Citat:
Ursprungligen postat av
Xenonen
En militärdiktatur som störtade en folkvald islamistisk president ogillar islamism, vad förvånande
Sionismen är till för judar, inte minoriteter som får se sig som andra klassens medborgare som bäst.
Jo, jag har tänkt så här också om konflikten... med detta har jag nog tömt mig på tankar och idéer om denna hårt debatterande konflikt!
När en konflikt pågår väldigt länge som "ofred" och lågintensivt krig så institutionaliseras konflikten i samhället. den blir en del av ekonomin, världsbilden.. ja allt. Motståndarsidan avhumaniseras.
Vi kan ta kalla kriget som exempel och hur enormt stort det militär-industriella komplexet växte i både USA och Sovjet. Det knäckte till slut Sovjets ekonomi, men faktum är att nedrustningen efteråt knäckte även delar av Kalifornien.
Ser man på Israel idag så omfattar deras säkerhetspolitik nästa alla delar av samhället. de har en doktrin där alla medborgare står i främsta ledet genom att vara observanta (mot typ terrorister). Och jag undrar om något land idag har en lika stor del av ekonomin i det säkerthets- och militärindustriella komplexet?
Det innebär att väldigt många invånare lever av och för konflikten. De får sin brödföda och bygger sina karriärer på konflikten.
Hamas ser jag som en del av det. Biståndspengar cementerar bara detta komplex och vad vore Hamas utan Israel? Meningslösa rent politiskt, eller hur?
Fatah är jag osäker på med Abbas... men Arafat jobbade ju seriöst på att avveckla sig själv på ålderns höst. Det hedrar hans minne.
Skall man påverka Israel skall man ha detta jag skriver i minne, och leta dialoger på rätt ställen. Och det kan vara svårare att finna sansat folk i Israel just nu än i Palestina, jag säger inget annat. Den politiska utvecklingen där fredsrörelsen nu är lika svaga som... ja jag vet inte... den gamla fredsrörelsen i Israel verkar ju just väldigt ålderstigen, inte mycket unga människor.
Därmed tror jag att jag är tömd på det jag ville ha sagt.