Citat:
Ursprungligen postat av
socialkontroll
Jag har varit ganska mycket under isen senaste månaden. Bakgrunden är att jag började dejta en tjej som är i Sverige för sin studier. Hon kontaktade mig genom en dejtingapp och vi skrev med varandra i en månad innan vi sågs för första gången för en promenad i stan.
Gäsp. Började dejta... Ni gick en promenad och spelade padel två gånger. Det är förövrigt rätt klart att det inte blir så spännande. Nästa gång du har en dejt föreslår du att ni tar en öl istället. Då kan ni tjöta lite. Och det är avslappnat. Till dejt två kommer du med två förslag. Laga middag ihop eller gå och ta en öl igen. Förhoppningen är att hon ska tacka ja till middagen, men att hon ska ha en väg ut om hon tycker att det är för tidigt att vara hemma hos varandra.
Promenad och padel ger inget hångel och det är svårt att få till några vidare känslor. Padel är säkert superkul, men det kan du ju spela när ni dejtar på riktigt (ligger).
Citat:
Vi hade några gemensamma intressen och mål. Vi fortsatte att ses genom att spela padel ihop och totalt sågs vi 3 gånger.
Uppenbarligen hade vi båda kul vid dessa tillfällen. Även om vi verkade trivas i varandras sällskap upplevde jag henne som blyg och att våra konversationer aldrig riktigt lyfte, och tredje (sista) gången vi sågs försökte jag föra det på tal och frågade huruvida hon ansåg sig själv som en introvert eller extrovert person. Hon svarade att hon var lagd åt det blyga hållet, och jag sa något i stil med att, jag hade känt av det lite grann. Jag fortsatte med att säga att det är helt okej och berättade att jag själv är likadan.
Blyga människor är sällan fortsatt blyga tredje gången man ses. Så länge man bara är två bör det kunna flyta på. Det låter snarare som att ni inte klickade. Du kanske tycker att ni klickade för att käften gick i ett på dig och du fick någon söt liten tös som lyssnade. Sånt är så klart trevligt. För dig då. Själv ville hon nog prata mer men fick väl inget läge. Kanske kände hon att hon inte hade något att säga som du var intresserad av att lyssna på.
Citat:
Efter några dagar frågade jag om vi skulle hitta på något igen, varpå svaret kom. "Jag uppskattade verkligen att spela padel med dig men ärligt talat så känns det inte som vi har så mycket gemensamt. Sorry

." Jag upplevde det å andra sidan som att vi faktiskt hade en del gemensamt, men jag kan samtidigt förstå henne eftersom det inte riktigt slog gnistor. Mitt svar var bara, "jag förstår. Tack för din ärlighet och lycka till." Innan jag tog bort hennes nummer och raderade våra konversationer.
Aja, du tog det med stil. Finns inget mer beta än "säg vad jag gjorde för fel!". Folk vet inte. De bara märker att de inte vill ha något förhållande eller ligga med dig. Inte fan vet de exakt vad det beror på. Om de vet det så har du gjort bort dig riktigt ordentligt.
Citat:
Nu har jag överanalyserat allt i en månads tid och känner mig fortfarande ganska sänkt. Hennes förklaring är ju bara ett artigt sätt att avvisa någon på och vad som egentligen ligger i grunden kan ju vara något helt annat. Var det otrevligt att fråga om hennes blyghet, kände hon sig attackerad eller ifrågasatt? Jag sa det inte på något otrevligt sätt, det var en öppen fråga ställd med ett leende på läpparna grundat på nyfikenhet.
Detta är det jobbiga. Alla obesvarade frågor. Jag har ju som sagt grubblat mycket på det här, och jag frågar mig själv hur hon ser tillbaka på det och känner sig nu. Jag hade uppenbarligen velat ge det åtminstone nån chans till.
Var du kär i alla tjejer i din klass eller? Nä, gissningsvis inte va? Man faller inte för alla. Man vet inte ens varför. Som sagt, du har dåliga dejtval, verkar inte ge ut någon sexuell spänning alls och eventuellt pratar du även hål i öronen på damerna/är inte intresserad av vad de har att säga. Jag vet inte. Men du hade faktiskt kunna göra allt 100% rätt också, och hon hade ändå kunnat vara ointresserad. Tack å hej nästa tjej!
Citat:
Jag har aldrig dejtat någon tidigare.
Lös det. Du behöver uppenbarligen utvecklas socialt.
Citat:
Detta eftersom jag avskyr otydliga och vaga relationer.
Var inte så jävla autistisk. Har du hjälm på dig när du går till ICA eller? Ja, om man faktiskt dejtar någon så finns det en period av otydlighet. En period då man inte riktigt vet vart man har varandra. Så är det. Men helt ärligt. Sluta ljuga för dig själv. Jag tror inte alls att det handlar om att du "ogillar otydliga relationer". Det är för att du inte haft bollar nog att fixa en dejt. Hade du blivit erbjuden en hade du ju tagit den.
Citat:
Jag är inte ful, har god social kompetens och är bildad.
Mhm...
Citat:
Så jag borde inte ha svårt att träffa nån. Men denna tjej är den första som jag lyckats etablera en kontakt med över nätet. Till skillnad från exakt alla andra på dessa appar utstrålade hon i alla fall ett intresse och var den som tog initiativet till att först ses. Alla andra jag har haft kontakt har antingen varit ointressanta, slutat svara eller varit creepy. Så just den här tjejen kände jag faktiskt var lite mer speciell.
Det intressanta var att hon gjorde jobbet åt dig.
Citat:
Nu är jag i mitten av 20-årsåldern och känner att klockan börjar ticka. Samtidigt är min motivation att träffa någon annan körd i botten för tillfället. Funderar på om vi någonsin kommer komma i kontakt igen. Finns det nån chans att hon hör av sig? Ska jag ta kontakt igen, eller gör jag mig bara själv illa genom det?
Släpp det. Jobba på dina problem istället.