Juristprogrammet

De förstod inte riktigt hur hård konkurrensen var och de trodde att det räckte med att gå ut utbildningen med halvhyfsade betyg och sedan skulle det ordna sig. Har man dåliga betyg blir alla sidomeriter än viktigare.

Omöjligt att säga. Hur vill du att man svarar på frågan? Vissa som kommer från gymnasiet får hanka sig fram, för vissa går det enkelt. Vissa som är 25 får hanka sig fram, för andra går det enkelt. De allra flesta har ju haft liknande meritpoäng alternativt tagit sig in via högskoleprovet. Att ha nära 22.5 från gymnasiet är således inte något som sticker ut.

Snarare att det finns så pass många sökande per juristjobb att de inte är så "speciella" (i brist på ett bättre ord) som de trodde.

Fellow T2or på SU: hur gick det på tentan i CA?

Det beror väl på vad man förväntar sig, att få ett rent juristjobb direkt är svårt eftersom majoriteten av dessa jobb finns hos byråerna. En intressantare frågeställning vore hur svårt det är 4-5 år efter examen, alltså när man hunnit få relevant erfarenhet, fått merit till ting, ev. suttit ting, etc.

Ting är adekvat juristjobb - men det är svårt att skaffa erfarenhet (genom adekvat juristjobb) för
att om man inte stannar kvar skaffa annat adekvat juristjobb.

Det här berättade en som lyckats få jobb på expanderande advokatbyrå när han sedan såg andra
sökandes juristers - meriter o tidigare o pågående jobb

Ja, mitt inlägg får nog läsas lite avgränsat som relevant för andra jobb än byråjobb. Jag syftade snarare på andra juristjobb. Sen beror det väl på hur man definierar "dåliga betyg" vilket var ursprungskontexten, många i tråden skulle nog säga att allt under 1/2 AB 1/2 BA hör dit. Exempelvis kunde du med full merit få en tingsplats med 227 HP BA och 33 HP B vid de senaste 2 omgångarna. Dyker upp vikariat titt som tätt som ger merit till tinget, ett års vikariat väger upp 70HP BA till AB (110HP för full merit) - dessa verkar gå att få med mindre kvalificerad erfarenhet. För att inte tala om alla beredningsjobben, finns konstant ett par stycken hos KFM ex.

Pratar vi om ett snitt som understiger det ovan nämnda blir saken givetvis annan, likaså om vi enbart pratar kontexten byråjobb. Men det var även min poäng, man får anpassa förväntningarna till förutsättningarna.

"Dyker upp vikariat titt som tätt som ger merit till tinget, ett års vikariat väger upp 70HP BA till AB (110HP för full merit)"

Kan man få sånt jobb behöver man inte sitta ting för att få jobb - man kan kanske hålla sig kvar,
få goda referenser osv.

Vad är värdet av att sitta ting i förvaltningsrätt o hur fördelar sig antalet platser jfrt mot tingsrätter-
har uppfattat detta som lite dåligt B-lag (inte som jurist utan arbetsmerit)

PS - är ting i förvaltningsrätt en gammal företeelse?

Har man varit garanterad tingstjänst någon gång i tiden - som t ex läkarna idag -
men dom får läkarjobb i avvaktan på AT-tjänst - utan att ha speciellt bra betyg - examen
o vettigt uppträdande - bunkerläkaren t ex fick ju jobb

Värdet i att sitta ting är att du kan få kvalificerade tjänster som kräver notariemeritering sen, t.ex. processförare, skatteombud, kommunjurist, åklagare, fiskal. Ska du företräda myndigheter i förvaltningsrättsliga mål har jag svårt att se att det inte skulle väga tyngre med att ha suttit vid förvaltningsrätt än tingsrätt.

Personligen kommer jag nog välja förvaltningsrätt eftersom förfarandet och rättsområdena passar mig bättre.

Det där stämmer inte. Tingsrättsmeritering väger tyngre även inom myndigheterna. Det har alltid setts som finare och mer kvalificerat. Jobbar själv på myndighet och det räknas som en tyngre merit att ha varit vid allmän domstol än förvaltningsrätt.

Det där beror ju på. Jag har svårt att se att migv och Skatteverket värderar allmän domstol som högre.

Tro det eller inte men så är det. Du får jobb ändå med bägge men internt räknas det som finare. Har du suttit ting fixar du ombudsrollen galant ändå på både Skatten och Migrationsverket (det är ingen hjärnkirurgi vi pratar om).

Har du jobbat på någon av de myndigheterna?