Svenska Fotbollslandslaget

Den löpningen Sebastian Larsson gör i 93:e minuten är minst sagt exemplarisk. Han kommer in från bänken i slutet av matchen och visar vilken inställning man bör gå in i när man kommer in som avbytare för ett svenskt fotbollslandslag. Hur många andra spelare hade satt den pressen mot Frankrike i 93:e minuten med bara 20 sekunder kvar att spela vid ställningen 1-1?

Sedan är det heller ingen enkel bedrift att pricka bollen i mål från halva plan efter 90 minuters slit i benen som Ola Toivonen gör.

Ja, Sebastian Larsson kom in och visade hjärta och klass direkt! Det där var ju hans första landskamp under Janne. Han missade början av kvalet på grund av en skada som krävde operation och rehab i ett par månader. Men efter den där samlingen och inhoppet mot Frankrike var han gjuten i startelvan under en period då Sverige...

1) Kvalificerade sig för VM genom att slå ut Holland och Italien.
2) Tog sig till kvartsfinal i VM.
3) Vann sin grupp i NL.
4) Direktkvalificerade sig för EM.

Det var först i och med höstens matcher i Nations League som han fick kliva åt sidan, trots att han var bäst på mittfältet i öppningsmatchen mot Frankrike.

När han kom tillbaka i startelvan tog vi genast vår enda seger och gjorde vår bästa match.

Säger en hel del om hur bra och viktig han är.

Larsson är den överlägset mest underskattade spelaren i landslaget.

Har kollat de flesta av Isaks matcher denna säsongen och han har fan 0 skärpa denna säsong. Grymt rörelsemönster och generell IQ men hans kliniska avslut är som ett minne blott, trotts att det var senast i våras som han öste på.

Han har gjort hattrick i grova missar denna kväll. Man blir nästan ledsen av att se detta.

Fast jag är inte så imponerad av Isaks rörelsemönster heller, om jag ska vara ärlig. Lite för ofta blir han stillastående och verkar inte riktigt veta vad han ska göra. Jag får lite Dortmundvibbar över det hela, faktiskt.

Det är ett bra tag till nästa uttagning, så vi får väl hitta andra saker att dryfta.

Knyter an till de ovanstående inläggen, och slänger ut dessa frågeställningar:

Vilken spelare i landslaget anser du är mest underskattad?
Vilken spelare i landslaget anser du är mest överskattad?

Motivera gärna.

Jag håller som sagt Sebastian Larsson som mest underskattad. Han får ofantligt mycket skit. Trots att han gör ett ofantligt och helt bärande jobb för laget. Grejen med Larsson är att han inte bara springer mycket, han springer rätt också. Kollar man på resultaten som Sverige gjort när Larsson startat i landslaget, så är det väldigt imponerande. Han har fantastisk skalle, riktigt krigarhjärta, kanonfin högerfot.

Många hakar upp sig på att han spelar i Allsvenskan. Men han skulle ha kunnat vara ute i Europa fortfarande, om han hade velat. Att han flyttade hem hade förmodligen mer att göra med att han blev ungdomsproffs som 15-åring. När han kom tillbaka till Sverige hade han alltså levt mer än halva livet utomlands. Han hade barn i skolåldern, och ville väl träffa familj och vänner i större utsträckning. Visst, han skulle väl knappast mäkta med att hålla en ordinarie tröja i PL längre. Men han skulle lätt ha kunnat ånga på i Championship, eller i Holland, Belgien, Turkiet, Grekland, Ryssland, etc. Även i Serie A, faktiskt. Många tänker lite fel när det kommer till svenska mittfältare: "Kristoffer Olsson skulle passa perfekt i La Liga", etc. Emellertid finns det redan massvis av spelare med den kvicka, finurliga spelartypen i Spanien. Vad de sydeuropeiska länderna söker i svenska mittfältare är sådant som det råder brist på i deras egna ligor. Det är därför Pär Zetterberg och Kristoffer Olsson inte spelade/spelar i Serie A och La Liga, medan Klas Ingesson däremot var kung i Bologna, och Håkan Mild var ordinarie i Real Sociedad.

Vem som är den mest överskattad i dagens landslag är lite klurigare. Men just nu får jag nog säga Isak, med tanke på hur uppskriven han varit. I svenska landslaget har han emellertid inte visat något som tyder på att han är redo att axla rollen som riktig landslagsanfallare. Det är förvisso inte hans fel att han blivit dunderhajpad av publik och media, men det går heller inte att bortse från att så varit fallet. Dock kan det säkert bli bra mycket bättre i framtiden, även om hans Nwanko Kanu-fysik nog tyvärr kommer hämma honom en hel del.

36 år, inte ens spelat en hel match på hela säsongen, sportchef för en krisande förening och han vill med till EM. Vet inte om ska skratta eller gråta.


https://www.svt.se/sport/fotboll/granqvist-hoppas-pa-em-spel

Man kan typ lika gärna ta ut Daniel Andersson i truppen känns det som. Granen får väl ha lite självinsikt och inse att han håller inte mot världsmotstånd längre.

All heder till Granqvists tidigare tjänster för landslaget men han ger ju bara Janne mer tankemöda när han hela tiden pratar om att han vill försöka återfå en plats i landslaget. Man ska sluta på topp, att lägga av nu skulle inte vara ett ovärdigt avslut i landslaget för Granqvist. Man borde kanske försöka ge andra spelare utrymme nu och Danielson har ju visat att han kan fylla den där luckan bredvid Lindelöf.

18.00 idag (7 december 2020) lottas kvalgrupperna till VM 2020.
Egentligen är det bara Pott 1 som skrämmer. Oavsett vilken grupp det blir så bör Sverige vara med och kriga om åtminstone playoffplatsen. Det kan knappast bli en lika tuff grupp som till VM 2018.

Mest underskattad: Förut var det Marcus Berg, men han har väl fått hyfsat erkännande sen dess. Nu skulle jag säga Albin Ekdal. Hög lägstanivå. Väldigt pålitlig i landslaget vilket är monumentalt viktigt då innermittfältet är så sjukt svagt överlag.
Mest överskattad: Sidleds-Koffe. Menlös alibilirare som enbart finns med pga extrem konkurrensbrist, men ständigt pekas ut som nyckelspelare av "förståsigpåare".

Nja, skulle heller helst inte vilja ha ett Norge heller! Revanschsugna norrmän med en guld-generation av spelare kan bli riktigt farligt med ett fungerande lag.

Jag hoppas personligen på England, Grekland, Israel, Kazakstan och Moldavien. Främst för de spännande resmålen hahaha