Bostadsbubbla i Sverige?

Den som inte har gjort sina DD har försvunnit som investerare.

Om Oscar sålt sina aktier så är det isåfall de nya ägarna som kört bolaget i botten. Du får väl försöka ha någon koll på kausalitet. Nu förutsätter du att folk har tidsmaskiner igen.

Jaha, då kan du väl visa ett sådant då.
Att jag förklarar för dig att du har fel, och varför är inte ett personangrepp.

Här är ett exempel på personangrepp: (FB) Bostadsbubbla i Sverige?
Mina inlägg innehåller tvärtom sak och förklaringar.

Uppenbarligen anser du frågan som mycket svår. Jag har inte sett något försök att svara från din sida.

(LarryLarry har dock gjort ett försök genom att säga att vissa delar inte är så skabbiga. Tyvärr är det dock bara flum som inte säger något)

Jaha, men då kan det ändras i morgon då. Så det blir status att bo i Kramfors.
Och så stiger priserna på adresserna där.

Stämmer det?
Eller finns det något som säger att det inte kommer att ske. Och som är en förklaring till varför det inte har skett.

Status. Samma som att folk vill bo på Lidingö eller Djursholm. Eller kör Lamborghini. Semester i Acapulco. Kläder från Versace. Rolexklocka. Svårare än så är det inte.
Östermalm eller Gamla Stan vore toppen, men naturligtvis kan även Söder duga.

Eller i Aspudden, ett område som är välmående och kombinerar detta med att ha sitt ursprung i fattig slum. Sverige är ett statligt dikterat betong-land där den nationella statens makt råder, inte pengar. Sverige driver den rena inversen av "The American Dream"; istället för att modellen är att vem som helst ska ha möjlighet att skapa sin dröm så handlar Sverige istället om arv, självfallet ekonomiska arv men inte minst sociala sådana (e.g. att svensk finansiering premierar arv är ju bara en konsekvens av att sociala arv äger marknaden via staten).

Både Gamla Stan och Östermalm dräller tex av hyreskontrakt som i princip uppfattas gratis för den som har okej inkomst - mycket billigare än vad någon annan stackare betalar för att bo i Örebro. Dessa kontrakt handlar inte om pengar (i den mån det ska göras lagligt) utan istället om djupt rotad svensk-het. Du kan ha suttit i en knarkarkvart på Östermalm som fjortis, och stått i bostadskö sedan dess. Men vanligare är att du satt i en knarkarkvart på Östermalm och lärde känna någon som idag har makt i eller nära politiken. Du kanske rent av har det själv.

I Aspudden bodde utsatta människor med socialbidrag. De hade nära till psykhemmet om det gick för illa. Sen har området sålt ut deras hyresrätter på rea, och området har succesivt så kallat "gentrifierats" via statlig delegering av producenters pengar. Bostadspriser i Aspudden påminner idag om innerstadens, och förvaltas inte så lite av gamla knarkare. Arv, inte produktion.

Det som karaktäriserar Gardell och Levengood är att de är extremt kända i Sverige. Det är inte några kändisar i någon annan bemärkelse än så. De allra flesta som är okända men kända i Sverige har av naturlig anledning just ett stadit svenskt arv, i svenska statliga kösystem och med svenska statliga kontakter. Oavsett om det är hönan eller ägget eller båda två som avgör vart de hamnar så är det hursomhelst inga konstigheter att de hamnar på samma ställe och att det stället blir välmående.

Visst, bor man för nära birger jarl (vilket jag har erfarenhet av) luktar det kiss överallt, det ligger ofta någon och spyr på din port, hela vardagen är stel, och i rusningstider ser det ut som varenda människa utanför fönstret försöker gå så snabbt att de snubblar och äntligen får ta sitt liv mot den grå betongen.

Men det finns också delar av Östermalm som är mer eller mindre att betrakta som gated. Det är lite ovanligt upplägg, att det kallas centrala staden men ändå bitvis är helt avgränsat från allt skit. En anledning är såklart att Stockholm inte är något New York, men en annan är just upplägget att vem som kommer in dikteras mer av toppstyrning än av marknaden. Dvs du ärver dig dit, framförallt via sociala arv med närhet till politisk makt. När undantag görs från detta står det om i tidningen (se tex Markus Persson).

Det blir nästan lite komiskt när vissa försöker hävda att hela innerstan skulle bestå av nedskräpning, fylla och mångkultur. Tänker att dessa individer besökt sergels eller medborgarplatsen och tror att det är representativa delar.

Det finns många områden i innerstan som är väldigt avgränsade, lugna och trygga, där det bor en stor majoritet vit övre medelklass. Ta en promenad genom tessinparken och över gärdesfälten, ta djurgårdsbrunnsvägen och gå sedan längs vattnet in mot sydöstra östermalm. Det är i utkanten av innerstan det fina folket bor, lugna oaser med promenadavstånd in till smeten.

Det var väl där den där bomben var? 😅

https://www.expressen.se/nyheter/larm-om-explosion-pa-ostermalm/

Men du sa ju att ingen investerar i ett bolag som har dåligt värde?

Han är fortsatt VD. De som gick in i bolaget blev helt enkelt blåsta. Eller kan du förklara själv, med nånting konkret?

Ett exempel behöver man inte leta länge efter när det gäller detta. Se nedan. Har man autismspektrumstörning är det kanske svårt att förstå vad som är personangrepp/förlämpning, jag vet inte.

Att säga att nån är mongolid eller mer subtilt säga att nån är dum i huvudet som du gör är ingen större skillnad, men återigen jag kan ha överseende med din autismspektrumstörning och att du har svårt att förstå sånt. Det är inget att skämmas för.

Ingen har ju - enligt dig - svarat på frågan. Betyder inte det att du att du har exklusiv kunskap, åtminstone i den här tråden?

Du har ju avfärdat svar som felaktiga, då lär du ha nån egen teori om vad som är rätt svar.

Jag har väldigt bra läsförståelse, kliniskt testad, men tack för omtanken (ett exempel på personangrepp från dig).

Jag tror det kan bero på flera saker beroende på vem som bor där. Vissa vill kanske bo där för att det är händelsernas centrum, andra för att det luktar mindre kiss där än i Fittja, andra för att det är nära till jobbet, andra för att de tycker det är status. Vad tror du?

Det är en långsam process, och ingen har nog full kontroll över vad som sker och hur det går till. För bara 40-50 år sedan var det inte speciellt hög status att bo i stan, men sedan dess ha mycket hänt. Speciellt på stadsdelen Söder som först de senaste 10-20 åren blivit oerhört hippt och attraktivt. Förmodligen som gammal förort för "arbetarklass" på nåt sätt. Östermalm, Gamla Stan och Kungsholmen har ju alltid varit överklass.
Nu har fenomenet spridit sig även till närförorter som Årsta, Aspudden, Liljeholmen/Gröndal söder om stan, och norrut Solna, Bromma, Sundbyberg mm. Det flyttas längre ut för varje år.

Haha. Även "övre vit medelklass" lär få ta del av det gigantiska samhällsexperimentet inom kort.

För 40-50 år sedan var det hyresregleringen som drev folk ut ur centrum.
Fastighetsägarna fick inte in hyror så det räckte till att underhålla hyreshusen.
Den enda möjligheten för folk att bo med dräglig standard var att flytta till nyproduktion som låg utanför centrum.

Detta ändrades med ombildningar. Iom att folk då själva kunde bestämma boendestandard. Det kostade naturligtvis att anlita hantverkare för att renovera/modernisera. Och så steg priserna.

Du menar att Alliansen sålde ut Allmännyttan för att höja standarden för de boende..? Mycket omtänksamt av dem.
Att lägenheter i stan är dyrare än i förorten beror på en sak - läget. "Location, location, location"

Hur kunde Alliansen bestämma det över de kommunala bostadsbolagen?