Citat:
Ursprungligen postat av
sweintoo
Det motsatta är ju så jäkla ovanligt (när en man varit så rädd för att kvinnan ska döda eller skada dem).. Men OM, ja det hade säkert känts mindre illa för mig iaf. Närmaste man kommer är väl hedersproblematiken men då brukar ju inte barn vara inblandade utan unga människor som blir ihop och det ogillas av släkten. Ex Fadimes pojkvän omkom ju i en "smitningsolycka" som troligen var mord. Hade de haft barn och hennes släkt hotat honom så hade det varit mer "förståeligt" (ej ursäktat eftersom det måste flrtydligas v a r e n d a gång) att han gjort något sånt här ja!
Ja, samhället är delvis genuspåverkat fortfarande. Gällande brottsdåd, är det verkligen så märkligt? Behövs der fler skyddade boende för män som misshandlats av sina kvinnor? Finns män som dödas av sina kvinnor också men problemet pga fysiskt överläge är ju mindre, mer att de förgiftar honom eller dldar honom i sömnen. Som margaret atwood sa: "Män är rädda för att kvinnor ska skratta åt dem. Kvinnor är rädda för att män ska döda dem". Draget till sin spets men ligger lite i det (inte för att du kommer medge det, "det är väl bara att gå" eller liknande menmen).
Om man skaffar barn ihop med en person måste man vara på det klara med att man för all framtid kommer ha kvar ett band till den andra föräldern. Man kommer vara mer eller mindre tvungen att i framtiden sammarbeta kring uppfostran, skolfrågor, sjukdomar, födelsedagar, bröllop, storhelger, semestrar etc.
Trots att man själv kanske vill klippa alla band och bli fri, glömma eller börja om med ett blankt ark, kommer det oftast inte ske när man har gemensamma barn. Som vuxen måste man då göra absolut allt för att detta föräldrarsammarbete ska fungera. Man har ingen rätt att baktala den andra föräldern inför barnen eller förhindra barnens umgänge.
Detta borde alla vuxna noga tänka över innan de skaffar barn - något många inte verkar göra.
Men för att återgå till topik - Maria i det här fallet hade ju ”gått”. Han var ju just hennes ex, hon var separerad, bodde själv med barnen och hade eget jobb, vänner och anhöriga.
Nu dömde TR att pappan hade umgängesrätt med barnen, vilket Maria tydligen motsatte sig. Om han inte är dömd för något hot eller brott mot henne eller barnen, ska barnen naturligtvis ha rätt till umgänge med sin far och även dennes familj/ barnens släktingar. Det måste hon helt enkelt acceptera.
Dock framstår det som hon av olika skäl inte kunde acceptera det.
Av någon orsak genomförde hon istället mord på barnen.