Då ska du först svara på följande fråga: Vart i Mein Kampf skriver Adolf Hitler att han skulle utrota 6 miljoner judar? Okej, jag delar ut svaret: ingenstans. Enligt din teori kan man alltså därför inte klandra nazismen för vad som hände i Nazityskland och för förintelsen? Och samma sak är det med kapitalismen. Vart i Nationernas förbund står det att man ska syssla med miljöförstöring? Ingenstans, vilket enligt din teori gör att man inte kan klandra kapitalismen för miljöförstöringen. Och vart i L. Ron Hubbarts läror står det att man ska disconnecta människor från deras familjer, att man ska låsa in människor i en bubbla och att man ska roffa åt pengar från folk? Ingenstans, och därför kan man inte klandra scientologin för vad scientoogerna gjorde.
Du pratar också som om det inte är ideologins fel att vissa personer använt den och det har misslyckats. Visst, hade det hänt en eller två gånger men resterande gångerna hade det slutat bra hade man definitivt kunnat diskutera om det bara var ett fel i processen. Men i kommunismens fall handlar det uteslutande om att samtliga gånger man försökt genomföra kommunismen har det slutat på exakt samma sätt: massvält, massmord, diktatur, stagnation, osv. Hur kommer det sig? Du kan ju inte påstå att de inte ens försökte följa Marx läror, för det har ju jag visat att de gjorde i både Sovjetunionens och Kinas fall. Egentligen skulle vi kunna dra upp andra exempel också, som Pol Pot eller Fiedel Castro, men nu tar vi Sovjetunionen och Kina bara för att dessa är de två största kommunistiska projekten. Beror det på att alla de personerna som slogs för kommunismen egentligen inte var kommunister? Ska vi ta en titt på Mao och Josef Stalin?
Mao blev kommunist redan som ung. Han var med och grundade det kinesiska kommunistpartiet drygt 25 år innan Kina blev en kommunistisk stat. Om du leker med tanken att han ska ha varit opportunist och använt kommunismen som en täckmantel för en annan agenda måste du först förklara hur han kan ha gått med i kommunistpartiet så långt innan, och dessutom upplevt förföljelser och förtryck tack vare sin ideologi? Samma sak gäller Josef Stalin. Han föddes fattig i Georgien, fick möjligheten att bli präst genom ett prästseminarium men blev utkastad därifrån eftersom han gång på gång ertappades med Socialistisk litteratur. Redan i början av 1900-talet skickades han till Sibirien av Tsarens hemliga polis, som han sen rymde ifrån och livnärde sig på bankrån och underjordisk verksamhet, varav hälften av hans byten gick till kommunisterna. Samma sak gäller här som med Mao. Om han inte var övertygad kommunist, varför skulle han gå igenom allt detta? Hade han varit en opportunist som bara var ute efter makt hade han mest troligt fortsatt sitt prästseminarium då präster hade ett enormt inflytande i Tsarryssland. Dessutom misslyckades faktiskt revolutionen i Ryssland 1905, vilket Stalin själv deltog i. Om det vore så att han var en opportunist som bara var ute efter makt är det ju knappast troligt att han fortsatt inom det kommunistiska partiet efter 1905.
Sen finns det ännu en försvårande omständighet för dig. Det var nämligen så att när Josef Stalin fick makten var han mycket snabb på att genomdriva reformer som enligt Marx teorier skulle leda fram till den kommunistiska, där allt det jag beskrev innan var viktiga reformer – förstatligande av industrin, kollektivisering av jordbruket, att ersätta det blandekonomiska NEP (New Economic Plan) med planekonomi, avskaffa religionen i landet, osv. Samma sak med Mao. Han satsade tidigt på ett förstatligande och en storsatsning på den kinesiska industrin, att kollektivisera jordbruket (det stora språnget, vilket ledde till massvält) samt att införa planekonomi, vilket för övrigt Kina fortfarande anammar (
https://www.gatestoneinstitute.org/17217/china-five-year-plan). Detta måste du alltså förklara bort om du ska bevisa att varken Mao eller Stalin var kommunister. Du måste också förklara bort det faktum att samtliga som arbetade inom såväl Kinas som Sovjets myndigheter var tvungna att vara inlästa på Marx och Socialistiska teorier, vilket exempelvis Dima Vorobiev som skriver om detta på sin Quora (
https://www.quora.com/profile/Dima-Vorobiev). Allt detta måste du förklara bort för att åtminstone ha minsta chansen att bevisa att kommunismen inte var den statsbärande ideologin i vare sig Kina eller Sovjetunionen.
Och sen finns det en annan faktor som är besvärande för dig. Bland de lärda diskuteras det vilt huruvida korstågen i verkligheten hade kristna förtecken eller om det snarare var ekonomiska, vilket historiematerialister försöker vidhålla. Det diskuteras också vilt och brett huruvida reformationen i allmänhet och Trettioåriga kriget, eller rättare sagt Europas religionskrig i synnerhet i verkligheten hade religiösa förtecken, eller om de liksom korstågen i grunden var materialistiska krig. Det har också diskuterats huruvida Napoleon Bonaparte verkligen var revolutionär eller om han bara använde revolutionens vakuum för att kunna stiga i graderna, och huruvida han bara använde religionen som propaganda. Sanningen är den att det finns en mängd olika företeelser och personer det förs sådana här diskussioner kring. Men det förs inga som helst diskussioner, varken bland statsvetare eller historiker huruvida Sovjetunionen och Josef Stalin eller Maos Kina var kommunistiska. Vet du varför? Jo, för att det är så pass uppenbart att det inte behöver diskuteras att kommunismen var den ledande ideologin i dessa länder. Att de misslyckades att nå målen i båda fallen kan man alltså inte sitta och skylla ifrån sig om, för både Mao och Stalin följde Marx lära om hur man skulle lyckas nå ett kommunistiskt drömsamhälle. Och det är ju ingen åsikt utan det är fakta.
Sen kan man ju sitta och påstå att kommunismen som utopi aldrig genomförts och att man därför aldrig kan lägga skulden på kommunismen. Men om det är ditt huvudsakliga resonemang måste du liksom alla andra vänstermänniskor som påstår detta också vara konsekventa och låta detta vara gällande för alla millenariska ideologier som utlovar en utopi. Nazisterna och Fascisterna utlovade båda en utopi i form av ett solidariskt samhälle, där klassfred och folkgemenskap rådde, och där folket ställde sig bakom sin ledare och avsade sig individualismen för att arbeta för kollektivet – nationen. Det som skiljer fascismen och nazismen är hur de ville åstadkomma denna utopi. Fascisterna ville åstadkomma detta genom nationalism som inkluderade alla italienare, medan Hitler och nazisterna ville genomföra detta genom att skapa ett rasrent samhälle. Men inga av dessa ideologier nådde någonsin den utopi de utlovat utan istället blev både Nazityskland och Fascismens Italien stagnerande och splittrade samhällen där splittring och politisk instabilitet i slutet rådde. Betyder det att man aldrig kan klandra nazismen eller fascismen för det som hände i dessa länder? Om du svarar nej så måste du också revidera din uppfattning om kommunismen och medge att kommunismen var problemet i både Sovjetunionen och Kina.
Sen är det ett faktum att alla försök att införa kommunismen misslyckats. Det är inte bara en eller två gånger av 20 där kommunismen misslyckats och resten av gångerna lyckats. Då hade vi garanterat kunnat diskutera huruvida Mao och Stalin gjorde fel och att det ändå finns ett rätt sätt att genomföra kommunism. Men sanningen är den att det aldrig någonsin lyckats utan varje gång har resultatet blivit samma. Hur kan du egentligen, med facit i hand, kunna dra slutsatsen att det egentligen inte är något fel på ideologin utan att det är folket som haft ideologin det var fel på?