Dokument inifrån: De utvalda barnen

Ja, du har troligen rätt här. Systemet är för ingrott. Som säkert framgått av mina inlägg är jag insyltad på något sätt. För mig är antroposofin ett tveeggat svärd. Tänk om man kunde utveckla de bra sakerna och slänga resten på soptippen.

Befarar att Daniel som misshandlades så grovt kanske tog sitt liv. Hoppas jag har så fel om den saken. Vet flera elever, eller f.d dito från Waldorfskolorna i Järna som begått självmord och jag undrar fortfarande om det handlar om en överrepresentation.

Blir så otroligt illa berörd av den här dokumentären. Stackars barn. Fyra temperament är rent trams. Det finns inget stöd i forskning överhuvudtaget för detta. Vi människor är mer mångfacetterade än så.
Bänken! Ett så vidrigt påfund. Och en psykopatlärare som tycker det är bra att ett barn som har det svårt hemma får slå en annan elev.

Det finns ju knäppgökar till lärare i varje skola, men här känns det som att alla dessa knäppgökar har gått ihop och slutit sig samman i sin egen skola.
Tänk att man som förälder frivilligt kan sätta sina barn i en sådan skola.

Jo, det märks förstås att du inte snubblade på ämnet för första gången här. Och att orka/våga tänka kritiskt om något man investerat mycket i är inte så lätt. Ifall du är mycket insyltad är det beundransvärt att du är öppen för diskussion och inte defensiv.

För Ahlbom t ex är det hela hans liv och identitet och även en maktposition och berömmelse. Han kommer nog inte erkänna några fel. Merete verkade lite öppen för reflektion om de mörka sidorna - hoppas vi får höra mer än teasers om det i nästa avsnitt. Det är nog inte så lätt att erkänna ens för sig själv om hon vigt sin livsgärning åt läran. För dessa är det ju inte bara ett jobb.

På samma sätt som att vetenskapliga paradigm hänger kvar tills deras tongivande personligheter gått i pension/ur tiden. De som lagt hela sin livsgärning och identitet har ofta för mycket att förlora på att erkänna bristerna.


Ja, det var den slutsatsen man drog om stackars Daniel. när de inte sa rakt ut vad som hänt. Och då tjejen med långt hår och lugg sa att han var anledningen att hon lät sig intervjuas. Då tolkar man det som att hans öde skulle kunna ses som en konsekvens av vad som hänt. Det du nämner eller idirekt via livsstil. Ja, bra fråga om det är överrepresentation. Tragiska öden finns nog från alla grundskolor som funnits ett tag. Mobbning är förstås inte unikt för Waldorf. Det värsta var väl att det inte verkade vara en olycka i arbetet utan en följd av det.
Man hör dumma föräldrar säga "min son går på Waldorf, där finns ingen mobbning så jag behöver inte vara orolig.." Naiva jävlar.

Väldigt fascinerande. På något sätt kan jag förstå dessa antroposofer, fast de verkar småkorkade och ingrodda. Att vi bara har ett enda sätt att se på saker är helt förkastligt. Däremot ska man inte dra in barn, det är verkligen skitläskigt att se. Och man kan inte mer än tänka hur man själv skulle varit som barn i den miljön. Jag själv som barn var både vågad och motoriskt klantig. Jag hade ju antingen dött eller blivit försiktig och mobbad av lärarna.

Det som är farligast tror inte jag är den lära man sprider, utan att skolan inte hade insyn och inte fick kritiseras. Allt utan insyn och kritik blir ett helvete. Folk hjärntvättar sig själva.

Jag är näst intill mållös efter att ha sett Avsnitt 2... Mår rent av illa efter att ha hört lärarna vidareutveckla sina totalt verklighetsfrånvända trosbekännelser om de fyra temperamenten och närstudiet av Rudolf Steiners anteckningar. Fy fan vilka psykiska trauman de har satt i barnen, historien om Tjocka Daniel är ju vedervärdig. Vilket otroligt hjärtskärande livsöde, som andra redan nämnt, han verkade ju ha varit ett typiskt normalbarn i dagens mått. Att titta på tv och spela tvspel är ju inget som får en att höja på ögonbrynen, men att då behöva hamna i den där skolmiljön... Fy fan säger jag bara.

Hade av någon anledning en naiv föreställningen om att det som presenterades i första avsnittet var bland det grövre. Det fick jag minst sagt äta upp. Är chockad.

Nu har jag sett andra delen.

Gud, vad sekt-känsla när man ser barnen springa omkring i flaxiga gröna-vågen mantlar.
Jag kommer återigen att tänka på boken "De oskuldsfulla", om barn som är uppvuxna i sekten "Guds barn" https://www.adlibris.com/se/bok/de-o...-9789170026560.
Ja, nu klargjordes det ändå att Nibbleskolan kom att bryta sig loss från Waldorf och till och med "det svarta fåret" bland Waldorf sas det i dokumentären.
(Även om skolan blev en föregångare inom Waldorf internationellt.)

Snacka om att tolka läran "som de ville" vilket är typiskt för alla sekter, att de kan urarta totalt.

"Frihet för barnen", tjolahopp, shure, TOTALREGLERAT från de vuxna där de satte villkoren.

Finns det smakbitar från det här på andra Waldorfskolor. Det undrar jag ändå?
Toppstyrning hur de fick skapa saker "på ett visst sätt" och vad de fick måla.

Inte måla konturer, göra hela gubben på en gång och inte göra huvudet först, måste måla på ett visst sätt med ringar och mönster som går utåt, inte spela piano (för det var "fel" instrument, flöjt som gällde)... Finns det ett uns av sådan här styrning även på andra Waldorfskolor så är de totalt körda i huvudet.
Men det kan ju ni berätta som vet.

Och sen tillåta ungar att sparka/slå på varandra, för att den svagare kan behöva bli härdad och den som slår kan behöva få utlopp för sina aggressioner.

Alltså dessa övningar, typ psykodynamiska, där ungarna skulle träna sig i att utsätta sig för smärtsamma situationer känns så oerhört sekteristiskt.
Den där bänken, där de skulle "avslöja sig själva" och få negativa omdömen av andra,
detta påminner om en sekt som var populär typ i början på 90-talet. Jag kommer inte ihåg vad den hette, men de var en sådan där "självförverkligande psyk-kurs" som var populär att gå då. Någon slags avknoppning från Scientologi-kyrkan tror jag. Jag hade polare som gick sådana sekt-kurser. Ett inslag var att man under kursen, skulle "göra upp med sitt förflutna" och ringa upp alla sina anhöriga och vänner och gå igenom alla trasigheter och aggressioner som varit.
Jag hade en vän som blev helt trasig av det där.
Och hon fattade att det kanske inte var så god ide att gå dessa självförverkligande-kurser.

Det här med rangordning och ideal, på Nibbleskolan..Jag kommer att tänka på scientologerna även då det gäller det. Alltså att "man kan avancera" och bli en "en master" eller vad det nu var?
Och kunna styra andra.

Som sagt. Extremt sekteristiskt på denna Nibbleskola,
men även om andra Waldorf har ett uns av detta så är de sjuka i huvudet.
Men det kanske de inte har?

Om man nu körs i den läran är det inte det minsta konstigt att man anammar det. Tycker hon Helena och säkert också Merete verkar vara vanliga människor som normaliserat destruktiva tankar.

Pär är väl på sätt och vis insnöad han också. Tycker inte han verkar ond men det är märkligt hur lite ansvar han anser att han har för elevernas utbildning.

Varför fick man inte spela piano, förresten?
Utan istället välja flöjt eller något annat instrument.
Vad det att piano var för uppstyrt?
(Kan någon säga, finns det ett uns av denna skit på andra Waldorfskolor?)
Håller på och spolar lite i dokumentären och kollar efter det.

Edit: Nu hittade jag det. "Piano var ett memoreringsinstrument", därför var det dåligt att spela.

Jag kritiserar inte barnen, jag växte själv upp i slutet av 70-talet/tidigt 80-tal i en kommunal skola och hade tveklöst anammat samma beteende om det nu var det som presenterades som rätt och fel med tanke på att man själv inte hade hunnit reda ut de begreppen. Som Jasper Lake säger i dokumentären, iom att Solvik var den enda skolan de gått på så hade man inget att jämföra med. Människor är ett flockdjur.

Min häpnad och kritik riktas fullt ut till lärarna, vuxna individer med förmågan att analysera och bearbeta sin omvärld på en så mycket större plan. Ta Helena som exempel, hon var !25 år! när hon började jobba som lärare på skolan. Visserligen medger hon att hon var osäker i sin person och ville få bekräftelse hos Merete och Pär, men vid den åldern måste man väl ändå ha någon typ av inre kompass när det kommer till vad som är rimligt? Hennes beteende vittnar om en totalt avsaknad av medkänsla och empati! Hur kan man utsätta barn i situationer som ”Bänken” utan att förstå vilka djupa spår det kan sätta? För mig är det väldigt främmande.

Pär är en svagbegåvad människa som tyvärr fick en bok om antroposofi nerstoppad i brevinkastet och plötsligt kände sig upplyst. Inte helt olik de vilsna själar som Jehovas värvar genom att knacka dörr. På grund av 68-rörelsen, vänsterflum och behovet av nya idéer lyckades han få med sig en flock vilsna tackor och resultatet av det får vi bevittna i dokumentären.

Jasper Lake jobbar uppenbarligen mycket med cliffhangers. Han släpper bomben med Pär Ahlboms egen son Gudmun i slutet av programmet så nästa avsnitt lär bli ännu värre av Gudmuns kommentarer att döma.

Det enda jag ser hos Pär, lärarna och vissa föräldrar är ett gäng jagsvaga får med ett abnormt bekräftelsebehov. De lever inte upp till något av idealen de försöker pådyvla barnen. Hur kan man bli så otroligt patetisk som människa att man är beredd att offra sina och andras barn för att knarka bekräftelse av ett gäng losers?

Jag har svårt att tycka synd om föräldrarna eller lärarinnan som ursäktar den psykiska misshandeln av barnen med sitt eget behov av acceptans och att få höra till. Den farligaste personlighetstypen finns inte i det hokuspokus guru-Pär drar ur röven utan det är precis den personlighet han och medlemmarna i hans sekt själva har.

Återigen är det ofattbart att Solviksskolan inte klassas som en konfessionell skola. Det krävs betydligt hårdare granskning av allt från det här galna flummet till Livets ord-skolor och islamistiska koranläger. Stäng ner skiten och ställ de ansvariga, både inom skolorna och granskande myndigheter, till svars.

Den antroposofiska rörelsen sitter på ett kapital som är lika stort som Nobelstiftelsens om än mest i fastigheter.