Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Så bra!

Då känner du till att de senaste hundra årens ökning av tillväxt i skogar och inom skogsbruk har många förklaringar och att ökningen av koldioxidhalten bara är en lite del.

Hur modernt skogsbruk bedrivs, ökad temperatur och nederbörd, t.ex. har betydligt större betydelse.

Då kan vi glömma din suspekta utläggning där du bl.a. hävdade att:
– Ökad fotosyntes främst beror på ökad halt av koldioxid.
– Om utsläppen upphör så kommer atmosfären att vara koldioxidfri om ett par hundra år.

Allt detta handlar om kunskaper som jag tycker att man kan ta för givet att seriösa skogsägare har. Jag hoppas att vi kan räkna dig till dessa?

–

Här är ett litet räkneexempel för morgonkaffet. Resonemanget är så enkelt att det kan följas av vilken femteklassare som helst.

På keelingkurvan kan man se att varje sommar när norra halvklotets växtlighet har maximalt koldioxidupptag sjunker luftens koldioxidhalt med 7 ppm. Under vintern stiger den med 9 ppm och varje år ökar alltså halten med 2 ppm. 1960 var växtligheten mindre och koldioxidhalten sjönk mellan 5 och 6 ppm varje sommar. Ibland var då ökningen lika stor så att kurvan inte steg men för det mesta ökade den med någon ppm per år. Mätningarna började 1958 och det finns alltså inga mätningar som visar hur kurvan såg ut på förindustriell tid men troligen såg den ut på liknande sätt med en sommarsänkning på mellan 3 och 4 ppm vilket innebär att växtligheten var ungefär hälften så stor som idag. Och att sänkning och ökning var lika stora.

Tillförseln av koldioxid kommer dels från multnande organiska ämnen dels från vulkanutsläpp. Därtill kommer människans återföring av fossilt kol. Om vi minskar våra utsläpp med vad som motsvarar 2 ppm per år och allt annat förblir oförändrat kommer luftens koldioxidhalt att bli stabil. Minskar vi utsläppen mer kommer luftens koldioxidhalt att minska. Om vi går ner till förindustriell nivå, alltså till noll skulle koldioxidhalten minska så att all koldioxid var borta om ungefär hundra år. Men växter kan inte växa i koldioxidfri luft. När halten sjunker kommer växtligheten att minska för att nå en balanspunkt vid förindustriell nivå.

Det här är så enkelt och självklart att man borde kunna förutsätta att alla är medvetna om det. Och så kanske det är. Men ibland undrar jag.

För enstaka miljoner år sen var koldioxidhalten 1000 ppm och sällan i jordens historia har den varit lägre än så. Nu är jordens koldioxidhalt extremt låg och nära en tipping point där den blir för låg. Växter önskar mer CO2 och att öknar minskar positivt.

Det är ju "bara Norge", så kanske mer väder än klimat, men kanske ändå en indikation på vad vi ska vänta oss när globala data kommer från Copernicus om några dagar och från NOAA/NCDC/NCEI, HadCRUT m.fl. senare i månaden.

Never before has Norway experienced a warmer November with temperatures 4.6°C above the norm. It was also wetter than usual.
«Along with 2011, this year's November is the warmest ever registered since records began back in 1900. The average temperature across the whole country was 4.6°C above normal.

The news was published in the latest monthly report from the Norwegian Meteorological Institute, which reveals updated data on the weather in Norway.»

https://www.lifeinnorway.net/november-temperature-records-smashed-across-norway/

–

För enstaka miljoner år sen var koldioxidhalten 1000 ppm och sällan i jordens historia har den varit lägre än så. Nu är jordens koldioxidhalt extremt låg och nära en tipping point där den blir för låg. Växter önskar mer CO2 och att öknar minskar positivt.

För 20000 år sedan var koldioxidhalten ca 190 ppm.

Dom senaste 1000000 åren har koldioxidhalten varierat mellan ca 190 ppm och 280 ppm.

Så länge människor levt på Jorden har aldrig koldioxidhalten varit över ca 280 ppm, innan vi började ösa ut koldioxid genom förbränning av fossila bränslen, för ett par hundra år sedan.

Nu är koldioxidhalten ca 415 ppm, dvs. den med god marginal högsta under miljoner år.

Hur motiverar du det när du skriver "Nu är jordens koldioxidhalt extremt låg och nära en tipping point där den blir för låg".

Uppenbara fakta talar för att du inte har något som helst stöd för ditt påstående.

Presentera gärna sakliga fakta som visar att du har något stöd för ditt påstående.

–

Någon tipping point på det sättet närmar vi oss inte. [---klipp---] Systemet är självstabiliserande. Detta stabiliserar dock på perioder om 100 000 år eller så, så det hjälper inte oss dag.

Så det stabiliserar inte, alltså en tipping point där det minskar? Eller vad ville du egentligen ha sagt???

Tydligen finns bara tipping points där CO2 ökar, eller har jag misförstått?

Apropå detta: "När CO2 halten sjunker blir den hydrologiska cykeln långsammare, och regn orsakar erosion av berg vilket förbrukar CO2 medan däremot vulkanismen som tillför CO2 förblir konstant, dvs halten börjar stiga igen." Istider brukar ha mindre nederbörd. Hur eroderar berg under isen och var visar forskningen att det ökar CO2-halten? Menar du att vulkanismen ökar under låg C02-halt?

Av-karbonisering bör komma sig av att livets gas fossiliseras samt lämnar atmosfären och processerna är givetvis över väldigt lång tid och "klimatfrågan" vidskepelse.

Så det stabiliserar inte, alltså en tipping point där det minskar? Eller vad ville du egentligen ha sagt???

Här en graf byggd på vetenskapliga studier:

http://www.biocab.org/carbon_dioxide_geological_timescale.html