Citat:
Ursprungligen postat av
DiscoInferno9
Fy fan. Ska börja naturvetenskapligt basår till hösten och blit mörkrädd av det du berskriver. Har pluggat på universitet sedan tidigare och kommer ihåg att jag tyckte vi hade ett rasande studietempo. Låg kanske på 5 timmar om dagen (kanske 6-7 om man inkluderar föreläsningarna också, men som jag förstår det så är det ett dagis jämfört med vad ett basår innebär. Är personligen inte speciellt "naturligt" begåvad i den mer vetenskapliga ämnena, så det skall be intressant å se om jag lyckas klara det. Om du har lust får du gärna dela med dig lite av dina erfarenheter från basåret. Typ hur mycket du pluggade, vad det svåra/lätta var, hur upplägget ser ut med studier (typ är det mer gymnasieliknande än universitetsliknande).
För övrigt; vet du om man har möjligheten att komplettera det man missade år 1 under år 2, eller kör man hela programmet igen under år 2?
Det var inte meningen att skrämma upp någon!
Alla är olika och det är så väldigt individuellt hur man upplever saker som studietempo, men tempot är definitivt mer forcerat än något på gymnasiet. Tyvärr märktes det på mitt basår att många kommer dit med snällbetyg och tror det skall bli en rätt lätt match - sen stöter dom på en halvfascistoid fysikprofessor från helvetet som tänker att han ska sålla agnarna från vetet och ser det som sin livsuppgift att rensa ut alla han inte tror blir bra ingenjörer.. Fysiklärare kan ibland vara..speciella. Det var många som inte pallade trycket under mitt basår och hoppade av och det var helt klart fysiken som skördade flest offer. Och varför pallade dom inte trycket? För dom halkade efter. Halka. Aldrig. Efter.
Jag tycker att utgångspunkten ska vara att man lägger 40 timmar per vecka på studier på ett basår. Sen får man väl nyansera det efter hand, beroende på hur studierna går. Jag la kanske 30 timmar under lugnare perioder och 50 timmar veckorna innan tentor.
Försök gärna varva ämnen så ni inte sitter över samma bok i en hel dag. Det är bättre med lite omväxling. Låter kanske som ett töntigt råd men försök träna regelbundet, både kondition och styrka för man blir jävligt lätt förslöad när man pluggar annars. Det håller igång huvudet också.
Enklast tycker jag personligen matten och biologin(för er som läser naturvetenskapligt basår) var. Matten sätter sig om man bara lägger ner tiden. Biologi är bara råplugg. Kemi är väl lite som en kombination av de ämnena. Fysiken kräver att man lär sig tolka informationen och förstå frågeställningen. En del fysiklärare gör allt för att göra det komplicerat dock.
Kursupplägg kan nog variera lite men ofta läggs stort ansvar på studenten, så det är helt klart universitetsstudier det handlar om. Föreläsningar och viss handledning finns ju men du förväntas vara rätt självgående också. Ett tips är att dina föreläsare kanske inte alltid är dom bästa. Leta isf efter alternativ på nätet. Hitta kurspolare du klickar med men som sagt, på de basår där det är hård konkurrens om eftertraktade garantiplatser är det tyvärr inte alltid så jävla gemytlig stämning. Har hört en del skräckhistorier kring det, och har själv upplevt en del avundsjuka och missunnsamhet.
Du har alltid rätt till ett visst antal omtentor. Antalet varierar nog mellan lärosäten, men det är garanterat minst 2 iaf. Om du kuggar har du alltså en eller två chanser till under året. Missar du dessa kan du nog få vänta till nästa årskull tentar.
Fan, det blev ett långt inlägg det här..

Hojta till om jag glömde svara på nåt.
P.S. Inser att du nog kan bli lite uppskrämd av vad jag skriver, men jag vill förtydliga en sak. Om du går in i det med rätt inställning, och inser att du kommer få jobba hårt redan från start, så kommer du klara detta galant. Det handlar nämligen bara om självdisciplin. Har man det fixar man ett basår utan problem. Lycka till! D. S.