Går det att använda benso under en längre tid - hur mycket och hur ofta?

Teoretiskt så kan du ta 5mg om dagen i 18 år. Men det tar inte länge innan skiten slutar funka, om man tar 5mg om dagen i 18 år så är det helt onödigt för du får ingen effekt av det. Gissar att personen du känner inte mår speciellt dåligt alltså och klarar livet utan benzo, ännu en anledning varför det är helt onödigt att han/hon tar varje dag. Om denna person skulle uppleva ett trauma nu och erfara riktig allvarlig ångest så skulle inte benzon hjälpa för ett öre utan att han/hon höjer dosen

Förstår det måste vara dödstrist att läsa alla svar i tråden. Missförstå oss inte, benso är jättebra medicin om den används rätt(rätt sort till rätt orsaker), och om den förskrivs till lämpliga individer. Det är din anamnes som får oss att reagera som vi gör.

Det finns absolut ingen tvekan om att du kommer få bra dagar om du börjar ta medicinen, men du måste förstå att det är på bekostnad av att dina dåliga dagar kommer bli värre än vad du någonsin upplevt dem förut.

Precis som allt annat sinnesförändrande får man en smekmånad. Om du inte står ut med vardagen nu och behöver fly så har du ingen aning om hur illa det kommer bli. Alkoholångest är en barnlek i jämförelse och jag pratar inte ens om beroende eller missbruk.

Varje tablett kommer sänka nivån på skalan för vad du står ut med tills du slutar med dem. Det är omöjligt att undgå detta. Ingen blir starkare mentalt av dem. Man får ingen mental frist som du tänker dig där man vilar upp sig. Du lånar på ditt normala kapital av oro och förbrukar det i förtid. Allt som förskjuts kommer komma tillbaka starkare, jobbigare, svårare.


Jag vet inte hur många tabletter du kommer komma undan med att ta före du inte längre står ut med vardagen och medicinen blir din enda räddning. Du vet inte heller.

Återigen, det är din historik som får oss att svara som vi gör. Enda tillfälle jag ser dig som lämplig att behandlas med benso vore vid insättandet av en stämningsstabiliserande psykofarmaka ifall den ger ökad ångest och oro som biverkan vid insättning.

Jag är hemskt ledsen, men jag hoppas du väljer att hitta andra sätt. Rannsaka dig själv, när, var hur och varför började det. Finns det psykisk sjukdom i släkten? Förklaringar i händelser i unga år? Mådde du bra som tonåring långt in i puberteten har du väldigt goda chanser att hitta tillbaka till det.

Kanske sluta försöka passa in i så som samhället är danat och gör ändringar i hur du lever ditt liv så det passar dig? Kanske behöver du leva som en inuit på Grönland för att må bra?

Tackar som sagt för alla varningar. Det gäller verkligen att ha respekt för droger och inte börja missbruka.

Hade som sagt varit kul om man fått något svar från folk som inte torskat på benzo också

Tackar igen för alla varningar. Vet som sagt hur svårt det kan vara att missbruka en drog, försökte självmedicinera mig med alkohol under ca ett år, drack väl en liter whiskey om dagen. Dock kunde jag sluta cold turkey utan problem och har nu inte rört en droppe på 8 månader och har ingen lust att dricka igen.

Om vi skippar varningarna för en stund, blir man beroende/ökar tolerans om man tar 5-10mg i veckan och lyckas hålla det, generellt sett? Jag har själv en bekant som gått på 5mg om dagen och gjort detta i 18 år, men nu är inte min plan dagligen utan en gång i veckan.

Finns det absolut inte en enda här på FB som använder benso och har gjort det under en längre tid utan att bli beroende/förstört sitt liv? Meningen med tråden var egentligen denna fråga, ville höra hur det är och fungerar, men det råkade bli om min personliga resa istället.

Detta är en tråd jag gått och funderat på länge så det hade varit kul om man fått en pytteliten kant här på FB.

Jag har nu i flera år mått dåligt, testat det mesta (tro mig när jag säger det), även lyckats gå och bli alkis under en period (ren nu), men generellt sett så är det låg energi, deppighet och panikkänslor när jag är utanför hemmet. Alltid är det något som ligger i psyket och trycker i bakgrunden, aldrig känner jag mig riktigt glad eller lugn.

Och för att göra en lång historia kort så mitt i detta, förra veckan, fick jag i mig 5mg diazepam... och jag mådde så fantastiskt jävla bra! Det kändes nästan som man åkte tillbaka till 15bast innan ångesten och all skit drog igång, grät faktiskt av känslan av att bara inte ha någon ångest och känna mig normal. Fick en sån jävla motivation att jag städade hela lägenheten och fick riktigt mycket jobb gjort (jobbar hemma), tror heller aldrig jag varit så snäll mot min sambo som jag var då...

Jag vet att man inte ska förlita sig på piller men jag tror fan jag kan behöva en push i ryggen just nu för att komma på fötter igen, och jag funderar på att medicinera mig med diazepam. Om jag ändå ska vara en zombie dagarna långa, så kan det väl ändå vara värt ett försök?
Jag har spenderat flera timmar här på FB och läst om allas upplevelser och insett att benso är något man måste respektera något djävulskt, vilket jag gör. Jag har en enorm respekt för den, därför undrar jag hur mycket och hur ofta kan man ta benso utan att bli beroende eller öka toleransen anmärkningsvärt?

Jag tog 5mg diazepam och det funkade perfekt. Om dagligen inte är rätt väg att gå så kanske 2-3 gånger i veckan? Vad tror ni om det? Kan jag få 2-3 dagar i veckan där jag bara kan slappna av så kan jag hålla mig de andra 4-5, det lär bli en jävla motivation i livet!
Finns det några här som brukar benso dagligen/per gånger i veckan och har gjort det i flera år? Hur fungerar det? Hur är det med toleransen? Nu är inte detta planen utan jag vill bara komma på fötterna, men går det att leva ett helt liv på benso om man sköter sig? Jag vill absolute inte "flumma", vill bara känna mig normal! Har hört att vissa gått på 5mg, till och med dagligen i flera år, och aldrig haft några problem...?

Svar uppskattas! All slags input uppskattas! Tack!

ett par gånger i veckan är absolut ingen fara!

Detta är en tråd jag gått och funderat på länge så det hade varit kul om man fått en pytteliten kant här på FB.

Jag har nu i flera år mått dåligt, testat det mesta (tro mig när jag säger det), även lyckats gå och bli alkis under en period (ren nu), men generellt sett så är det låg energi, deppighet och panikkänslor när jag är utanför hemmet. Alltid är det något som ligger i psyket och trycker i bakgrunden, aldrig känner jag mig riktigt glad eller lugn.

Och för att göra en lång historia kort så mitt i detta, förra veckan, fick jag i mig 5mg diazepam... och jag mådde så fantastiskt jävla bra! Det kändes nästan som man åkte tillbaka till 15bast innan ångesten och all skit drog igång, grät faktiskt av känslan av att bara inte ha någon ångest och känna mig normal. Fick en sån jävla motivation att jag städade hela lägenheten och fick riktigt mycket jobb gjort (jobbar hemma), tror heller aldrig jag varit så snäll mot min sambo som jag var då...

Jag vet att man inte ska förlita sig på piller men jag tror fan jag kan behöva en push i ryggen just nu för att komma på fötter igen, och jag funderar på att medicinera mig med diazepam. Om jag ändå ska vara en zombie dagarna långa, så kan det väl ändå vara värt ett försök?
Jag har spenderat flera timmar här på FB och läst om allas upplevelser och insett att benso är något man måste respektera något djävulskt, vilket jag gör. Jag har en enorm respekt för den, därför undrar jag hur mycket och hur ofta kan man ta benso utan att bli beroende eller öka toleransen anmärkningsvärt?

Jag tog 5mg diazepam och det funkade perfekt. Om dagligen inte är rätt väg att gå så kanske 2-3 gånger i veckan? Vad tror ni om det? Kan jag få 2-3 dagar i veckan där jag bara kan slappna av så kan jag hålla mig de andra 4-5, det lär bli en jävla motivation i livet!
Finns det några här som brukar benso dagligen/per gånger i veckan och har gjort det i flera år? Hur fungerar det? Hur är det med toleransen? Nu är inte detta planen utan jag vill bara komma på fötterna, men går det att leva ett helt liv på benso om man sköter sig? Jag vill absolute inte "flumma", vill bara känna mig normal! Har hört att vissa gått på 5mg, till och med dagligen i flera år, och aldrig haft några problem...?

Svar uppskattas! All slags input uppskattas! Tack!

Diazepam t.ex. är en medicin som skrivs ut mycket, men de flesta läkare värda sitt salt skulle aldrig ställa någon på ett stående recept om du inte redan är torsk på det. För är du inte torsk, så blir du det så småningom. Min mormor var sjuksköterska till yrket, rena mönstermedborgaren bortsett från ångesten och hon åt Diazepam tills dagen hon dog. 80mg om dagen.

Merparten av livet spenderade hon med att endast få de negativa sidorna av skiten, så visst, hon fick ett par år där hon kunde fungera lite bättre. Men fick betala priset för det också, inget är gratis här i livet. Speciellt inte bättre mående. Jag har helt enkelt gett upp på att må så bra så att jag ska kunna fungera i samhället, det närmaste jag kommit till att vara funktionell är amfetamin, men jag räknar med att dagen kommer då inte det funkar heller.

Nu vet jag inte hur situationen i Thailand ser ut. Men ta t.ex. USA, där det troligtvis skrivs ut Valium i större mängd än något annat "civiliserat" land (om man anser USA vara civiliserat). Är också en av de länder där Xanax skördar mest liv, sen att rap och hip-hop kulturen romantiserar den hjälper inte heller. Du behöver heller inte totalförstöra ditt liv bara för att du blir torsk på det, på samma sätt som många kan vara vardagsalkisar utan att någon märker det förrän de behöver gå på dialys. Det är just att när kraschen händer då smäller det ordentligt.

Vad jag är lite intresserad av är vad du har för plan för att hantera en sådan krasch om det händer, helt plötsligt kan läkaren ta bort receptet och säga "nä, jag ser att du börjar ta för ofta så vi tar den säkra vägen och kapar här". Vad gör du då? och vad är slutmålet med det hela, att bara få så många ångestfria dagar som möjligt innan du dör? Vad har du för plan att ersätta stesoliden med när du inte kan ta längre; aka du har fått tolerans? Sen läste jag också något om att ta stesolid för att städa. Om det är ribban du har satt så är den jäkligt låg och du borde kolla bort från långvarigt bruk och mer tänka som någon som verkligen vill medicinera sig med det. Alltså att bara ta ett par gånger i månaden när du verkligen behöver det. På det sättet så kan du behålla receptet mycket längre också. De flesta läkare har fått rejäla hökögon för benzo och märker direkt när det börjar bli mer frekvent, att du ringer in tidigare för att förnya osv.
Mestadels pga att det är många som åkt dit för att ha skrivit ut alldeles för mycket av det, oftast helt pga vanesak. Äldre läkare som inte är riktigt up-to-date med drogpolitiken i Sverige. Tar inte länge innan de blir av med licensen. Nu vet jag inte hur det ser ut där du bor men vad jag har förstått så är det rätt liknande på de flesta platser i Sverige.

Ursäkta för romanen, kanske har fått i mig lite för mycket av det goda Känns som extrem dubbelmoral att jag skriver allt detta trots att jag självmedicinerar med ren narkotika själv. Men det är för att allt jag upplevt som har med droger att göra... Då är det alltid alkohol och benzo som är de stora bovarna.

EDIT: Kan tillägga att efter att ha gått ett bra tag på subutex och en massa år på benzo så vet jag absolut vilken jag skulle välja före. Skriv in mig på LARO direkt... När man väl fått smak på att känna sig "fri" från ångesten, då gör man tillslut vad som helst för att åter hamna i det tillståndet. Saken med sådant som benzo är att det tar inte bort sådant som ens problem, det skjuter dem bara åt sidan för tillfället. Typ som när man tar tillflykt till flaskan, om du känner igen liknelsen där. Men så småningom är det dags för ångesten att återvända, och då ser den till att inte ta med glidmedel heller. Bara att bresa på skinkorna, le och ta emot det som kommer. För den går in rå, och den skiter i vad du tycker

Förstår din nyfunna lycka och är glad för din skull.
Om dosen 5 mg passar dig så varför inte köra på den så länge du mår bra av det?
Vissa skriver man tillvänjs snabbt av benzo och ja då kanske man gör det.

Men jag har gått på det i 20 års tid. (Stesolid och Xanor) och har ännu så länge inte känt av några större problem eller jag behöver högre styrka.
Gick innan på 2 mg Xanor (stavar) dagligen.
Nu får plötsligt min läkare inte skriva ut det längre så jag har 3 x 10 mg Stesolid dagligen och haft det så snart i 2 års tid.

Ångesten finns så klart ändå alltid där men den lindras absolut av benzo.

Jag tror pundare och sånt tar betydligt högre doser av drogen/medicinen men det gör dem väl mest för att flumma och egentligen har de nog ingen ångest mer än de gillar bara knarka.
De vänjer sig troligen och behöver högre och högre doser hela tiden.

Så länge den där dosen funkar för dig så håll dig till den. Eller ha det som en "behovsmedicin" de dagar det känns riktigt piss så ta en tablett och slappna av lite.

Jag har också hört samma sak om det är ett helvete att klara sig utan det och man blir så beroende av det. Men jag höll mig ren ett par veckor innan jag skulle på arbetsintervju i Norge och det var inga problem.

Hur som haver. Lycka till med den nya medicinen och sköt medicineringen.
tillägg:

Du skall nog inte lyssna för mycket på folk som skriver på FB då dem flesta troligen köpt medicinen på svarta marknaden eller helt enkelt bara är emot medicin överlag.

När jag fick min diagnos äntligen efter ett helt liv och uppväxt med problem så när jag fick ADHD medicinen och benzo började jag fungera igen.
Kunde ha längre relationer till kvinnor och även behålla kompisar och annat utan be alla fara åt helvete.
Jag läste upp alla mina gymnasieämnen (natur) Sedan pluggade jag 5 årig Masterutbildning på universitet.

Så tydligen fungerar medicinen på vissa här i världen.

Lyssna på dig själv TS och din kropp (men framför allt läkaren) Vad FB folket här inne säger skall du ta med en stor nypa salt.

Du får som sagt själv avgöra om du tror på min berättelse eller inte. Men medicinen funkade bra på mig och tack vare den fick jag tillbaka ett liv igen.