Gissa Bokcitatet

Nja, det är inte riktigt denne greve. Man för lägga märke till "nära" och visst finns det en engelsk koppling men även till kopplingar till många andra länder för vår sökte figur.
I nästa strof kommer detta som nästan klingar isländskt:

Norr, som förskonar glas, knycklar till metall.
Och "Släpp in" har min strupe lärt sig av den.
Kölden, min fostrare, gav mig en penna kall
för att jag skulle värma den.

(...) Det blev mörkt.
Allting släcktes. Turbinen tjöt och tinningarna sprängde.
Som en kräfta drog sig Rummet bakåt och
Tiden släpptes fram. Och Tiden gick med
mörkerfläckad klädnad västerut
som om den sökte sig ett hem.

Sömnen grep mig. När jag väcktes låg
norr åt det håll dit biets gadd är riktad.
Nya var de himlar som jag såg.
Ny var också jorden. Och den låg där
dammande som alla platta
ting i alla tider gjort.

Nu är det syntax error i kompileringen, bäste Fortran. Det behövs en version 2 av citat-algoritmen, uppdaterad med några ledtrådskonstanter, om vi ska kunna bena ut det här.

Okej, ny hålkortsbunt, omkompilering, ny körning, och detta hämtades ut från radskrivaren i klocktornet:


Ur en intervju:

Du skriver om Solzjenitsyn, att han i Cancerkliniken var mycket nära ett stilistiskt genombrott,
men att han inte lyckades eftersom han vägrar acceptera att "människan är i grunden ond". Är Auden
en diktare som utgår från att människan är ond?

--- Tveklöst. Auden är en människa som är bekant med arvsyndsbegreppet. Solzjenitsyn är det inte fruktar jag. Hursomhelst finns det inga tecken på det i hans verk.

(...)

Gäller det också "GULAG-Arkipelagen"?

--- I viss mån, ja. "GULAG" är ju inte ett rent litterärt verk. Den sammantagna effekten av "GULAG" är naturligtvis alldeles oerhörd. Men av någon anledning tillåter sig Solzjenitsyn inte att säga en enkel sak: för att förinta alla dessa miljoner människor fordrades miljoner människor som ställde upp på förintandet. Att förinta en annan människa är för människan lika naturligt som att själv förintas. Denna fråga kringgår han. Han tror att det hela har att göra med ett politiskt system som ställer en människa över en annan, som ger människan makt över sina likar. I själva verket är uppkomsten av ett sådant system ett rent mänskligt fenomen, det ligger i sakernas natur. Och denna sakernas natur vägrar han, och många andra författare med honom, att inse eller begrunda.

Jag tror att den baltiska träskmarken syftar på Sankt Petersburg/ Leningrad och att det handlar om Joseph Brodsky.

Absolut är det så!
Denne storartade poet tycks ha fallit glömska, utom för Skamander då som säkert
kommer med något citat för oss.

Citaten ur
Historien, som nedan skall berättas och andra dikter (tolkning: Hans Björkegren och Annika Bäckström)
och
Att behaga en skugga: valda essäer (Less than one) (1987), intervju av Hans Björkegren

Nästa citat:

Drar till med Carl David af Wirsén. Har läst några av hans dikter och det lät ungefär så här. Nu när jag letar kan jag inte hitta detta men gissar ändå.

Nu tycker jag att att är lite orättvis mot Calle... Nog brukar han kunna prestera lite bättre än så, oavsett vad man i övrigt kan säga om hans avtryck i svensk kultur.

Skulle detta kunna vara något i stil med Carl Rupert Nyblom? Eller är jag orättvis mot honom? Han var trots allt professor i estetik.

Vår man var varken akademiledamot eller professor i estetik, och han var dessutom lite yngre än de båda föreslagna. Däremot rymmer hans dikt mer än trupprörelser. Här finns också plats för lite poetik:

A:lfr-d V:stl-nd?

Kunde det ha varit, men nej, här handlar det om en högst verklig person. Hans väldiga dikt har kronologisk disposition och börjar inte i 1800-talet utan redan i forntiden: