Man kan tro på Gud utan att veta om det

Cirkel-argument per se är inte 'onda', dom är logisk nonsens.



Däremot kan innehållet-i/underlaget-för ett cirkel-argument vara 'ont'.

Iövrigt förmodar jag, att du med denna allegori försökar minimera värdet av rationalismen i tros-sammanhang ..... vilket jag inte protesterar emot, sålänge en tro inte presenteras som annat än en personlig, subjektiv uppfattning, som inte har allmän, objektiv verklighets-relation ..... före den på något sätt har manifesterat evidens, verifikation och är validerat.


Uppenbarligen vet du inte, att religion överlag är ett ämne för/inom filosofin (förutom i dom fall, där den direkt relaterar till den kosmiska verkligheten). Och i det special-fall du nämnar här något som omfattas av logik, epistemologi och etik.


Endast på dina premisser/som ditt a priori-antagande.


Ja, det finns inget 'himlavalv', firmament, kupol, hemisfere eller vad du föredrar att kalla det.



OK, alltså ÄNNU en rond med Intelligent Design-postulatet; som om dom tidigare zillioner ronder inte räckar.


Men ändå predikar du vidlyftigt om det.



Vilken 'nåd'?


Jag anser inte, att tacksamhet för kosmisk existens (som för biologisk liv kan vara ett blandat nöje) är en självklarhet. Det finns ett antal andra ... och bättra förklaringer .... än en sociopatisk entitet på dom existentiella frågor.


Ja.


Den kan observeras.


Grunden gav efter.


Bärande för vad?


Nej.


Falsk dikotomi ... eller i din naiva fantasivärld med dens primitiva semantik: En dumfråga.


Visst finns det empirisk verklighet, men jag förmodar, att du nu .... med underlag i någon apologetiker-manual ... vill in på epistemologi. Varsågod, sätt igång.


God-of-gaps.


Jag har ingen intentioner om att fråga imaginära entiteter om svar på dumfrågor.

Varför dammar du av i stort sett hela repertoaret av självdöda pseudo-argument ... som redan har bemötats/smulats i det oändliga. Har du en missions-hysterisk tvångs-neuros?

jag har bekännt synden inför Jesus.
och jag har kverulerat.
det blev fel, jag drog in Jesus i denna debatt, och man debatterar inte, eller filosoferar, över Jesus.

ursäkta mina felsteg, men jag är inne i en prövning, med konsekvenser.


Issa Jesus,
larjungen magnus.

Du får förhoppningsvist ett positivt resultat av denna subjektiva livsanskådning.


No worries.


Tro är tro och (verklighetens) fakta är fakta. Det är ingen bra idé att blanda dessa.


Hoppas din väg ledar till ett konstruktivt resultat för dig.

Ja här är det sannerligen fall på eget grepp

Du konstaterar att du har ett sinne, befinner dig i en tid i ett rum, och ur detta förnekar du ditt eget ansvar, förskjuter det till något annat och när det inte går att få din destination verifierad eftersomn ni inte finner ord, dvs det vittnar om ett oändligt mörker - så är det ändå du och ni, som själv upprättar, uppstagade fantasibegrepp vilka eventuellt kan trösta och kanske kanske.. ge mening.. i alla fall hopp.. så länge.. medan det är kargt, kallt och snålt.. och vägledning på hur man skulle kunna tänka sig orientera sig i landskapet..

... men utan ord och mening, utan den vägledning mer än ur förhoppningen att inte själv dö, vad du säger är att du är rädd óm ditt eget liv, som de flesta är, men... men men.. i vägen kom så mnniskor vilka kämpade ännu lite hårdare, lite djupare, ihärdigare, tålmodigare och GAV di ljuset, värmen, vägen, målen, metoderna, tecknen, symbolerna.. för hur det går att övermanna tankarnas låsning och medvetandets ångestskapande rundgång.. Logos och den rationella pragmatismens jämnmodiga steg..

Ändå behöver du ännu idag sitta och mässa.. att du ser vad alla andra ser, men du förstår det inte, eftersom du ännu bär spår av ångesten som du fått i arv efter tvivlarna, de vilka ännu i mörkret sitter och ropar efter gud, hallå hallåå.. där tonerna aldrig möter det motstånd vilket får tonerna att studsa tillbaka i de vad du förväntar dig sanningsenliga bekräftelser, dem får du enbart via människor!

Varför du måste säga, att.. denne allsmäktige.. är så all.. att han ej går att finna.. vi har inga ord, vi förlorar oss.. våra böner försvinner medan vi tyvärr.. får inse att vi enbart har varandra, att förlita oss på förnuftet och dem, vilka anstränger sig så pass, att bygga denna värld, vad det än kan föra med sig..

Det är vad du säger - för mig är det rätt tillfredsställande varenda gång jag hör den frasen el. uttrycket : "för denne allsmäktige finner vi ej ord, INTE SÅ KONSTIGT LILLE VÄN, DÅ NI INTE ENS VET VAD NI ÅSYFTAR

Det i sig, definierar all lovpris till fantasins arena, där man gissar leker och idkar dramaturgi, så sett fyller religionen en slags mental terapi. För somliga vars inre står i våndr kanske det kan vara rena turen att det finns s bra manusförfattare att tillgripa hela kosmos som en scen.. dit man kan ösa ur sig ångesten..

Ja det märks att iaf du har mycket vinn av det, du tycks njuta av den tilldelade rollen som apostel
...ack, era små spretande lammungar..

En god makt är ett inflytande som kan upphäva alltings förfall p.g.a rationalitet och egenytta.

m.v.h iesho

Alltså är alla kristna ateister, eftersom de
tror att det finns en ond makt i tillvaron

Och om man kan tro på gud utan att veta
om det så kan man ju också kristna vara
ateister utan att veta om det

Egentligen kan man undra vem som är mest ödmjuk inför Guds eventuella existens, de troende eller ateisterna? Aeisterna säger sig inte veta vem Gud är och talar inte i hans namn. Medan de troende däremot är frispråkiga när det gäller att tala för Guds räkning. Hade de verkligen trott att Gud fanns så kanske de hade generat sig lite mer av rädsla att missrepresentera honom? Vilket det faktiskt verkar som de allt som oftast gör.

Man kan ju tro att det finns en ond makt och en god makt. Det dåliga är att bara tro på ond makt eftersom det innebär en orimlig börda på människor. åbga blir onda och andra bryts ner.

Tror man på Gud är man inte ateist, men om man tror att den här världens furste är Gud så tror man inte på Gud.

Det ligger mycket i det. Särskilt för de kristna som vill förhäva sig.

Den som ödmjukar sig blir upphöjd men den som upphöjer sig blir förödmjukad.

Jag tror att du är ateist, fast du inte vet om det.

Du menar att jag bara ljuger när jag säger att jag tror på Jesus?

Absout inte, du tror säkert att du tror på Jesus.
Men du tror förmodligen inte ändå, eftersom
tråden handlar om att man kan tro på gud utan
att veta om det.