Citat:
Postat i facebookgruppen:
En stor seger för oss!
Idag kom Kammarrättens dom i målet 5249-20 avseende sekretessprövningen av liggaren. Domen är lång och invecklad, men i många delar är den en stor seger för oss. Vi har fått svart på vitt att Polisen i stor utsträckning felaktigt maskerar alldeles för mycket. Kammarrätten tvingar Polisen att göra om maskningen av liggaren, vårt viktigaste arbetsredskap. Domen avser visserligen enbart liggaren, men pga liggarens omfattning och centrala betydelse måste nog den här domen anses gälla palmeutredningen generellt.
Domen påtalar mycket tydligt att avlidna och levande personer inte omfattas av samma sekretessregler. Polisen har sedan i höstas tillämpat en mycket restriktiv policy, och har maskerat i princip alla namn i alla handlingar. Detta måste upphöra!
Kammarrätten skriver att vid sekretessprövningen av uppgifter om avlidna ska regeln om omvänt skaderekvisit i 35 kap. 1 § första stycket OSL inte tillämpas. Det är den paragrafen som polisen alltid hänvisar till. Kammarrätten skriver också att även om den avlidne har efterlevande ska uppgifterna normalt offentliggöras. Sekretess gäller endast för uppgifter som skulle utgöra förtal av den avlidne, eller som direkt negativt påverkar de efterlevande.
Kammarrätten tillägger att det inte går att kräva av Polisen att de utreder om varje person som nämns fortfarande lever eller ej. Däremot öppnar det en stor möjlighet för oss när vi begär ut handlingar. Om vi visar att personerna som vi frågar om är avlidna så kan Polisen inte hänvisa till det omvända skaderekvisitet i 35 kap. 1 § första stycket OSL.
Kammarrätten skriver att Polisen generellt inte kan maskera namnen på Christer Pettersson och Stig Engström, även om det kan finnas undantag.
Polisen har sedan i höstas också maskerat namnen på tjänstgörande poliser och andra personer i allmän befattning, trots att det är felaktigt. Kammarrätten tillrättavisar Polisen och skriver att namn på polismän som förekommer i handlingarna därför att de var i tjänst inte kan maskeras. Dock kan namn på poliser maskeras om de förekommer i något annat sammanhang, t.ex att de pekas ut i tips, förhörs eller utreds som en del av det så kallade polisspåret. Detsamma gäller i princip alla politiker och alla som är anställda vid en ambassad eller statlig eller kommunal myndighet. Så länge de agerade inom ramen för sin tjänsteutöving kan deras namn inte maskeras.
Kammarrätten skriver också att många journalister kan antas inte ha något emot att det avslöjas om deras namn förekommmer i liggaren. Lars Borgnäs, Gunnar Wall, Stieg Larsson, Jan
Stocklassa, Sven Anér, Olle Alsén, Thomas Pettersson och Lars Krantz nämns explicit. Också Leif GW Perssons namn ska normalt inte maskeras, anser rätten.
Vidare klargör rätten att sekretess för juridiska personer, alltså organisationer, företag mm omfattas av sekretess enbart om ett avslöjande av uppgiften skulle orsaka ekonomisk skada. Juridiska personer har inga personuppgifter. Namn på företag och organisationer, samt deras adresser får alltså inte maskeras.
Kammarrätten skriver också att namn på orter och länder, samt diarienummer inte är personuppgifter och kan inte omfattas av sekretess enligt 35 kap. 1 § första stycket OSL.
Sammantaget är den här domen en stor seger för oss och vår grundlagsskyddade rätt att kunna granska våra myndigheter. Polisens gravt felaktiga sekretessbedömningar måste upphöra!
En stor seger för oss!
Idag kom Kammarrättens dom i målet 5249-20 avseende sekretessprövningen av liggaren. Domen är lång och invecklad, men i många delar är den en stor seger för oss. Vi har fått svart på vitt att Polisen i stor utsträckning felaktigt maskerar alldeles för mycket. Kammarrätten tvingar Polisen att göra om maskningen av liggaren, vårt viktigaste arbetsredskap. Domen avser visserligen enbart liggaren, men pga liggarens omfattning och centrala betydelse måste nog den här domen anses gälla palmeutredningen generellt.
Domen påtalar mycket tydligt att avlidna och levande personer inte omfattas av samma sekretessregler. Polisen har sedan i höstas tillämpat en mycket restriktiv policy, och har maskerat i princip alla namn i alla handlingar. Detta måste upphöra!
Kammarrätten skriver att vid sekretessprövningen av uppgifter om avlidna ska regeln om omvänt skaderekvisit i 35 kap. 1 § första stycket OSL inte tillämpas. Det är den paragrafen som polisen alltid hänvisar till. Kammarrätten skriver också att även om den avlidne har efterlevande ska uppgifterna normalt offentliggöras. Sekretess gäller endast för uppgifter som skulle utgöra förtal av den avlidne, eller som direkt negativt påverkar de efterlevande.
Kammarrätten tillägger att det inte går att kräva av Polisen att de utreder om varje person som nämns fortfarande lever eller ej. Däremot öppnar det en stor möjlighet för oss när vi begär ut handlingar. Om vi visar att personerna som vi frågar om är avlidna så kan Polisen inte hänvisa till det omvända skaderekvisitet i 35 kap. 1 § första stycket OSL.
Kammarrätten skriver att Polisen generellt inte kan maskera namnen på Christer Pettersson och Stig Engström, även om det kan finnas undantag.
Polisen har sedan i höstas också maskerat namnen på tjänstgörande poliser och andra personer i allmän befattning, trots att det är felaktigt. Kammarrätten tillrättavisar Polisen och skriver att namn på polismän som förekommer i handlingarna därför att de var i tjänst inte kan maskeras. Dock kan namn på poliser maskeras om de förekommer i något annat sammanhang, t.ex att de pekas ut i tips, förhörs eller utreds som en del av det så kallade polisspåret. Detsamma gäller i princip alla politiker och alla som är anställda vid en ambassad eller statlig eller kommunal myndighet. Så länge de agerade inom ramen för sin tjänsteutöving kan deras namn inte maskeras.
Kammarrätten skriver också att många journalister kan antas inte ha något emot att det avslöjas om deras namn förekommmer i liggaren. Lars Borgnäs, Gunnar Wall, Stieg Larsson, Jan
Stocklassa, Sven Anér, Olle Alsén, Thomas Pettersson och Lars Krantz nämns explicit. Också Leif GW Perssons namn ska normalt inte maskeras, anser rätten.
Vidare klargör rätten att sekretess för juridiska personer, alltså organisationer, företag mm omfattas av sekretess enbart om ett avslöjande av uppgiften skulle orsaka ekonomisk skada. Juridiska personer har inga personuppgifter. Namn på företag och organisationer, samt deras adresser får alltså inte maskeras.
Kammarrätten skriver också att namn på orter och länder, samt diarienummer inte är personuppgifter och kan inte omfattas av sekretess enligt 35 kap. 1 § första stycket OSL.
Sammantaget är den här domen en stor seger för oss och vår grundlagsskyddade rätt att kunna granska våra myndigheter. Polisens gravt felaktiga sekretessbedömningar måste upphöra!
Kommer liggaren att begäras ut på nytt nu då?
