Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Här har Nasa varit och ändrat i uppmätta temperaturer på Island under början-mitten av 1900-talet.

Tydligen kan man bete sig hur oseriöst som helst bara för att få verligheten att stämma med kartan.

Ni alarmister vad säger ni om Nasas fuskande?


https://klimatforum.com/2020/07/25/den-markliga-historien-om-nasa-giss-och-klimatforandringarna-pa-island/

https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv

Var finns forskningen som gör den här typen av handlingsplan befogad?

Räcker det med läskiga rubriker på Aftonbladet för att vi medgörligt ska gå med på en totalomställning av denna rang?

Koldioxidhalt över 420 ppm, en ökning med ca 50%
För första gången sedan noggranna mätningar började i slutet av 1950-talet har en koldioxidhalt över 420 ppm uppmätts.

https://www.ecowatch.com/carbon-dioxide-exceeds-420-2651380906.html

Förindustriell halt var ca 280 ppm.
1959 hade halten ökat till ca 315 ppm, dvs. med ca 12,5%.
2021 har halten ökat till ca 420 ppm, dvs. med ca 50%.

Om dom senaste tio årens ökningstakt, ca 2,5 ppm per år, fortsätter, så kommer koldioxidhalten att ha fördubblats, i förhållande till förindustriell nivå, om ungefär 56 år, ungefär år 2077.

Mars-temperatur enligt Copernicus
Den globala medeltemperaturen under mars var 0,19°C över medeltemperaturen under mars under referensperioden 1991-2020. Det motsvarar 1,01°C över förindustriell medeltemperatur. Notera att Copernicus flyttade fram referensperioden vid årsskiftet. Det är en liten ökning och 2021 har inletts med tre kalla månader, globalt.

Riktigt kallt var det i norra Sibirien och i västra Antarktis i mars.

I Europa var marstemperaturen 0,6°C över referensperioden 1991-2020.

https://climate.copernicus.eu/surface-air-temperature-march-2021

–

Var någonstans hittar jag information som säger att en ökning på 1,01°C inte tillhör en normal temperatursökning över en så lång period?

Det är en mycket snabb ökning som vi sett de senaste drygt 40 åren
Ökningstakten nu är ca 0,18°C/årtionde. Det är mycket snabb ökningstakt.

Det bästa sättet att hitta svaret på din fråga är att titta på historiken.

Tyvärr ökar osäkerheten när vi går bakåt i tiden. Bra mått på koltioxidhalten med liten felmarginal har vi sedan slutet av 1950-talet. Bra mått på den globala medeltemperaturen med liten felmarginal kan man säga att vi har sedan slutet av 1970-talet.

Tillbaka till mitten av 1800-talet finns ändå sammanställningar över den globala medeltemperaturen, såsom HadCRUT.

Vill vi gå betydligt längre bakåt i tiden är vi hänvisade till proxies, som iskärnor, bottensediment, trädringar m.m.

Iskärnor från Vostok ger en historik ungefär 400 tusen år bakåt.

Det finns en del sammanställningar baserade på olika proxis för den globala medeltemperaturen bl.a. de senaste 11300 åren.

Här är några sådana.

Marcott et.al. 2013.
A Reconstruction of Regional and Global Temperature for the Past 11,300 Years

http://shpud.com/Science-2013-Marcott-1198-201.pdf

PAGES2k Consortium 2017.
A global multiproxy database for temperature reconstructions of the Common Era

https://www.nature.com/articles/sdata201788.pdf

Consistent multidecadal variability in global temperature reconstructions and simulations over the Common Era
https://www.nature.com/articles/s41561-019-0400-0

Lite om klimathistoria och proxys.
https://www.climate.gov/news-features/featured-images/nature’s-archives-piecing-together-12000-years-earth’s-climate-story

Sammanfattning
Att välja just mars 2021 som referens när de gäller klimat är inte bra. Det är för kort tidsperiod. Även att välja ett år, t.ex. 2020 är en för kort tidsperiod. Helst vill vi se över ett 30-årsintervall. Samtidigt vill vi ha en uppfattning om hur det är nu, snarare än för upp till 30 år sedan. Medeltemperaturen för perioden 2011-2020 kan vara en rimlig kompromiss mellan att få ett resultat som speglar klimatet ungefär 2015. Copernicus har "svagheten" i det här sammanhanget att "bara" ha data sedan 1979. Om vi då istället ser till HadCRUT som har data sedan 1850 kan vi få en bild. Då är ökningen från medel 1850-1899 till medel 2011-2020 0,947°C. Under (om vi räknar på mitten av tidsintervallen) 140 år. Det ger en ökningshastighet på 0,068°C/årtionde. Samtidigt vet vi att både utsläppen och ökningshastigheten för temperaturen har ökat. Dom senaste drygt 40 åren har den globala medeltemperaturen ökat med ca 0,18°C/årtionde.

Åter till din fråga. Är det som sker nu, har hänt dom senaste 42 åren eller dom senaste 170 åren, mycket eller lite, jämfört med vad som varit tidigare?

Det är väldigt mycket jämfört med vad som varit dom senaste 11300 åren. Se t.ex. Marcott et. al. ovan.

Vi hade en "snabb" uppvärmning från för ca 17500 år sedan till för ca 11000 år sedan. Då steg temperaturen i Vostok med ca 7°C. Det var på Antarktis, så globalt var nog skillnaden mindre, men om vi ändå räknar med 7° under 6500 år, så blir förändringshastigheten ca 0,01°C/årtionde.

Sammanställning
Från för 17500-11000 år sedan: ca 0,01°C/årtionde.
Från för 11300-120 år sedan: Små förändringar, globalt (se Marcott et.al.)
Från 1850-2020: 0,068°C/årtionde
Från 1979-2020: 0,18°C/årtionde

–

Ändå är det lika kallt som 1991, 30 år sedan!

https://woodfortrees.org/plot/uah6/from:1991/plot/uah6/from:1991/scale/trend

Den globala medeltemperaturen ökar med ca 0,18°C per årtionde
Med en seriös betraktelse av hur den globala medeltemperaturen utvecklats ur klimatsynpunkt, enligt t.ex.
– HadCRUT
– NOAA
– RSS
– Copernicus

så vet vi alla att den globala temperaturen, ur klimatsynpunkt de senaste dryga 40 åren hela tiden ökat med ca 0,18°C/årtionde, dvs. med ca 0,72°C under 40 år.

Här är en graf som visar vad som händer med den globala medeltemperaturen ur klimatsynpunkt. Data från HadCRUT4.

https://ibb.co/5Y9z7Vy

Om man vill vilseleda kan man trycka ihop grafen och betona stokastiska månadsvariationer i stället för att se till klimatet och helheten. Men, varför skulle någon vilja vilseleda?

–

Rättelse
Jag såg nu att jag av misstag råkade publicera en graf som visar hur medeltemperaturen ur klimatsynpunkt utvecklats sedan 1850 för norra halvklotet i stället för globalt.

Här är en graf som visar hur den globala temperaturen utvecklats, enligt HadCRUT4. I grafen finns årsmedelvärden, 5-årsmedelvärde och 15-årsmedelvärde. Så att man tydligt kan se hur det stokastiska inslaget har hög frekvens jämfört med klimatet. Ungefär som temperaturen varierar mellan dag och natt eller mellan sommar och vinter. Det är också "snabba" variationer som inte speglar klimatförändring. Vädervariationer är inte samma som klimatförändring.
Som referensperiod i grafen används 1850-1899, som speglar förindustriellt klimat betydligt bättre än 1961-1990, som var den period som användes i data.

Den globala medeltemperaturen 1850-2000

https://ibb.co/GT2yXZR

–

Med körsbärsplockning kan man vilseleda – Men, vem vill luras?
Detta bör noteras om grafen som du länkar till.

UAH-data är behäftade med betydande fel
Du väljer data från UAH. Det är välkänt sedan ett antal år att UAH-data är behäftade med ett viktigt fel, som en följd av att dom inte korrigerat för satelliternas banförändringar. Följden blir att UAH-data får det att se ut som att temperaturökningen är betydligt mindre än vad den i verkligheten är. Det är obegripligt varför Christy/Spencer under ett antal år vägrat att korrigera data för banförändringarna. Riskerar dom att förlora finansiering från Heartland och fossilindustrin om dom visar den verkliga uppvärmningen?

https://www.theguardian.com/environment/climate-consensus-97-per-cent/2017/may/11/more-errors-identified-in-contrarian-climate-scientists-temperature-estimates

Val av tidsperiod kan vara vilseledande
Du väljer tidsperioden 1991-nu. Det är en ganska kort tidsperiod i klimatsammanhang. Perioden präglas dessutom delvis av att vertikala vattenrörelser i stilla havet har en kylande effekt. Sammantaget har dessa och liknande vattenrörelser i andra hav växelvis värmande och kylande påverkan på den globala medeltemperaturen, men just perioden mitten av 1990-talet till ca 2012 var trenden nedgående. Om man väljer en längre tidsperiod och om man t.ex. ser på 15-års-medelvärden så försvinner den här typen stokastiska variationer som ömsom ser ut att förstärka, ömsom bromsa, den globala uppvärmningen. Över tid bromsar haven uppvärmningen, men variationerna i vertikala vattenrörelser är i huvudsak stokastiska och blir tydliga när man beaktar relativt korta tidsperioder.

https://www.ncdc.noaa.gov/teleconnections/pdo/

Enstaka månadsmedelvärden speglar inte klimat eller klimatförändring
Du väljer att skapa en graf med månadsmedelvärden. Årsmedelvärden ger en bättre bild av vad som händer ut klimatsynpunkt än månadsmedelvärden. Eftersom det stokastiska inslaget reduceras i årsmedelvärden. 5-års-medelvärden ger en bättre bild än årsmedelvärden. 15-års-medelvärden ger en ännu bättre bild. I klimatsammanhang är 30-års-medelvärden bra att använda, men dom ger tyvärr för lite information om vad som hänt nära nutid, t.ex. det senaste årtiondet. Då är t.ex. 5-, eller 15-års-medelvärden användbara som rimliga kompromisser.

Körsbärsplockning och datakälla behäftad med fel
Det ser onekligen ut som att du avsiktligt körsbärsplockar och dessutom väljer en datakälla som är känd för att dom publicerar en felaktig dataserie. Om det är din avsikt att vilseleda, varför vill du dölja sanningen?

Här finns en graf, även denna från woodfortrees.org. Om du föredrar det som Paul Clark gör.
Här är:
– Globala temperaturata från HadCRUT4.
– Medelvärde beräknat över 120 månader (10 år).
– Tidsperioden 1850-nu.

https://woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/from:1850/mean:120

Svavelutsläpp försurar och minskar instrålningen från Solen
Perioden ≈1945-1975 kan en global nedkylning ses. Huvudorsaken till denna nedkylning var troligen tilltagande svavelutsläpp under tidsperioden. Den tilltagande nedkylningen var större än uppvärmningen som utsläpp av växthusgaser orsakade då. Försurningen av marker och vatten som svavel orsakade var den främsta orsaken till att avsvavling infördes och bromsade svavelutsläppen.

https://www.researchgate.net/figure/Global-anthropogenic-sulfur-emissions-Adapted-from-Historical-Sulfur-Dioxide-Emissions_fig2_22544988 5

–

Kanske*

Jag har inte följt ämnet global uppvärmning mer än ett par år. Men genom att gräva i internetarkivet samt studera äldre versioner av de stora temperaturserierna har en del frågor väckts.

Något verkar ha "hänt" omkring 2015.

HadCRUT byttes ut från en version som visade en svalnande platå 2000 - 2015, till att i nästa version visa en värmande platå.

HadCRUTs ändringar i temperaturkurvan:
https://woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/mean:13/from:1980/to:2014/plot/hadcrut3vgl/mean:13/from:1980/to:2014
Innehöll HadCRUT innan 2015 betydande fel?

RSS har en liknande historia.
Jag använde ett internetarkiv för att ta skärmbilder av RSS temperaturkurva mellan 2013 och 2021. Satte ihop bilderna till en animation som visar hur man strax efter 2015 bytt till en ny version där en svalnande platå ersatts med en värmande platå.

År 2013 var trenden från 1980 0,12 grader/årtionde, 2017: 0,13 grader/årtionde, vilket stämde ganska väl överens med den äldre HadCRUT. Men nästa år sker ett jättehopp - 2018: 0,19 grader per årtionde!
Sammantaget har trenden från 2013 till 2021 nästan fördubblats. Trenden har ökat från 0,12 till 0,21 grader/årtionde.

RSS ändringar i temperaturkurvan:
https://ibb.co/Fqxjfwc
(Och det går knappt att se vilken extrem ändring som gjorts eftersom skalan samtidigt ändras från [-1,0 1,0] till [-1,0 1,5])
Innehöll RSS annå 2015 betydande fel?

Är det rimligt att ändra kalibreringen, urvalet, viktningen, eller vad man nu gjort, för att göra om en svalnande platå till en värmande platå? Kan man lita på efterföljande data?


Om vi går tillbaka till att jämföra HadCRUTs versioner uppstår fler frågor. Därför att det är inte bara de senaste decennierna som har ändrats. Intervallet 1910 - 1945 har också ändrats.

Här är den äldre versionen (HadCRUT3):
https://woodfortrees.org/plot/hadcrut3vgl/mean:13/plot/hadcrut3vgl/mean:13/from:1910/to:1945/trend/plot/hadcrut3vgl/mean:13/from:1980/to:2015/trend

1910 - 1945 ökar 0,16 grader/årtionde
1980 - 2015 ökar 0,14 grader/årtionde

Början av förra seklet värmdes alltså snabbare än 1980-2015 enligt den versionen

Här är den nyare versionen (HadCRUT4):
https://woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/mean:13/plot/hadcrut4gl/mean:13/from:1910/to:1945/trend/plot/hadcrut4gl/mean:13/from:1980/to:2015/trend

1910 - 1945 ökar 0,14 grader/årtionde
1980 - 2015 ökar 0,16 grader/årtionde

I den nyare versionen är förhållandet omvänt, dvs att de senaste årtiondena värmts snabbare.

Vad stämmer egentligen här då?
Ifall man använder det webb-baserade verktyg jag länkade till för ett tag sedan, och endast använder termometrar från landsbyggd och hav (dvs inte samhällen pga risken för "urban heat island"), får man att dessa intervall visar samma uppvärmning - 0,16 grader/årtionde.

Länk till verktyg för att rita kurvor baserat på eget urval av termometrar:
http://mc-computing.com/Science_Facts/Annual_Temperature_Plots/app/GHCN_Temperature_Plotter.html


Det kan hända att University of Alabama in Huntsvilles temperaturkurva visar trender åt det svalare hållet. Men samtidigt verkar övriga (HadCRUT, RSS, mfl) fått panik häromåret och inte vågat sitta still i båten när temperaturen sjunkit i 15 år i följd. Utan började då ändra i sina urval och viktningar eller liknande. Jag tror att de numera istället visar en för stark uppvärmning.


*

Nä, det är svårt att förstå hur 0.04% koldioxid i luften skulle kunna agera som ett värmetäcke, det är ju i princip obefintligt. Någon som tycker det börjar bli syrefattigt och svårt att andas? För då kan vi börja prata om problem.

Appropå NASA och fusk...fick en länk här tidigare där temperaturaxeln verkligen hade dragits ut för att visa på en jättestor temperaturökning på en dryg grad (som enl. andra uppgifter i själva verket är 0.8 grader) på 140 år.

Detta är något som forskarna på NASA inte har en aning om, de undrade nämligen om orsaken, så du tycks ha löst deras problem

Alla är så fokuserade på koldioxid, tänk om det nu inte är orsaken? Många som tappar ansiktet då. Det kan lika gärna vara skillnader i solinstrålning, mörkare mark p.g.a. skogsavverkning, skogsbränder etc...