baserat på faktorer som stammis, känd på byn, välklädd eller nåt annat vedertaget kriterie?"
2. Jag försöker att inte skriva så ledande frågor men med "vedertagna kriterier" syftar jag dels på om det finns en etablerade strategi bakom?
Killgissningar nedan:
Psykosocialt: att om en kassör behöver ringa en kollega så påverkar detta arbetsglädjen och känslan av "så jävla dåligt av xxx att inte lägga in dessa i systemet".
Psykosocialt: Kassören kan känna en stress över att den krånglande varan påverkar köbildningen och känslan av att man inte vill tvinga en kollega att öppna en kassa till i onödan.
Ekonomisk kalkyl: Om en vara är uppskattad värd mindre än tex 100kr skulle det stopp det innebär att ringa en kollega sänka lönsamheten i kassan med mer än vad varan är värd. Det skulle i
teorin vara ekonomiskt försvarbart att skänka varan till kunden. Priset som skrivs in är mer för att det bara måste stå något på kvittot.
3. Alla föreslagna kriterier ovan kräver ett uttalad strategisk plan uppifrån. Så den egentliga frågan blir nog om arbetssättet att fråga kund om pris är något som uppmuntras av butikschef/skiftledare/skyddsombud/huvudkontoret? (jag vet inte hur hierarkin ser ut i en butik så om jag missar något steg ber jag om ursäkt).
4. Påverkar yttre faktorer beslutet om att priskolla?
Lång kö: fråga kund. Ingen kö: Ring kollega
Snart rast: fråga kund. Precis efter rast: Ring kollega
Chefen ledig: Fråga kund. Chefen står i kassan bakom: Ring kollega