Juristprogrammet

"Tror du att du är representativ för 200 kursare?"
Nej och det har jag aldrig antytt och frågan jag besvarade såg inte ut att vara riktad till genomsnittet. Jag vet om att jag pluggar bra mycket mer än den genomsnittliga studenten.

"Tagga ner lite och försök sätt dig in i verkligheten [...] AB är svårt."
Att AB skulle vara enkelt har jag aldrig påstått och det var inte en del av den fråga jag besvarade. Men här ger du ett exempel på varför elever trillar dit och får ett starkt Ba. Man identifierar inte frågorna som ställs, utan svamlar mest på om annat man vill ha sagt för att visa sina kunskaper och idéer.

"Du skrev just precis att det är svårare att få 100% än 85 % AB."
?

Frågan var inte riktad till genomsnittet och det antydde jag inte heller. Jag frågade först om dina kursare skulle hålla med om att så länge man pluggar och förbereder sig så åker man inte på någon rättstillämpningsmiss. Det är ett helt absurt påstående och är inte representativt för dina kursare i allmänhet eller för dina kursare som också pluggar mycket. Återigen måste jag understryka att det, förutom de ca 20% som får AB på grundterminerna, finns väldigt många fler som pluggar väldigt mycket. Du får det att låta som att så länge man pluggar, så bommar man inte AB. Ingenstans antyder du att det resonemanget bara gäller 1) de som pluggar mycket och 2) de som också är väldigt begåvade.

Du har ju sannerligen antytt att AB är enkelt bara man förbereder sig. Eller för att använda dina ord: om man som du, pluggar mycket, så missar man ingen rättstillämpning.

Vad gäller din sista citering så skriver du rakt ut att tur kan påverka möjligheten att få 100% eller 85 % AB. Om tur har en effekt i gränslandet, så är det rimligen svårare att få 100% AB än 85 % AB. Om tur finns, finns även otur. Otur gör det svårare att nå 100 % AB, då det räcker att åka dit på något litet under en av 9 terminer. Oroväckande svag logik för att vara en toppelev. Mvh.

I vilken mån bör man läsa/ta hänsyn till skiljaktiga och tidigare instanser när man läser rättsfall annat än för ren förståelse? //T2

I princip aldrig. I teorin skulle man kunna resonera som att ett prejudikat med en högre andel skiljaktiga inte har lika starkt rättskällevärde som ett prejudikat med inga skiljaktiga. Här kan även den skiljaktiges motivering spela en viss roll. I någon mån kan skiljaktiga meningar, särskilt av prominenta inom rättsområdet, utgöra en doktrinär källa. Problemet är ju att det inom ramen för rättskälleläran har lägre status än majoritetens åsikt i rättsfallet.

Vissa skiljaktiga meningar, men också skiljaktiga i motvering, ges större utrymme i doktrinen. Men det är ju mest för en bredare diskussion av de lege ferenda-karaktär. Håstad och Lindskog har några tillägg/skiljaktiga meningar i motivering som har fått ett rättskällevärde större än vad man kanske kan tycka är rimligt. Men då ska man ha med sig att det är inom områden där dessa herrar är experter, och att dessa korta tillägg/skiljaktiga meningar i motivering är att likställa med doktrin i dessa fall.

Egentligen inte alls eftersom gällande rätt kommer att vara den tolkning som återges i domskälen. På sin höjd kan du klämma in en "Jfr. dock skiljaktig xxxx" om det är en näraliggande fråga och du vill argumentera för en annan lösning. Kommer en tentafråga där du ska förklara minoritetens ståndpunkt kommer du i regel att få ett utdrag med vilket det går att särskilja varför det deras uppfattning skiljer sig i sak, på ett liknande sätt brukar en sådan frågan vara på förhand given till seminarier om den är av vikt. På de mer teoretiska kurserna är det dock värt att förstå även skiljaktig mening eftersom du kan använda tolkningsmetodikerna för att förstå varför och sedermera träna på det momentet.

I övrigt håller jag med ovanstående men då ska det röra sig om någon av de klassiska justitieråden, får du välja att skriva ett valfritt PM i någon kurs kan det vara en bra argumentationsbas för att utreda viss rättsfråga.

Asså hur fan ska man svälja att man inte får AB pga ett grupparbete där allt av förklarliga skäl inte ligger i ens egna händer?

Hoppa av och gå om? Byta universitet? Ge upp?

Har länge velat plugga juridik, då jag tycker det är extremt intressant (har läst en fristående kurs på universitetsnivå). Däremot har de aldrig varit en självklarhet att läsa en såpass tuff (?) och lång akademisk utbildning pga min bakgrund, har heller aldrig brytt mig om skolan.

Jag vet dessvärre att jag INTE vill jobba:
- så mycket mer än ca. 40h/veckan
- Advokat inom brottmål, asyl (vill inte jobba på migrationsverket heller), vårdnadstvister, där barn/kvinnor far illa på någotvis etc
- Affärsjuridiska byråer om de krävs sjuka arbetstider (annars är de ett intressant område)

Finns det något jobb som passar mig med en jur. kand haha?, man vill såklart tjäna helt okej.

Låter som att ni delade upp arbetsmomenten i uppgiften, korrekt? Gör inte det om du inte med säkerhet vet att varje enskild del kommer att hålla en hög nivå och att det finns tid att sätta samman delarna så att de blir koherenta och konsekventa. Att göra allt arbete tillsammans tar mycket längre tid men begreppsanvändningen blir koherent och styckena blir konsekventa vilket per automatik höjer miniminivån på arbetet, speciellt om andra grupper har delat upp momenten. Om någon person motsätter sig att arbeta tillsammans så låt denne göra någon formaliadel. Skrev ni tillsammans och trots detta fick ett för dig icke-önskvärt resultat så måste du upplysa gruppmedlemmarna om varför viss uppfattning, formulering, etc är inkorrekt; det går att göra snyggt om du är eftertänksam.

Ett missat AB är inte mycket att göra åt (om det inte finns någon rättshaveristväg genom omprövning etc). Se det som en förberedelse för den ansenliga mängd avföring du kommer behöva svälja i arbetslivet pga. andra människor.

En populär inställning bland betygsinriktade studenter brukar vara att man bör göra så mycket som möjligt själv.

Ting på förvaltningsrätt > mysigt myndighetsjobb?

Det finns en hel del myndighetsjobb där affärsjuridik utgör stor del av arbetsuppgifterna, om än inte på samma sätt som på byrå. Om det är just affärsjuridik du är intresserad av men skräms lite av arbetstiderna kan du också överväga revisionsbyråerna, som för närvarande expanderar kraftigt. Mitt intryck är att de har det betydligt softare.

Är intresserad av både humanjuridik och affärsjuridik men att det finns nackdelar av båda.

Men vad bra, vill inte läsa 4,5 år och sen inte hitta ett jobb som passar mig.

Revisionsbyrå låter också intressant, vad finns det för titlar inom den "branchen"? Vet du vart löneläget ligger? Vill helst inte ligga vid handläggarlöner efter lång utbildning med studielån år ut och år in (alltså 25k ungefär)

De flesta är nöjda med sitt utbildningsval. En annan sak är att man kanske inte ska förvänta sig att första jobbet är drömjobbet för resten av livet.


Associate, lawyer, legal counsel, bla bla. Jag har förstått det som att arbetet liknar det på byråerna. De tar dock inte vissa ärenden (tvist, konkurs mfl).

Jag tror lönerna är något lägre på revisionsbyråerna men har inte direkt stenkoll. Rakt av skulle jag misstänka att bonusvillkor och möjligheterna till extrem inkomst (eg. motsvarande delägarskap på affärsjuridisk byrå) är sämre.

25k tror jag inte man får någonstans längre. Man ska heller inte stirra sig blind på ingångslönerna tycker jag. Bättre att ha en femårsbild eller så. Processförare på myndighet kan ha >50k, men det kräver också lite erfarenhet.