Lena Wesström anmäld försvunnen (2018-05-15) hittad död (2018-05-19)

Helt sjukt.
Han kan inte ens låta bli att pilla på nätet, hoppas det nu blir hans fall.
Sinnessjukt, men han håller väl på att spricka av sin "hemlighet"

Under rättegången säger UW nåt om att LW säkert ”jagade livet” ur SD. Det är ungefär i samma veva som UW berättar om LWs frenesi ang luffarslöjd mm. Det framkommer överhuvudtaget inte att UW tycker att det vore ett giltigt skäl för SD att slå ihjäl LW. Det är mer en kärleksfull beskrivning av hur dedikerad LW var när hon blev intresserad av något.
Det är i samma del av rättegången som UW hänvisar till en händelse som skedde ”innan Hjälmaren brann” vilket jag även det förstod är ett uttryck.

Ovanstående fritt ur minnet och min egen tolkning.

Det också. Det är bara sorgligt.

På flera sätt.

Finns ordval som indikerar obearbetad förlossningssdepression fr HD själv iom nästa insjuknande i årsskiftet 2011/12.
Typ som om det är sviter samt nåt fr barndom (ang mor, syster).

Vid nästa omgång djup depression vägrade hon vård i drygt i ett år:
"jag stod emot ända till det inte gick längre. Då var jag så pass dålig att dom ville lägga in mig."

SD beskriver att där hon satt i trappan när han gick till jobbet hittade han henne vid hemkomst och att han tog bilnycklar med sig (su-risken) vilket han även nämnt till nån mer, ses i nåt förhör.

Hon säger att det enda hon gjorde var att antingen ligga platt eller gå. Det är alltså en växelbild:
Hon mådde" jätte dålig första året. Gjorde ingenting. Ehh jo det gjorde jag visst det för det enda jag gjorde var antingen så låg jag eller så typ gick jag. Jag gick hur mycket som helst."

De promenaderna, att gå "hur mycket som helst" får mig att tänka på hennes extrema loggande på GC-kontot från mars 2018 och framöver. Det ter sig inte heller riktigt sunt.

Hon säger sen att hon fått medicinering mot depression som hon förväntar sig vara livslång:
"Men står på behandling för depression och så kommer jag nog och få göra säger dom resten av livet. För att det inte ska bli dipp igen."

Hon gissar (2018) att hon ätit läkemedel stadigt i tre år men det lär väl ha satts in då hon var som sjukast och suicidal.
Hon fokuserar dock mer på ångestproblematik och för sömn när Quetapin nämns.
Men hon kan ju sällan klargöra nåt utan att det är en massa ehh... Hmmm...aaa...
Förutom när det kommer till LW, då är hon väldigt konkret.

Men sen nämns utmattningsdepression och det har rakt inte den kalibern. Så det är en konstig bild som presenteras. Eller så går hon ur den ena formen och in i nästa.
Man resonerar heller inte kring utmattning/utbrändhet i termer som livslång tyngre beh mot depression.
Det beskrivs djup, allvarlig depression vilket det lär vara om det pratas om att vilja utrota familjen och många års sjukskrivning.

Otroligt smaklöst och distanslöst.
Särskilt med tanke på mordet, men också som du påpekar obalansen i vad som gillas.
TM är en gammal vänskap sedan dyktiden redan, så på det viset hade det inte varit konstigt om lite av varje hade likats.

Jag börjar nästan tro att det inte bara är att SD vill visa hur oskyldig han är för inte bara TM utan andra, smöra lite för chefen för den tekniska roteln, utan att SD även gillar spänningen.

Det kanske är spännande att var så "nära" och visa upp sig, att veta att vissa retar sig på det här och tycker att det är just smaklöst? Det kittlar?

precis som när han vill krama polisen (vilket misslyckades)? Men hade hon känt sig tvungen, hade SD kunna känna en kittling av att hon kramade en mördare?

Eller när han får beskrivet för sig i förhör om alla skador Lena fått och förhörsledaren frågar vad han tänker, då svarar han "blodsmak i munnen".

Han besöker mordplatsen (inte minnesplatsen) och det även på årsdagen för mordet. På samma dag agar han lillkillens cache.

Osv, osv, osv...

Katt- och -råtta lek.
Ta mig om ni kan.

Aha, tack!
Just det har jag glömt.
Men jag minns att han beskrev hur all in hon var (tro det handlade om julkort eller liknande?) med allt hon företog sig och att han upplevde henne nästan som lite manisk i allt hon företog sig (på slutet?)

Och det kan man förstå när man ser hennes otroligt fina cacher.
WIG:en minns jag särskilt med väldigt fina texter!
Mycket begåvad var hon.

Man blir så sorgsen...

På tal om att krama poliser etc så verkar han byta skepnad när H är med.

LT, på hittegods:
L upplevde Stefan som obehaglig, att han skrattar på fel ställen och flackar med blicken.
Hon säger att Stefan log under hela samtalet och tittade på henne under lugg när han pratade.

L säger att hon har träffat Stefan på hittegods tidigare och då var Hanna med.
Stefan betedde sig då väldigt annorlunda mot den här gången. När Hanna var med sa varken han eller hon någonting och han log inte heller, hon beskriver det som att det var en tväromvändning när han var här själv."

Vem tog hand om barnen? Det handlar ju om flera år.

Funderar du inte över smackljudet HD gjorde under förhör?
Jag förstår om hon självmedicinerar :/

Jo, minns det där.

Skrattar på fel ställen, det har vi fått höra allt för mycket. Hahaha.
Måste kännas ganska obehagligt...

Flertal beskriver att det var han. Hur stödet såg ut fö vet jag inte.

Här är mer fr en nära bekant (JBE) om insjuknandet. Hon arbetade med dem och blev nära bekant då de skulle arrangera "Sveriges största geo-cach event":
" De arbetade ihop under en lång period och
började även umgås privat."

Hon nämner psykos vilket inte verkar orimligt via det extrema suicidala som även H själv tillkännager.

"Hanna mådde väldigt, väldigt dåligt, för tio år sedan fick hon en psykos när barnen var små och det varade under en lång period, hon var sjukskriven heltid i 7-8 år. Hon kunde inte ta hand om barnen, Stefan tog med bilnyckeln när han åkte och jobbade för han var rädd att hon skulle gasa ihjäl sig. Hon kunde stå på ett ställe när Stefan åkte på morgonen och stod kvar på samma ställe när han kom hem på kvällen. Hon åt mediciner som inte fungerade så bra, hon upplevde själv att de inte fungerade för hon fortsatte och må dåligt. "

Hon beskriver en snudd på symbiotiskt relation (vilket får mig att tänka på HDs skeva resonemang kring familicide):
" De var som fastvuxna ihop, som ett, trots otroheten."