Citat:
Ursprungligen postat av
notknapparen
Det här är något som jag känner stämmer bra in, och att allt det här ledde fram till mordet. Jag börjar kunna sätta mig in i det stela, fyrkantiga och svart-vita tänkandet som SD verkar ha.
Regler, de är till för att "lydas, blint och omedelbart".
Tror det finns ytterligare fler faktorer inom SD som möjliggör mordet, än ovan. Men som delförklaring fungerar det. Hela familjetanken är för SD, inom hans ruta, comfort-zon. Kärnfamiljen är en igenkänningsfaktor, som är odramatisk och lätt att förhålla sig till och identifiera sig med sin roll av gammal vana. SD är skiträdd för att hamna utanför sin egen ruta, bli över och ensam. Precis som Lena, livrädd för ensamhet. Familjen står fast, men om mamma inte håller måttet, kan hon bytas ut mot annan mamma. När biologisk mamma kvicknat till får hon fortsätta i mammarollen och Lena åker ut som tänkbar ersättare. Det är mer ett rollspel med pjäser, strukturen central, innehållet utbytbar. Mekaniskt tänkande.
Det förklarar, men ursäktar inte mordet, utan den funktionen står tyvärr Hanna för fortledes genom att inte ta avstånd från Stefan. Istället indirekt stöttar hon mordet genom att vara överseende, precis som Jerry. Hon måste blunda, låtsats och spela med, för att fortsätta vilja återuppbygga kärnfamiljen. Tragiskt.
Det enda hon bidrar med är att tillåta honom hållas i sin egoism och gränslöshet. Nu vet han att oavsett vad han gör, stannar hon kvar. Om något innebär det att blotta halsen för ett rovdjur. Han kommer aldrig heller respektera henne som likvärdig, och det kommer slå tillbaka på många fler sätt, vare sig Lena lever eller är död.