Citat:
Ursprungligen postat av
VarmaDrycker
Hittar du inte på ursäkter nu?

Det går att leva på sitt sätt, även när hela världen är emot en. Man har väl iaf ett ansvar att försöka?
Enda sättet vore för min del att flytta från Sverige, jag har inga ursäkter för att ha fördröjt detta mål. Planerade det i för sig strax innan corona, men det var antagligen så att jag redan då hade väntat för länge.
Citat:
De hade inga preventivmedel. De var säkert också ofta bekymrade över att allt i samhället gick åt fel håll, men barnen ploppade ut ändå och det var inget man tänkte på att kunna råda över.
Jag menade inte så långt bak i tiden, fertilitetsnivån faller pladask senaste 10 åren, och olikt andra kriser i fertilitetsnivå följer den inte konjukturskurvaan.
Millenials verkar inte så barnsugna helt enkelt, och utlandsfödda följer exempelvis inte i fertilitetsfallet.
Men det är nu inte bara ekonomisk osäkerhet, utan även känslan av allmän samhällskollaps som kan få fertilitetsnivån att falla. Sedan så är den moderna latte-pappan ingen attraktiv scenario för en ung man som känner sig nöjd med tillvaron.
Slutligen, de flesta kvinnor i Sverige saknar gnistan som krävs för att pröva på någon mer äventyrlig familjeliv, att exempelvis gå ut till en övergiven stuga och få barnen att lära sig överleva ute i naturen. Hemskolning är till och med förbjudet i Sverige, alternativa livsåskådningar till statens modell accepteras inte.
Svensson-alternatived VVV (villa vovve volvo) är inte attraktivt för mig, känns som om just denna medelklasstristess står bakom mycket som är fel med dagens Sverige. Psykisk ohälsa flyger upp bland unga, det är inte pga stressig arbetsmarknad (som socioekonomiska analytiker enbart kan påpeka) utan på att något är fundamentalt fel på alla nivåer med dagens Sverige.