Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Bumpar det här inlägget om vatteninträngning i hålet.

Det är två saker att betänka med hålet: dess begränsade area och det ringa djupet under vattenytan. Bernoullis ekvation ger (för en strömningslinje från havsytan z1 till insidan av hålet z2 båda vid samma arm.tryck):
z1 + v1^2/2g = z2 + v2^2/2g, (v1 = 0) =>
hastigheten i hålet:
v2 = sqrt(2g (z1-z2)) = sqrt(2gh)
där h är vattenpelarens höjd. Om vi antar att hålet är på 0.5 m resp. 1 m djup* får vi en strömningshastighet på v2 = 3.1 m/s och 4.4 m/s.

Hålets area är okänd, men en (hög?) skattning av sprickans area under vatten är:
A= 1 m x 0.2 m = 0.2 m^2.
Den totala strömningen är då uppskattningsvis:
Q = A v2
eller 0.6-0.9 m^3/s.

För att få signifikant slagsida på Estonia behövs stora mängder vatten på däck 0 (och egentligen däck 1). Låt oss nöja oss med 500 ton <=> 500 m^3. Detta skulle ta minst 500/0.9 s ~ 10 min. Detta är uppenbart en storleksordning längre än vad vittnena upplever.

För att sedan sänka Estonia krävs först ~5000 ton för att (kanske) ge så mycket slagsida så att andra öppningar bidrar. Mer troligt är att hon sjunker upprätt, med fören först. Även om vi tar hänsyn till att mer av sprickan bidrar med tilltagande slagsida så talar vi väsentligt längre tid än vad vi känner till av förloppet.

(cf. SSPAs uträkning på s.35 i http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/2_Review_of_evidence_and_forming_of_loss_hypothesi s.pdf)

*) Eftersom hålet har vertikal utbredning behöver vi egentligen integrera över varierande djup, men om vi antar mittpunkten så överskattar vi hastighet och flöde.

Om den svenska militären var inblandad i sänkningen och massmorden så kan det kanske förklara varför våra dåvarande försvarsminister Anders Björk helt plötsligt entledigandes från sin tjänst som försvarsminister och ersattes av moderaten Per Uncel. Detta skedde strax efter katastrofen. Överbefälhavaren Bengt Gustafsson byttes även ut efter denna katastrof.
Många sitter/satt på information om bakgrunden till förlisningen.

Googlade lite snabbt på hur det kan se ut när stålskrov går sönder pga. stress/förvridning. Det kan bildas stora bucklor och metallbitar kan fläkas både in och ut på samma gång. Menar inte att det måste vara så med Estonia men tyckte det såg intressant ut iaf.

https://ibb.co/Kw07z0C
https://ibb.co/M6F5XLP

Jag framlade det för några veckor sedan. Att skrovets belastats ojämnt när det tog i botten och att fogarna utsatts för stress de normalt inte tåler.

Kan en stresspricka i styrbordssidan uppstått redan när Estonia med kraftig slagsida sjönk med aktern först och fören pekandes snett upp ovanför vattenytan?

Ja, det är en förklaring som inte är omöjlig och jag tror själv nog inte på en ubåt men frågan är lite varför hålet presenterades så långt efter förlisningen och då av en journalist.

Det är väl lite den vinklingen om det är så att det har dolts som är intressesant.

Med reservation då naturligtvis för när det, under åren, blev synligt.

Mvh,
M

För en lekman som undertecknad ser det onekligen ut som att skrovet tryckts in snett bakifrån. Samtidigt kan man fundera över om det faktum att det stora hålet är centrerat på fendern är en slump. Man kan tänka sig att vi har det längsgående bildäcket som möter WT-skottet mellan avd. 4/5 och där uppstår alla möjliga krafter.

Jag tror dock inte sprickan uppstod med fören över ytan, för i det läget var slagsidan nära 180 grader (160?). Men när fartyget sidledes träffar botten med ett antal m/s så ör kollisionskrafterna lokalt enorma. Det gäller även böjmomentet om det skulle vara så att midskepps inte hade stöd underifrån.

Dags för att dyka för att undersöka efter 26år då för att säkerställa oavsett orsak? Känns tryggt att vi bara ska vänta på kära haverikommisionen, som kommer med något utlåtande efter nyår...

Kan vi förvägsgissa att inget nytt till framkommit som ändrar deras uppfattning, dvs mörkläggningsrapporten är det som gäller?

Precis så tror jag också att det kommer att bli och nu vet vi ju inte vad de säger och förhandlar om men någon brådska, eller vilja att lösa, är det ingen som verkar ha.

Farbror Barbro frågade om vi foliehattar skulle köpa ett sådant beslut och jag ville verkligen svara Ja, men kan inte så det får bli ett Nej. Det är på tok för många tokiga konstigheter i precis allting.

Varför far Anders björk dåvarande försvarsminister med osanningar?
Varför fick Anders björk år 2010 en medalj av Estlands president för goda insatser under och efter frigörandet från Sovjetunionen?
Vad har vår folkvalda politiker gjort utan att vi svenska medborgare får veta något?

Sillaste reagerar defintivt också på de tre smällarna enligt vad han uppger i sitt andra förhör och därefter. Några hårda smällar i skrovet. Därefter kommer slagsidan. Sedan tog han sig till ECR och ser där den stängda rampen som läcker en massa vatten vid sidorna.

Hur stor den första slagsidan var, Den stora överhalningen, är en tvistefråga i det här fallet. Jag anser att det finns belägg för att den inte bara upplevdes som kraftig utan att den var mycket kraftig. Övberg menar t ex att han stod på väggen. Att de på däck 1 kommer ut beror i så fall på att fartyget därefter rätar upp sig igen för att därefter åter, nu gradvis, få allt större slagsida åt styrbord. Det är ju det kritikerna av JAIC tagit fasta på. Det var ingen initial slagsida på 10-15 grader som sedan blev allt värre. Men vad jag förstår menar du att det inte var så det gick till, utan fartyget rätade aldrig upp sig efter den första slagsidan?

Jag uppfattar inte riktigt hur du tänker dig tidsutdräkten? Jag ser fortfarande inte att det finns något sätt att få Sillaste och Treus vittnesmål att stämma med en öppen ramp förrän efter de höga smällarna och den initiala slagsidan. Det skulle då vara om rampen varit öppen redan innan alla ljudobservationer görs och innan slagsidan, men sedan stängts igen temporärt av vågkrafter.

Men om skrapningarna är från det sjunkande visiret som passerar botten på fartyget, så stämmer det dåligt med ett sådant scenario för då har det inte dragit ut rampen helt vid detta tillfälle. Det är mycket tätt inpå överhalningen 01.02. I samband med den girar Estonia enligt HSVA: s scenario. Då tar fartyget rimligtvis inte in så mycket vatten på bildäck genom bogporten längre. HSVA förutsätter ju ett par minuter då fartyget gör full fart med öppen ramp, vilket då inte inte går ihop med att giren görs strax före slagsidan. Om överhalningen och skrapljudet hör ihop trillar ju visiret av alldeles innan giren.

Och sedan skall allltså efter fullbordad gir och ändrad kurs och rimligen sänkt fart Sillaste se vattnet spruta in vid den nu nästan stängda rampens sidor, som då omöjligen några vågor kan trycka upp.

Om bogvisiret redan är borta när Siilaste ser den stängda rampen måste alltså ändå visiret kunnat trilla bort utan att slita med sig rampen. Men då är den ju aldrig öppet. Jag kan inte se att det går att få dessa saker att stämma om Sillastes vittnesmål är korrekt. Går fartyget framåt i hög fart med bortslitet visir och öppen ramp måste Sillaste ha helt fel.

GGE: s slutsats av observationer av skrapljud är att de har hörts både före och efter Den stora överhalningen, se: https://estoniaferrydisaster.net/estonia%20final%20report/21.5.htm. Så åtminstone alla skrapljud kommer i så fall inte från att visiret körs över.

Det låter i sig annars rimligt att skrapljudet skulle kunna härröra från överkörningen av visiret. Men om vi alltså accepterar Sillastes och Treus vittnesmål ser de då rampen stängd vid olika tillfällen i nära samband med Den stora överhalningen.

Smällarna föregår överhalningen 01.02 med högst några minuter, i vissa vittnesmål verkar tidsmarginalen betydligt mindre än så, kanske en halv minut.

Wachtm*ister och Nilsson vaknar av allt att döma utan att ordentligt uppmärksamma allt av de troliga tre smällarna även om den förstnämnda vittnar om en duns i samband med skrapet. Sedan följer överhalningen tätt inpå. Om det är skrapet av visiret som passerar under fartyget de hör har ju visiret trillat av helt först i samband med giren om det är den som orsakat slagsidan som HVSA anser.

Om vi inte följer HVSA: s teori om giren som orsak till slagsidan och bara räknar med en slagsida på 10-15 grader 01.02 kan vi förstås få ihop att fartyget fortsätter full fart framåt med öppen bogramp efter att visiret trillat av strax före 01.02, men då kan återigen inte männens i ECR observationer stämma och dessutom är det ju svårförklarligt att bryggan inte reagerar alls på den ändå betydande slagsidan.

https://www.expressen.se/nyheter/kritik-mot-prisbelonte-estonia-filmaren-mycket-stolt-over-var-journalistik/