Citat:
Ursprungligen postat av
Gracefulmind
Här länkar jag en bra text angående ADHD/psykopati eller ADHD/antisocial personlighetsstörning
och vedertagna samband man ser.
Eller utreder, osv osv.
Min poäng är att jag tror inte alla är på samma sätt
och det är först nu man kanske har insett det.
Bilden många har av en "psykopat" är nog ganska stereotyp.
Verkligheten är mer komplex osv.
Tillägg: tycker texten var bra sammanfattad och förklarad,
därav länken.
Glömde visst länken :=)
Här kommer den:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/neuropsykiatriska-funktionshinder-och-kriminalitet_GT02Ju440
Tack för intressant länk.
Citat:
Ursprungligen postat av
Lova33
I stora drag är psykopaten en empatilös individ som tänker och agerar utifrån sina egna behov. Psykopati är ett begrepp, inte en diagnos.
Neuropsykiatriska och andra psykiska funktionsnedsättningar förekommer i lika varierad grad som hos den övriga befolkningen.
Att psykopater med exempelvis ADHD är de vi "ser" mest av är inte så konstigt med tanke på att kombinerad empatilöshet/impulsivitet/jakt på att mata belöningssystemet lätt leder till kriminella gärningar.
Den stereotypt smootha imitationsmästaren med superintelligens (American psycho) är rakt av ovanlig i sitt slag och inget jag förknippar SD med öht. Han var snarare lite "bakom" och kvalade in på den lägre delen av normalintervallet.
I SD:s fall är jag faktiskt inne på autistisk psykopati, en relativt nytt begrepp inom rättspsykiatrin som uppkommit med de senare årens mer kända mordfall (dubbelmordet i Linköping, Plax, Gyllensvaan mfl.)
Att SD var psykopat tvekar jag inte en sekund på. Frågan om han hade autism kommer vi aldrig få svar på men mycket pekar på det, eventuellt i kombination med ADHD.
Jag läste nyligen just en artikel om autism och psykopati. Intressant då många tror att personer med autism är känslokalla/empatilösa, vilket inte verkar vara fallet. Men det finns en grupp som alltså kan klassificeras inom denna grupp.
Jag funderar bra på de personer du nämner här; Gyllensvan te x. Fick han diagnos?
Och i Plaxfallet, blev inte gm dömd till psykiatrisk vård? Minns något om att gm inte verkade förstå (kunna ta in) vad han hade gjort och vidden av det. Min tanke då var att han kanske faktiskt var psykopat, men att ma inte ville sätta den "diagnosen" på honom, då han var underårig?
Intressant är det iaf eftersom man gärna vill förstå varför någon beter sig som dom gör och kanske mest om det är möjligt att i framtiden kunna hjälpa personer som är i riskzonen att hamna snett, utföra hemska dåd och förstöra livet för många andra förutom sig själv.
Alltid intressant att utgå från de som trots olika personlighetstyper och diagnoser klarar att leva ett liv utan att hamna i kriminalitet, våld, missbruk och trassel i sina liv.
Vilka faktorer har varit avgörande?
SD klarade av att leva ett hyggligt liv, iaf till det yttre, ganska länge.
Men varningflaggorna vajade. Eftersom SD höll sig inom ramen för ett liv utan kriminalitet och missbruk, fanns inte något som gjorde att han fick stöd.
Men när otroheten med Lena utvecklade sig till en hotfull och våldsam relation, då önskar man att det hade kunnat identifieras.
Kanske framtiden... för det är ändå något som är så galet tokigt med denna man och hans realtioner. När man läser Lenas och SDs konversationer, då är det närapå psyket nästa, för båda två.
Det var givet att det skulle gå riktigt galet, det känner man när man läser deras ömsesidiga hot. Det fanns bara ett slut, om ingen utomstående hade kunnat ingripa.
En nollvison kommer aldrig att hända.
men forskning, kunskap och vettiga åtegärder. Inte akuta åtgärder från politiker som bara vill visa på beslutsamhet och kraft, utan långsiktiga planer som är baserade på forskning och som är förankrade i kunskap inom området.
Inget kan få tillbaka Lena.
Jag blir fruktansvärt ledsen varje gång jag tänker på det.
Så onödigt.
jag tror att det kunde ha varit möjligt att förhindra, med rätt insatser och rätt kunskap.
Det finns redan kunskap idag.
Precis när lena mördades, låg den enhet nerlagd som hade kunskap om våld i nära relation. Tidigare arbetade man i Öebro efter mallar, formulär, för att identifiera riskfaktorer när det kom in en anmälan.
Hade man kunnat identifiera SD som en högriskperson?
Jag önskar att det fanns en djupare vilja från politikers håll, att komma tillrätta med problemen. Inte bara vilja få röster. Snabba åtgärder som inte är de rätta åtgärderna.
Ibland ser jag i media, barn som råkat illa ut på liknade sätt som Lenas. Barn som senare i livet väljer att utbilda sig, jobba inom områden som handlar om det som de själva är offer för.
Sällan kan en röst bli så stark som när man själv drabbats.
Jag hoppas på framtiden och forskningen.