Vi med hypokondri

Ja herre jösses, har senaste månaden haft en ovanlig form av cancer i hörselgången. Måste vara det. Inte vanligt hörselgångseksem inte. 😆😉

Hur hanterar ni med hälsoångest och/eller överdriven oro det här med covid? Vet att det finns något digitalt KBT-program t ex men vore intressant att höra fler konkreta tips eller erfarenheter. Börjar bli redigt trött på att försöka hantera ovissheten och oron kring den här skiten.

Hej
Jag är en av er!!!! Definitivt!!!!
Har haft ALLT möjligt.
Men det nyaste är det här med muskelryckningar. Har de typ lite överallt. Helt övertygad om att det är antigen MS eller ALS.
Ska träffa läkare om 10 dagar. Livrädd att nu ska jag få min dödsdom!!!!

Jag har också muskelryckningar i hela kroppen, det som kallas för fascikulationer. I benen, armarna, ansiktet, you name it. Dessa kommer och går och har gjort senaste 12 åren för mig. Blir värre efter träning eller om jag masserar så kan jag provocera fram ryckningarna.

Det stämmer att majoriteten av ALS-patienterna har ryckningar men dom får andra symptom först, har du ingen svaghet, försök vara lugn även om det är lättare sagt än gjort.

Jag trodde också jag fått min dödsdom när ryckningarna debuterade. Tog typ 10 år för mig att förstå att jag inte skulle dö i ALS. Psyket fick sig nog en törn!

Gå in på Reddit och sök på r/bfs och r/muscletwitch

Herregud vad jag känner att muskelryckningar/fascikulationer är ett hett ämne för oss hypokondriker.

Borde verkligen skrivas mer om godartade fascikulationer i Sverige, av den enkla anledningen att det inte spelar nån roll om man råkar lugna någon som faktiskt har ALS. Finns ju liksom ändå ingen behandling som förändrar något nämnvärt.

Oavsett. Fundera lite över hur länge ni haft muskelryckningarna. Har ni inte märkt någon signifikant avtagande muskelstyrka på några månader/något år så kan ni skriva av det själva.

Ryckningar beror i 9 fall av 10 på antingen stress/ångest, sömnbrist, koffein eller mediciner. Antidepressiva är mycket vanliga med att orsaka detta.

Ni som lider av hypokondri /häsloångest, har det blivit värre med åren?
Jag fyller 34 I år och just nu är det värre än någonsin.
Jag har alltid varit extremt orolig för auorta-anerysm samt hjärntumörer.

De senaste två åren har jag lidit av en extrem dödsångest dagligen.
Jag har under året genomgått ultraljud på halspulsådern, bukauorta, röntgat hjärta /lungor samt CT-skalle.
Nu går jag med övertygelsen om att jag har malingt melanom och hjärtinfarkt var och varann dag.
Jag har även klåda som säkert kommer av stressen men som får mig att oroa mig att levern är trasig.

Utöver det tror jag att jag ska få anafylaktisk chock av något jag får i mig (trots att jag inte har några kända allergier) men jag får symptom på att det" svullnar igen " i luftvägarna när jag äter nya saker eller någor som skulle kunna innehålla nötter mm.

Hur får man tillbaka någon form av livsglädje när man lever under ständigt" dödshot" som hypokondri ger en?
Just nu är jag inne i ett "skov" där detta fullkomligt tar över...

Om man går till läkaren och säger att man är övertygad om att man är hypokondriker, hur kan läkaren fastställa om man är det eller inte?

Är 30+ och har liknande dina problem. Cancer är favoriten eftersom den kan finnas var som helst i kroppen. En hjärtinfarkt eller brusten kroppspulsåder går ju i alla fall "fort" jämfört att tyna bort i cancer och är svår att förebygga ärligt talat så funderar inte så mycket på sånt. Man kan bli påkörd på gatan också liksom. Med just cancer är ju tidig diagnos A och O varför man går runt och känner efter.

Men det är ett riktigt jävla helvete att ha hälsoångest. Att oavsett hur bra livet är i övrigt så funderar man ständigt över sina sjukdomar...

Det paradoxala är att man vet att man har hälsoångest men trots det så är man samtidigt ganska övertygad om att man är sjuk. Det rationella tänkandet försvinner så fort man börjar känna efter i kroppen.

Har också lyckats få en CT-skalle och har nog besökt vården hundratals gånger, även om jag försöker hålla nere det till nån gång per år nu eftersom jag skäms. Man undrar vad man kostat skattebetalarna egentligen.....

Jag har också mina perioder precis som du men upplever väl egentligen inte att det blivit värre. Har haft det sen jag var 15 typ. Några månader under alla år har jag varit totalt nedbruten men mestadels fungerar jag bra socialt och i arbetet. Det är mest min hjärna och psyke som tar stryk.

Själva tillståndet kallas idag för hälsoångest. Du kan ganska enkelt självsdiagnosticera dig: Oroar du dig över din hälsa trots att läkarna ger lugnande besked, och det påverkar din vardag negativt så har du hälsoångest. Sen har alla olika mycket av detta. Lite ångest är förövrigt bra för annars går man inte till läkaren alls.

Ni hypokondriker borde läsa på om law of attraktion.

Ni vill undermedvetet ha cancer och aids och allt Ni oroar er för. Och det kommer komma.


Är så nyfiken på vad som händer när en hypokondriker verkligen får ett cancer besked. Kommer personen dö direkt av rädsla?



Finns det någon hypokondriker här som haft rätt?

Jag har läst på om Law of Attraction och även om det är lite flum så är det vettigt...
Men väldigt kortfattat kan du förklara hur en hypokondriker ska tänka? Det är ju svårt att liksom bara bestämma sig för att sluta tänka i negativa banor.

Jag tror en hypokondriker mycket väl kan bemöta ett sjukdomsbesked på liknande sätt som nån annan, förutom "visste det" och kanske hacka ner lite på vården som gjort missen.