Vad otippat att just ditt konto skulle komma in och copy paste domar. Här är ett brev från 2017 från just det brottsoffret. Varför citerar du inte de delar i domen där hon berättar hur mycket hon älskar GM. Det har ju hänt något mellan dem sen det du sitter och citerar som hände för 14 år sen.
Citat:
5/30/17, 9:20 AM
God morgon N!
Jag förstår morgondagen måste varit hemsk för dig. Eftersom du kämpat i 7 år och sen fick ett nekande. Kanske du vaknar upp idag och känner det är lika modfällt. Som om man bara vill skrika rakt ut men vet det inte spelar någon roll. Förstår att du skriver till mig i denna situation. Att allt bara känns hopplöst och värdelöst. För vad gör man i en sån här situation? Jag vet faktiskt inte. Just nu finns det antagligen inte så mycket att göra. Men du är en fighter och du har alltid varit en fighter. Jag vet du kommer komma ut klokare och starkare på andra sidan för det har du alltid gjort. Du är starkare än någon av oss. Även om du inte vill vara det så har du en genuin styrka inom dig och alltid haft.
Jag vet inte vad jag kan göra. Jag är väldigt ledsen över att saker är som de är, att allt har blivit som det blivit. Visst minns jag ankan, även hur glad och rörd jag var över den. Det var en sida jag älskade med dig. Ingen av oss var så gammal på den tiden, eller hur? Menar inte att vi är lastgamla nu heller, men man mognar och lär sig saker på vägen. När jag tänker på S******* gör det mest ont.
Det var kanske den första kontakt jag på riktigt hade med ett barn, och visst har mina syskon barn men vi har aldrig varit speciellt nära. Ser dem någon gång per år högst. Nu är de dessutom äldre. Det väckte massor med känslor inom mig, känslan av att jag i min livssituation, jobb och ekonomi aldrig skulle kunna få ett eget barn. Har dessutom en kroniskt sjukdom som nog skulle gjort det omöjligt. Eftersom jag var tillsammans med dig och han var en del av dig kom det mer naturligt.
Det var väldigt mycket känslor, värme, kärlek som väcktes i mig, men också sorg, saknad.
Man blir påmind om sin existens med barn runt om, varför man lever.
Jag minns S***** väldigt väl även om vi bara träffades fåtal gånger, och ett långt tag efter att allt hände klarade jag inte ens av att vara i närheten av barn då jag började gråta. Det gjorde väldigt ont. Kanske vi alla någonstans, oavsett vilka liv vi lever, påminns om vår existens, dödlighet och vad som är viktigt i grunden med barn runt oss.
Det är svårt att veta vad jag skulle säga till S****** idag om jag såg honom. Känner honom inte, men han är antagligen en varm person med mycket kärlek. Glad, påhittig som jag minns honom.
Jag skulle väl säga, om vi kom in på saker som varit, att oavsett allt så har han en förälder som älskar honom. Er relation har inget med din och min relation, eller din och C****** relation. Jag vet du var underbar med S******. Jag vet att du älskade och älskar honom. Jag skulle nog också säga att han kanske kunde fundera på att ge dig en chans och möta dig. Så du fick berätta din historia och visa vem du är. Eftersom han annars säkerligen kommer fundera på detta hela livet, och kanske ångra sig om han inte ger det ett försök. Sen vet jag inte om jag skulle säga det till honom just idag om han är 13 år. Kanske senare. Lite osäker på vad man säger till någon som är 13, och vilken nivå man lägger sig på, men jag skulle säga att hans förälder älskade honom och hoppades få en innerlig relation med honom.
Jag hoppas ni fortfarande kommer få det i framtiden. Det är fullt möjligt. Ni är två egna individer, och du är fortfarande hans blodsband vilket aldrig kommer förändras.
Det är möjligt att jag skulle kunna uttrycka mig i finare ordalag, och det gör ont att dra fram sådana här saker och känslor som då var så starka, men det är ungefär vad jag känner. Jag hoppas det duger för dig.
Min intention har aldrig varit att förstöra något mellan dig och S******. Eftersom jag själv kommer från en splittrad familj är det inget jag skulle vilja göra mot någon annan.
Är hemskt ledsen för dessa konsekvenser allt fått för dig. Jag mår sådär, men försöker att inte tänka på saker då man måste gå vidare, men förstår att för dig finns allt kvar väldigt starkt och gör väldigt ont. Det var aldrig min mening.
/M