Citat:
Ursprungligen postat av
Tufsankatt
SD hade mycket att förlora om LW skulle avslöja honom (även om det enbart gäller otroheten, vi vet inte om det även hade något med ekonomi i geoeventet att göra, kanske även ev fusk med loggar av SD/HD/JG).
- HD skulle bli sedd som en tok om hon fortsatte sitt umgänge med honom
- kretsen i geosvängen skulle få reda på vad han smusslat med under så många år som gift (LW skulle inte få ensam bära hundhuvudet)
- svärföräldrarna (som hade tagit till sig honom som sin son efter vad det verkar, vad skulle de säga)
- grannarna som såg honom som den "vite riddaren" (de visste inte att hans cykelturer även bestod av att träffa sin älskarinna)
LW började få nog och blev kaxig, gick inte att lita på längre. Jag förstår att hon ville att även SD skulle få ta sitt ansvar i deras affär gentemot deras gemensamma vänner.
Han insåg att han kommit till vägs ände, något måste göras om inte allt skulle gå om intet (även om det var mot hans vilja). En måste bort... det blev LW, bekvämast så.
SD inser att han inte orkade ta ansvar för barnen varannan vecka själv, ekonomin blev lidande och han borde städa...
Offt: Mobiler i all ära, men när de missbrukas (som mellan SD/LW) kan jag tänka att det var bättre förr. De inblandade i detta fall hade inte kunnat terra varandra på detta sätt.
För SD som liksom HD "putsade på fasaden" som Lena så tydligt såg, var det otroligt viktigt. SD hävdar i förhör att det bara var HD, men det gällde honom i allra högsta grad. Jag tror att det gällde honom mer än HD.
Min tro är att hela hans "fasadbygge" (som Lena så träffande kallade det) beror på och är helt avhängigt hans troliga personlighetsstörning.
Om man saknar mycket av det som människor med empati och känslor har, allt det som färgar världen till det som gör den underbar, vad finns då kvar?
En blek kopia.
Tänk en värld där den äkta glädjen av att se någon du tycker om, värmen i dig när du ser glädjen hos någon du älskar, att se något i ögonen hos det lilla barnet, glädjen över att din partner snusar dig i nacken eller att den lilla katten spinner i din närhet. Nöjdheten du kan känna när du hjälpt någon som verkligen är i behov av det och tacksamheten över att din hjälp bidrog till något bra för den människan. Allt detta som gör livet värt att leva, som gör att du gör det du gör. Varje dag.
Men också det du själv upplever, sätter färg på dig själv. Du blir något genom att vara "mänsklig". Andra kan känna din glädje, din sorg. Dina passioner. Dina mål och dina brister. Allt detta som gör dig till någon.
Om allt detta inte fanns, vad behöver du då för att kunna sätta färg på livet. Känna något. Och för att bli någon för någon annan? Få en plats i flocken.
Extra mycket spänning, extra mycket av allt. För att bli "någon" i andras ögon måste du vara något speciellt; du kan inte erbjuda det vanliga (äkta kärlek, äkta sorg osv) utan att spela.
Då betyder position i flocken mycket, t ex att var "den vite riddaren" i kvarteret, att rädda passagerarna i flygplanet om både piloterna blev allvarligt skadade, ha en hög poäng i vad som helst, vara bäst på något, hög status på jobbet, geocahing, hög status där det går att få hög status. Denna status kan man försöka ta sig tillträde till kanske genom att med hjälp av andra få höga poäng

.
Självklart blir det katastrof (för SD!) om allt detta fasadbygge krackelerar. Kanske hans fasadbygge inte bara är att beskåda för omgivningen, utan även för honom själv? Hur han ser på sig själv?
Han är den hjälpsamme grannen, som är fantastiskt duktig på sitt jobb, med sitt hus, sportig och attraktiv (så eftertraktad att han har två vackra fruar, som slåss om honom

), stort umgänge och lite av ledare inom geocachingen. Helt enkelt en person som "klarar allt". Bäst.
Väldigt farligt fasadbygge, som är byggt på bräcklig grund.
Därför blir lösningen den den blir; MORD.
Det ska lösa allt.
Håller med om att mobilerna och all tekniken mellan Lena och SD ökade terrorn mellan dom. Men jag tror att under andra omständigheter hade SDs kontroll (över sina båda fruar och JG) skett på annat sätt, med andra medel. De medel som fanns att tillgå innan internet och mobiler.
Hans snillrikhet för att göra det
han behöver verkar sakna gränser. Måste uppta en stor del av hans tankar. Slå två flugor i en smäll, verkar vara hans devis.