Citat:
Ursprungligen postat av
hoppsann
Han visste naturligtvis allt men jag har för mig att det finns någon kommentar från honom om att SD inte är skyldig så länge han inte är dömd.
Jag menar bara att det helt enkelt var så att SOA valde att se SD som oskyldig.
Vi vet inte hur han hade sett honom efter domen i HR.
Den uppfattningen har han ju inte haft särskilt lång tid på sig att delge SD med tanke på tiden mellan domen blivit offentlig och larmsamtalet om SDs död....
Såvida han inte innan domen blev offentlig hade låtit meddela SD att han skulle ta sin hand ifrån honom om utfallet blev till SDs nackdel.
Lite märkligt i så fall att SD befann sig på Folketorp i väntan på dom.
Men var det så och de var fullt övertygade om en friande dom så kan ju chocken för dem båda blivit överväldigande.
Men jag kan ändå inte wrap my finger around hur SOA skulle resonera inför sig själv, familjen och SD om han gjort klart att han tar sin hand ifrån SD vid friande dom....
Möjligen att han börjat bli dödstrött på SD och att det börjat smyga sig på honom hur SD faktiskt utnyttjat hans dotters förtroende så länge och genom sitt beteende bidragit till hennes psykiska ohälsa.
Bilden av hjälten som altruistiskt ställt upp under hennes sjukdom kanske började blekna, eller snarare framträda i sitt rätta ljus.
Kanske det slog SOA Att SD faktiskt funnit sjukdomstiden väldigt praktisk då han kunde utnyttja HDs svaghet. Den möjliggjorde den intensiva samvaron med LW.
Att inte SOA insett detta tidigare ger bilden av att han är trögtänkt.
Men kanske var han så fäst vid SD, sonen han aldrig fick, att han blundade för sanningen, som förstörde bilden av en hjälte...
Kanske har SOA egna utomäktenskapliga äventyr i bagaget som gjorde att han kunde identifiera sig med SD.
Kanske hör han till den gamla skolan och traditionella könsroller är självklart för honom.
Att SD i flera år fått göra fruntimmersgöromål, sköta hemmet och ha barnen hängande i kjolarna kanske i SOA såg som så ofattbart och apart att bara den saken gjorde att han på något sätt kände tacksamhetsskuld till en svärson som fått inträda i kvinnorollen för hans dotters skuld.