Går det att använda benso under en längre tid - hur mycket och hur ofta?

Bra skrivet, kan även tillägga att du blir extremt känslokall när du är på högre doser och blir kapabel till mycket som du annars skulle anse vara helt moraliskt fel. Det är en anledning till varför så många vinglar runt på affären och bara slänger ner saker i fickorna fast det är folk omkring osv. människor som de kanske är granne med eller arbetar med. För att man helt enkelt tappar omdömet och slutar tänka på eventuella konsekvenser. Kan sluta riktigt illa.

Nu är ju inte detta något som händer om du sitter och knaprar på en 5mg stesolid. Men du kan ju räkna ut hur de flesta av de där slutade där de är. Många av dom är helt vanliga svensson som blivit beroende via psykiatrin och börjat höja dosen själv osv. sen slutar det med att de köper olagligt för att kunna fortsätta höja och så är det igång. Samma gamla visa har jag hört många gånger.

Jag är förövrigt en som testat de flesta droger (förutom psykadeliska då mitt psyke ej klarar av dom) centralstimulantia och opiater ligger långt efter benzo när det gäller hur lätt man blir beroende. Iaf när det gäller folk som mår dåligt och/eller redan har haft missbruksproblem. Vad jag förstår faller du inom båda kategorierna ts.

Enda som är värre när det gäller att komma bort från skiten är Lyrica, men då har jag ätit 900mg/dag av det (ibland mer) i ett par år. Den kan jag absolut inte sluta med, skulle ta livet av mig på fläcken bara de sänkte dosen. Klarar inte av nedtrappningen.

Förstår som sagt att det är en risk och inget är beslutet ännu.
Har dock som sagt testat precis allt som du nämner under längre perioder, plus mycket annat och inget hjälper. Har slösat bort de senaste 7 åren på detta, snart är man 40, sen 50 och sen dör man. Frågan är om man vill testa medicinera sig och få tillbaka livsgnistan och jobba därifrån, åtminstone en gång i veckan, eller må skit tills man dör varje jävla dag.
Förstår att det är lätt att ta fler piller med tiden, precis som tex blir enklare att jobba eller träffa släkten med en shot whiskey i blodet, men där får man helt enkelt vara stark. Jag tror återigen knappast att alla tiotalmiljontals människor, hundramiljontals (?)människor världen runt som tar benso regelbundet precis ALLA slutar upp som torskar som förstör sina liv. I länder som thailand har jag hört att i princip alla går på benso då man kan köpa det lagligt.

Tack igen för alla svar!

Diazepam t.ex. är en medicin som skrivs ut mycket, men de flesta läkare värda sitt salt skulle aldrig ställa någon på ett stående recept om du inte redan är torsk på det. För är du inte torsk, så blir du det så småningom. Min mormor var sjuksköterska till yrket, rena mönstermedborgaren bortsett från ångesten och hon åt Diazepam tills dagen hon dog. 80mg om dagen.

Merparten av livet spenderade hon med att endast få de negativa sidorna av skiten, så visst, hon fick ett par år där hon kunde fungera lite bättre. Men fick betala priset för det också, inget är gratis här i livet. Speciellt inte bättre mående. Jag har helt enkelt gett upp på att må så bra så att jag ska kunna fungera i samhället, det närmaste jag kommit till att vara funktionell är amfetamin, men jag räknar med att dagen kommer då inte det funkar heller.

Nu vet jag inte hur situationen i Thailand ser ut. Men ta t.ex. USA, där det troligtvis skrivs ut Valium i större mängd än något annat "civiliserat" land (om man anser USA vara civiliserat). Är också en av de länder där Xanax skördar mest liv, sen att rap och hip-hop kulturen romantiserar den hjälper inte heller. Du behöver heller inte totalförstöra ditt liv bara för att du blir torsk på det, på samma sätt som många kan vara vardagsalkisar utan att någon märker det förrän de behöver gå på dialys. Det är just att när kraschen händer då smäller det ordentligt.

Vad jag är lite intresserad av är vad du har för plan för att hantera en sådan krasch om det händer, helt plötsligt kan läkaren ta bort receptet och säga "nä, jag ser att du börjar ta för ofta så vi tar den säkra vägen och kapar här". Vad gör du då? och vad är slutmålet med det hela, att bara få så många ångestfria dagar som möjligt innan du dör? Vad har du för plan att ersätta stesoliden med när du inte kan ta längre; aka du har fått tolerans? Sen läste jag också något om att ta stesolid för att städa. Om det är ribban du har satt så är den jäkligt låg och du borde kolla bort från långvarigt bruk och mer tänka som någon som verkligen vill medicinera sig med det. Alltså att bara ta ett par gånger i månaden när du verkligen behöver det. På det sättet så kan du behålla receptet mycket längre också. De flesta läkare har fått rejäla hökögon för benzo och märker direkt när det börjar bli mer frekvent, att du ringer in tidigare för att förnya osv.
Mestadels pga att det är många som åkt dit för att ha skrivit ut alldeles för mycket av det, oftast helt pga vanesak. Äldre läkare som inte är riktigt up-to-date med drogpolitiken i Sverige. Tar inte länge innan de blir av med licensen. Nu vet jag inte hur det ser ut där du bor men vad jag har förstått så är det rätt liknande på de flesta platser i Sverige.

Ursäkta för romanen, kanske har fått i mig lite för mycket av det goda Känns som extrem dubbelmoral att jag skriver allt detta trots att jag självmedicinerar med ren narkotika själv. Men det är för att allt jag upplevt som har med droger att göra... Då är det alltid alkohol och benzo som är de stora bovarna.

EDIT: Kan tillägga att efter att ha gått ett bra tag på subutex och en massa år på benzo så vet jag absolut vilken jag skulle välja före. Skriv in mig på LARO direkt... När man väl fått smak på att känna sig "fri" från ångesten, då gör man tillslut vad som helst för att åter hamna i det tillståndet. Saken med sådant som benzo är att det tar inte bort sådant som ens problem, det skjuter dem bara åt sidan för tillfället. Typ som när man tar tillflykt till flaskan, om du känner igen liknelsen där. Men så småningom är det dags för ångesten att återvända, och då ser den till att inte ta med glidmedel heller. Bara att bresa på skinkorna, le och ta emot det som kommer. För den går in rå, och den skiter i vad du tycker

Kort svar men tack igen för alla varningar, läste allt! Att bli beroende samt missbruka något är verkligen ingen höjdare.

Vad gör du då? och vad är slutmålet med det hela, att bara få så många ångestfria dagar som möjligt innan du dör? Vad har du för plan att ersätta stesoliden med när du inte kan ta längre; aka du har fått tolerans?

Du får gärna svara på detta lite mer "in depth" om du känner för det. Mest för att jag är nyfiken och vill veta vad för motivation som ligger bakom ett rätt så drastiskt beslut(eller fundering/ar), om du inte känner för det, no biggie

Det märks att giftet redan börjat förvränga dina tankar, precis som det var i mitt fall. Jag ska vara helt klar och tydlig med mitt budskap. Det är fullständigt idiotiskt i ditt fall att göra detta, med dina bakgrund i synnerhet. Din kropp är redan beroende av GABA-substanser och du går rakt in i ett beroende.

Om du får ett par månader, något år eller lite mer där du känner dig bättre så väntar ett helvete runt hörnet. Du måste förstå att du inte tillhör majoriteten av alla som tar diazepam eftersom du har missbrukat alkohol. Du tillhör en minoritet som ligger särskilt i riskzonen. Och testar du kommer du, liksom jag gjorde, att ha små minnesglimtar längre fram då du minns att folk varnade dig men du lyssnade inte. Och du kommer vara förbannad på dig själv hur du kunde vara så dum.

Jag tycker inte du är dum, jag förstår hur du tänker. Men du är på väg att begå ett av dom största misstagen du nånsin gjort. Det är inte medicin eller livslång leda, tro mig! Jag testade också allt det som nu funkar så bra innan och tyckte inte det funkade heller. Men ställ dig ärligt frågan, har du gett meditation, träning, bra kost, sömn osv en ärlig chans? Eller har det blivit då och då? Du måste ge det en ärlig chans. Gå ALL IN! Ge det ett par månader med kontinuerlig träning, meditation osv så kommer du se. Om du sen fortfarande tänker som du nu gör - ta då medicinen. Men inte nu. Gå inte rakt in i helvetet nu när du har möjlighet att ta ett aktivt beslut att avstå.

Som andra redan skrivit så är detta en riktigt jävla dum idé som kommer straffa sig i slutändan.

Du skriver att du vill testa för att återfinna livsgnistan och jobba därifrån. Jaha? När du funnit livsgnistan under inverkan av diazepam, sen då? Vad tror du ska hända? Tror du att allt bara kommer att lösa sig?

Att ens överväga detta som alkis. Har också haft känslan av att inte ha något att förlora men hur dåligt du än mår så blir inte läget bättre av att ha ett tungt beroende på halsen.

Du har egentligen redan fått svar på din fråga. Om 9 av 10 svar påpekar att detta är dumt så verkar du ändå dra slutsatsen att du är den unika magiska individ som korresponderar med den tionde svaret där personen påstår att det funkar för denne (antagligen självbedrägeri). Lustigt hur människor fungerar när det kommer till rusgivande substanser. Om någon frågade samma sak om en icke-rusgivande medicin XZXZXZXXZ-anin och folk svarade "nej, undvik ger både tarm- och pung-vred" så skulle få tänka "mmm nice, jag kör ändå". Den rimliga slutsatsen borde ju vara "oj, många säger att detta inte funka, då kanske det inte är en bra idé". Men det är väl som klassikern att mer än 50% av befolkningen anser sig vara smartare än genomsnittet.

Ingen som börjar med diazepam planerar att bli en beroende missbrukare. Nästan alla tycker att dom är starka och immuna med god karaktär, planerar att följa sina strikta regler osv. Att du som redan har en historia av missbruk av en substans i samma kategori skulle klara dig undan är nog ytterst tveksamt.

Jag tycker att det låter som att du redan bestämt dig och endast vill ha bekräftelse på ditt beslut. Vore roligt om du rapporterade tillbaka i tråden om 3 eller 5 år när smekmånaden sedan lång tid är över.

ja det finns ju något som kallas för tolerans ångest,

men jag har ätit 0,25mg xanor så gott som varje dag i 2.5 år nått uppehåll på nån månad här och var. det har funkat för mig.. ibland hoppar jag över 2-3 dagar och 3 dagen kommer abstinens men på så låga doser så räcker det att göra 20 armhävningar eller gå / jogga en 100 meter XD.

kort och gott kan man hantera benzo så är det nice.

en liten varning dock. efter ett par år så måste iaf jag ta ett uppehåll för jag kännde mig deprimerad och jag tror det berodde på xanoren.

min utskrivna dos var 1-3mg om dagen. men jag visste mkt väl att det skulle bli KAOZ om jag skulle äta den dosen. det skulle bara hjälpa i ett par veckor sen skulle 3mg ge samma effekt som 0,25 mg gör pga toleransen

Förstår det måste vara dödstrist att läsa alla svar i tråden. Missförstå oss inte, benso är jättebra medicin om den används rätt(rätt sort till rätt orsaker), och om den förskrivs till lämpliga individer. Det är din anamnes som får oss att reagera som vi gör.

Det finns absolut ingen tvekan om att du kommer få bra dagar om du börjar ta medicinen, men du måste förstå att det är på bekostnad av att dina dåliga dagar kommer bli värre än vad du någonsin upplevt dem förut.

Precis som allt annat sinnesförändrande får man en smekmånad. Om du inte står ut med vardagen nu och behöver fly så har du ingen aning om hur illa det kommer bli. Alkoholångest är en barnlek i jämförelse och jag pratar inte ens om beroende eller missbruk.

Varje tablett kommer sänka nivån på skalan för vad du står ut med tills du slutar med dem. Det är omöjligt att undgå detta. Ingen blir starkare mentalt av dem. Man får ingen mental frist som du tänker dig där man vilar upp sig. Du lånar på ditt normala kapital av oro och förbrukar det i förtid. Allt som förskjuts kommer komma tillbaka starkare, jobbigare, svårare.

Jag vet inte hur många tabletter du kommer komma undan med att ta före du inte längre står ut med vardagen och medicinen blir din enda räddning. Du vet inte heller.

Återigen, det är din historik som får oss att svara som vi gör. Enda tillfälle jag ser dig som lämplig att behandlas med benso vore vid insättandet av en stämningsstabiliserande psykofarmaka ifall den ger ökad ångest och oro som biverkan vid insättning.

Jag är hemskt ledsen, men jag hoppas du väljer att hitta andra sätt. Rannsaka dig själv, när, var hur och varför började det. Finns det psykisk sjukdom i släkten? Förklaringar i händelser i unga år? Mådde du bra som tonåring långt in i puberteten har du väldigt goda chanser att hitta tillbaka till det.

Kanske sluta försöka passa in i så som samhället är danat och gör ändringar i hur du lever ditt liv så det passar dig? Kanske behöver du leva som en inuit på Grönland för att må bra?

Tackar igen för alla varningar. Vet som sagt hur svårt det kan vara att missbruka en drog, försökte självmedicinera mig med alkohol under ca ett år, drack väl en liter whiskey om dagen. Dock kunde jag sluta cold turkey utan problem och har nu inte rört en droppe på 8 månader och har ingen lust att dricka igen.

Om vi skippar varningarna för en stund, blir man beroende/ökar tolerans om man tar 5-10mg i veckan och lyckas hålla det, generellt sett? Jag har själv en bekant som gått på 5mg om dagen och gjort detta i 18 år, men nu är inte min plan dagligen utan en gång i veckan.

Finns det absolut inte en enda här på FB som använder benso och har gjort det under en längre tid utan att bli beroende/förstört sitt liv? Meningen med tråden var egentligen denna fråga, ville höra hur det är och fungerar, men det råkade bli om min personliga resa istället.

Teoretiskt så kan du ta 5mg om dagen i 18 år. Men det tar inte länge innan skiten slutar funka, om man tar 5mg om dagen i 18 år så är det helt onödigt för du får ingen effekt av det. Gissar att personen du känner inte mår speciellt dåligt alltså och klarar livet utan benzo, ännu en anledning varför det är helt onödigt att han/hon tar varje dag. Om denna person skulle uppleva ett trauma nu och erfara riktig allvarlig ångest så skulle inte benzon hjälpa för ett öre utan att han/hon höjer dosen

Kan bara instämma populopidus!
Den känns verkligen som en supermedcin som hjälper mot alla livets bekymmer, tills den nästlat sig in för att stanna, vare sig du vill det eller inte.
Bra skrivet

Mvh